Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Kostnadskontroll inom en amerikansk bilindustri, av Sven-Olov Stalin - En ljustät rullgardin av vinylplast - Andras erfarenheter - Fädning vid mikrovågsutbredning, av H Scheftelowitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
standardplanerna för direkt arbete, indirekt arbete, övriga
tillverkningsomkostnader samt fortlöpande ändringar i
operationsstandard för direkt arbete för att visa
effektiviteten i förhållande till uppgjorda planer, fig. 1. Bästa
uppnådda resultat används sedan som riktvärde för
framtida budgeter.
Slutord
Kontroll måste utföras kontinuerligt. Låter man den släpa
efter några dagar kommer kostnaderna på avvägar. Om
man gör en kraftansträngning en gång om året och för
övrigt glömmer bort kontrollen, kan man lika väl vara
utan budgetkontrollen. Kostnadsanalytiker och männen i
driften minskar ej kostnaderna genom att hitta stora
belopp, som kan skäras bort. Kostnadsminskning är en fråga
om att spara ören och kronor genom analyser och
undersökningar.
Den betydelsefullaste faktorn i kontrollen av kostnaderna
är attityden hos förmännen och avdelningscheferna, som
ger ut pengarna. Kostnadsmedvetandet måste löpa som
en röd tråd genom organisationen, så att personerna i sitt
dagliga värv alltid är varsamma med kostnader. Ett sådant
medvetande utvecklades vid det företag som här skildrats
med hjälp av organiserade "kostnadskliniker".
Ekonomichefer och kostnadsanalytiker kontaktade förmännen och
hölls ansvariga för att "kostnadsklinikerna" arbetade
effektivt. Därvid var det helhjärtade stödet från
"divisions"- och fabrikscheferna av stor betydelse.
Tyngdpunkten låg på enkla utvecklingsdiagram. Till en
början fanns föga intresse för "kostnadsklinikerna" men
allt eftersom driftpersonalen började förstå
kostnadskontrollen började de tycka om den.
Det är svårt att sammanfatta vad som gjort arbetet
framgångsrikt, men följande har otvivelaktigt bidragit avsevärt
härtill. Systemet, som sattes upp, var enhetligt för hela
företaget. Männen i driften belastades ej med
bokföringsfrågor. Bildmaterial användes, när så var nödvändigt för
att förklara kostnadskontrollen så enkelt som möjligt. En
fullständig undervisning i kostnadskontroll bedrevs inom
företaget av ekonomiavdelningen för att få alla att arbeta
på att få ned kostnaderna. Ledningen ombads att
undersöka möjligheterna att åter nå de bästa resultat som
någonsin uppnåtts under en period. På detta vis uppsattes
riktvärden, grundade på goda prestationer, för följande
månader. Allteftersom man upplevde tillfredsställelsen att
kunna minska kostnaderna blev man intresserad av att
undersöka andra områden för att där försöka skära ned
kostnaderna.
Konferenser hölls och hålls fortfarande med
fabrikscheferna och männen i driften för att leta reda på
förhållanden i budgetsystemet, som hindrar det att fungera med
största möjliga effektivitet. En serie möten anordnades
för personer i ansvarsställning inoin företaget, där de
kostnadsreduktioner påvisades, som de bidragit till. I
många fall har det varit möjligt att jämföra en fabrik med
en annan inom företaget och därigenom utvecklades en
laganda inom företagets alla fabriker och "divisions".
Framförallt finns det ett brinnande intresse i företagets
topp. En drivande kraft utvecklas genom att högsta
ledningen ej blott förstår systemet utan även använder de
informationer, som systemet ger. Det kan ej nog starkt
betonas, att man måste ha högsta ledningens fulla stöd, om
man skall få framgång med ett program för
kostnadskontroll. Det är självfallet svårt att få en fabrikschef
intresserad, om mannen i toppen och dennes närmaste
medarbetare blott visar svagt intresse.
En ljustät rullgardin av vinylplast (Vinylite) görs vit
eller krämfärgad på ena sidan och mörkfärgad på den
andra varigenom den kan vändas så att dess färg passar
rumsinredningen. Gardinen är resistent mot solljus, vatten,
luft och de flesta kemikalier, möglar ej och hålls lätt ren,
Andras erfarenheter
Fädning vid mikrovågsutbredning. Ären 1949—1951
företogs transmissionsförsök på en sträcka av 55 km över
Ålands Hav på våglängderna 3,5 cm och 6,7 cm. Två
mot-tagarantenner användes, placerade på 71 resp. 54 m höjd,
och till dessa kopplades två mottagare så att de
automatiskt utvalde och registrerade den starkaste av de två
signalerna. Man kunde därvid studera den förbättring av
mottagningen som denna "diversity"-koppling ger.
Sändarens antenn och de två mottagarantennerna var placerade
så högt, att man förutom optisk sikt även erhöll första
Fresnel-zonen fri.
Den registrerade signalstyrkan på våglängden 3,5 cm den
8—9 september 1951 visade mycket stora och snabba
am-plitudvariationer. Man fann att de två mottagarna förhöll
sig till varandra så att en stark signal i den ena
mottagaren svarade mot en signal med låg medelfältstyrka i den
andra. De mycket snabba variationerna var
uppenbarligen överlagrade på en svag signal.
Den geometriska optiken ger under vissa antagna
förutsättningar en sannolik förklaring till de iakttagna
fädning-fenomenen. Den i mottagaren registrerade fältstyrkan
antas vara resultanten av en direkt stråle b (fig. 1), en i
havsytan reflekterad stråle c och en eller flera strålar a
som reflekteras i troposfäriska skikt.
I standardatmosfär är
dM/dh = 107(4/3) a
där M är modifierat brytningsindex, h höjden över
jordytan och a jordradien. Om stråle a utgår från sändaren
med en viss elevationsvinkel, t.ex. 0,2°, är ett
inversionsskikt i ett visst höjdintervall en nödvändig förutsättning,
för att strålen skall träffa mottagaren, (fig. 1, upptill).
Fig. 1. Strålutbredning och brytningsindex M vid sändning
av centimetervågor över Ålands Hav; ////////// jordyta––
strålgång - 100 m-nivå. Signalen i mottagarantennen
sammansätter sig av tre strålar, en direkt, en
rymdreflek-terad och en reflekterad mot havsytan. Signalstyrkan i
strålarna beror på brytning sindexpr o filen (t.h.) och olika
fall uppträder om man har en (upptill) eller två (nedtill)
inversioner i luftlagren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
