Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 19 oktober 1954 - Turbiner i svenska vattenkraftverk, av Magnus Oledal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 17. Sektion genom kaplannav (Nohab); 8 skövlar.
eller vatten tränga in i navet, måste tätningar anbringas
vid skovelfästet och en mångfald typer av sådana har
kommit till användning. På senare tid har man börjat
utföra dem utbytbara utan att skoveln behöver demonteras,
vilket sällan varit fallet tidigare. Från enkla
lädermanschetter mot en runt skoveltappen utsvarvad tätningsring
eller mer eller mindre komplicerade gummimanschetter
och fjädrande bleck mot navskivans innersida,
åtkomliga endast då skoveln tagits ut ur navet, har man
kommit fram till packboxliknande anordningar vid navskivans
periferi med slitsade V-manschetter. Dessa manschetter
kan bytas ut sedan packningsrummets skyddsring —
"gland" — skruvats bort, fig. 17.
Kaplanregleringen
Servomotorn för skovlarnas omställning ligger alltid inom
det roterande systemet, men platsen varierar. Den kan
förläggas till generatoraxelns övre ända, i generatorns
rotornav, mellan generator- och turbinaxelns flänsar och i
löphjulsnavet, över eller under skovelcentrum.
KMW har alltid haft löphjulsservomotorn inbyggd i
löp-hjulsnavets överdel. Av övriga alternativ har i Sverige
endast placeringen mellan axelflänsarna kommit till
användning i större utsträckning. Några av Nohabs första
kaplanturbiner har dock servomotorn över generatorn och
i anläggningen Gävunda monteras för närvarande en
turbin från Maschinenfabrik Maier, som har
servomotorcylin-dern liggande rörlig på fast kolv i navets undre del. I
sistnämnda fall tjänstgör sålunda cylindern även som
fäste för skovellänkarna, vilket i övriga fall består av ett
s.k. styrkors eller navok, som sitter på den från
servomotorn nedgående kolvstången. Samma firma har även till
en svensk anläggning levererat en turbin i vars löphjul
ifrågavarande rörelseöverföring sker med kuggstång och
kuggsegment.
På senare tid har också Nohab och Finshyttan börjat
övergå till servomotor i löphjulsnavet, där cylindern, vars
diameter ofta blir ganska stor, får en naturlig anslutning
till navkroppen. Man slipper på så sätt den besvärande
förläggningen av servomotorn längre upp på axelsystemet
och de stora axelflänsar eller extra gavellock, som den
kräver.
I detaljerna för skovlarnas omställning ingår styrventil
och kombinator med återföring samt oljetillförsel för vilka
anordningarna är högst varierande.
Styrventilen kan placeras i servomotorkolven och man
erhåller då återföring direkt mellan kolv och ventilslid, fig.
18. Den kan även anbringas på generatortoppen eller fri-
stående på maskinsalsgolvet, vilket har den fördelen, att
vitala delar kommer att ligga utanför det roterande
systemet, varjämte en direkt mekanisk förbindelse
(återföringen) erhålles mellan skovel och kombinator och därmed en
exakt indikering av skovelläget. För närvarande synes
dock turbinfirmorna föredra att lägga styrventilen i
servomotorkolven. Olägenheten med att dessa delar är
svåråtkomliga för justering har Nohab sökt eliminera med en
konstruktion, vid vilken ventilhuset har ett för lätt
demontering speciellt anordnat slidfoder, fig. 19.
Utomlands synes emellertid tendensen vara att anordna
tryckoljetillförseln genom slitsar i turbinaxeln och en vid
slitsläget anbragt oljebox, i stället för genom en box vid
generatoraxelns överända, vilket hittills varit vanligt. Det
anses, att man på så sätt håller turbin- och
generatorleverans bättre skilda åt. Vid sådant utförande placeras
styrventilen ofta utanför det roterande systemet och
därvid brukar även axiallagret, upplagt på turbinlocket, ingå
i turbinleveransen. Det kan tänkas att vi även här i
Sverige kommer att få turbiner byggda enligt denna princip,
efter vilken KMW för närvarande har en turbin i arbete
för Finland.
Den viktigaste delen i kombinatorn är den till
ledhjuls-pådraget kopplade kamskivan, som påverkar styrventilen
antingen direkt eller över en hydraulisk
förstärkningsanordning. Kamskivan är så formad, att löphjulsskoveln
för varje pådragsläge hos ledskovlarna intar den
vinkelställning, som ger bästa verkningsgrad. Återföringen
fixerar skovelläget vid fast pådrag och stabiliserar den under
och efter en regleringsrörelse.
Sugrör
En viktig förutsättning för att en turbin skall arbeta med
god verkningsgrad är, att sugröret är rätt utformat och
särskilt är detta fallet vid de snabblöpande turbinerna
med stor vattenhastighet efter löphjulet. Kaplans sugrör,
som bibehållits i stort sett oförändrat genom åren, gav
lösningen på det krökta sugrörets bästa form och efter hand
har dess princip tillämpats även vid francisturbiner, även
om den skarpa "hälen" av patenthänsyn eller andra skäl
avrundats. Utmärkande för dessa sugrörsformer är den
stora radien på krökens insida och den kraftiga
breddningen av genomströmningsarean med motsvarande
minskning av höjden efter kröken, så att vattnet under
passerandet av kröken får tillfälle att "plattas ut" på ett sätt,
som överensstämmer med naturlig strömning, fig. 2.
Tillverkningsmetoder
Vid tillverkningen av vattenturbiner har
svetsning mer och mer kommit till användning. Den
ständigt pågående förbättringen av
svetstekniken, dess utrustning och elektrodmaterial, de
stora kostnaderna för gjutmodeller och
svårigheten att få ett förstklassigt, pålitligt gjutgods
påskyndar denna utveckling. I stället för att nita
fast en plåtspirals svepe mot stagringen svetsas
det fast, varvid man noggrant övervakar
svetsningsarbetet genom provtagning,
röntgenundersökning och spänningsmätning med
trådtöj-ningsgivare. Spiralskåpen i Harsprånget är
svetsade på detta sätt, men ännu föredrar en del
kunder och tillverkare nitning i dessa starkt
påfrestade fogar.
Stagpelare, ledskovlar, fundamentringar och
löphjulskammare svetsas numera i stor
utsträckning. Fig. 20 visar en del av det svetsade
turbinlocket för en av turbinerna till Ligga
under arbetet i verkstaden. Även francishjul ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
