Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 19 oktober 1954 - Nybyggen - 370 m radiomast på Grönland, av G Lbg - Rostskyddsexperiment för tankar på tankfartyg, av N Lll - Nya metoder - Elektromagnetiska fordonsbromsar, av E Br - Centrifugalpressning av pulvermetaller, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
TEKNISK TIDSKRIFT
des med icke frostkänslig sand och fick anta den
omgivande markens temperatur. På denna grund göts
betongblocken vintertid. Sättningarna, som var störst första
veckan, uppgick till 12,5—20 cm. Under denna tid varierade
lufttemperaturen omkring nollpunkten. Härav och av
betongens bindningsvärme tinade marken upp och medförde
att undergrunden komprimerades.
Masten uppfördes på 35 dagar (S D Sturgis i Civil
En-gineering juni 1954 s. 59). G Lbg
Rostskyddsexperiment för tankar på tankfartyg. Det
av AB Götaverken den 25 augusti 1954 till A/S
Borgestad levererade tankmotorfartyget "Gunnar Knudsen" om
17 420 tdw, 8 300 ihk, har 26 lasttankar mot ordinärt
20 på ett tankskepp av denna storlek. Det ökade
antalet tankar beror bl.a. på att nämnda norska rederi
önskar göra försök att motverka den rostbildning i
lasttankarna, som på senare år i större utsträckning än
tidigare blivit ett svårbemästrat problem för tankrederierna
överallt i världen. Genom ett ökat antal lasttankar kan
man i någon mån komma ifrån att göra så många byten
i tankarna mellan oljelast och barlastvatten. Den
växelverkan som tankarna utsätts för vid dessa byten anses
nämligen påskynda korrosionen, och det är detta man nu
vill undvika.
Vidare göres i en del av tankarna på "Gunnar Knudsen"
försök med att på olika vis förhindra rostbildning. Man
har t.ex. i vissa tankar satt in magnesiumanoder i detta
syfte. I andra har man använt korrosionshindrande
plastfärger osv. En ytterligare åtgärd i samma syfte är att
fartyget försetts med två stora tankar för färskvatten, som
man skall använda för renspolning av tankarna (enligt AB
Götaverken). N Lll
Nya metoder
Elektromagnetiska fordonsbromsar. Kraftbromsar som
länge använts för tåg och spårvagnar har hittills ej
kommit till större användning för bilar. Till en del torde detta
bero på svårigheter att få bromsverkan proportionell mot
förarens tryck på bromspedalen. Sådan proportionalitet är
ett ofrånkomligt krav på bilbromsar. Luftbromsar kan
genom vissa konstgrepp bibringas denna egenskap dock
på bekostnad av ansättningstiden.
Elektromagnetiska bromsars vridmoment är
proportionellt mot kvadraten på regleringsströmmens styrka.
Svårigheterna att få reostaten för strömregleringen att verka
i proportion till ett av föraren utövat pedaltryck i stället
för till den ringa pedalrörelse som ger tryckvariationer
under ansättningstiden för bromsarna, torde väl även ha
Fig. 1. Elektromagnetisk släpvagnsbroms (system Warner);
A bromssköld, B elektromagnet, C ankare, D bromsband,
E hävarmar för bromsband. F bromstrumma.
medfört nästan oöverkomliga svårigheter i praktiken.
Härtill kommer att beroendet av bilbatteriets kondition och
laddningsgrad och det elektriska systemets — i synnerhet
förr — ganska stora känslighet kanske har gjort
bilkonstruktörerna ovilliga att för ett av bilens viktigaste
säkerhetsorgan i större utsträckning använda elektromagnetiska
bromsar, trots dessas teoretiska fördelar.
Under och efter kriget synes dock intresset för de
elektriska bromsarnas användning för släpvagnar ha ökat.
Den alltid ofrånkomliga kompromissen mellan för- och
nackdelar synes i detta avseende vara till förmån för det
elektromagnetiska systemet, varför en kortfattad
beskrivning av det mest kända systemet, Warners, kan vara
motiverad.
Hjulbromsen, fig. 1, utgörs av en bromssköld A, en
elektromagnet B, ett ankare C, ett bromsband D och en
bromstrumma F. Bromsband och elektromagnet är anbringade i
skölden, den sistnämnda dock med av återföringsfjädrar
begränsad vridmöjlighet i bägge rotationsriktningarna.
Bromsbandet hålls utspänt till ett lämpligt spelrum till
bromstrumman. När den ringformiga elektromagneten
vrids framåt relativt skölden, påverkar den med en klack
en hävarm, som vidgar avståndet mellan bromsbandets
båda ändar, så att bandet ansätts mot trumman. Dylik
an-sättning sker även genom motsvarande anordning (klack
och hävarm) vid vridning i backriktning.
Ett vid bromstrumman fästat ankare är något
förskjutbart i sidled och hålls av fjädrar lätt tryckt mot
elektromagneten. Då ström går genom denna attraheras ankaret,
mer eller mindre starkt beroende på strömstyrkan, och
strävar därvid att medbringa elektromagneten i hjulets
rotation. Härvid trycks bandets bromsbelägg mer eller
mindre hårt mot trumman, så att ett bromsmoment uppstår.
Bromstrycket beror sålunda på den styrka, med vilken
ankaret strävar att medbringa elektromagneten.
Vid släpvagnsdrift har denna anordning många fördelar:
ögonblicklig ansättning, betydande area av bromsbelägg,
självjustering i mån av förslitning intill den gräns där
utbyte av bromsband måste göras, endast en kabel till
släpvagnen m.m. Reostaten påverkas här av en kolvstång som
rör sig med det hydrauliska trycket i dragbilens
hydrauliska bromssystem (eller av membran och hävarmar vid
tryckluftsystem) när bromsarna på släpvagnen skall
ansättas med bromspedalen. Vidare kan alternativt en
liknande handbromsreglering finnas.
Erforderlig strömstyrka vid full bromskraft uppges
uppgå till 3,5 A för varje elektromagnetisk hjulbroms, alltså
7 A för varje bromsad släpvagnsaxel. Vid 6 V batteri
motsvarar detta sålunda 42 W elenergi eller rätt betydligt mer
än en ordinär strålkastares vid helljus (32—36 W).
De elektromagnetiska bromsarna är för sin funktion vid
ansättningen beroende av att hjulen rullar. Det är viktigt,
att hjullagren är rätt justerade, så att anliggningen mellan
elektromagnetens och ankarets glidande kontaktsidor är
exakt. Större skillnad än ca 0,1 A för elströmmen till
axelns båda bromsar bör ej förekomma för undvikande
av snedbromsning. Bromsvärmet torde ha betydelse icke
blott för beläggen utan även för funktionen av de
elektriska detaljerna i bromsarna. Kontaktytorna mellan
elektromagnet och ankare får ej bli glattslitna samt bör
skyddas för olja, smuts och korrosion.
Om släpvagnskopplingen skulle brista, inkopplas
automatiskt ett på släpvagnen befintligt litet torrbatteri till
bromsarna, som därvid dras åt. Bromskraften kan även
injusteras för olika släpvagnslaster med ett reglerbart
vridmotstånd i serie med reostatens. E Br
Centrifugalpressning av pulvermetaller. Det är mycket
svårt att av pulvermetaller tillverka stora presskroppar
med likformiga egenskaper. En tjock presskropp
framställd i en automatisk press får sålunda alltid betydligt
större täthet i den yta, som är vänd mot stansen, än i den
andra. Presskroppar, som görs genom hydraulisk press-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
