Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 19 oktober 1954 - Samnordisk industri, av Oksar Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
TEKNISK TIDSKRIFT
Samnordisk industri
Nordiska rådet har i sitt uttalande om en
gemensam nordisk marknad framhållit att "en
sådan marknad bidrar till en bättre
arbetsfördelning och erbjuder många fördelar icke blott för
Norden som helhet utan också för de enskilda
nordiska länderna".
Nu existerande industrier i Norden skulle om de
internordiska tullarna och andra handelshinder
avlägsnades erhålla en vidgad hemmamarknad
som bl.a. skulle öka deras konkurrenskraft
gentemot utlandet på såväl hemmamarknad som på
exportmarknad. Även nya verksamheter skulle
kunna upptas på områden där
hemmamarknaden är för liten i de olika länderna vart för sig
för att upprätthålla en lönsam produktion.
Redan dessa två exempel på vad den
gemensamma marknaden kan erbjuda ställer
ingenjörernas medverkan vid realiserandet av
samarbetsplanerna i främsta ledet. Två problem blir genast
aktuella: en eventuell omfördelning av
nuvarande industriell verksamhet och en utvidgning av
produktionen. Av dessa frågor är den senare
givetvis den mest stimulerande och därför också
den som i första rummet kan bidra till att föra
tanken på en samnordisk industriell verksamhet
framåt.
Svenska Teknologföreningen är medveten om
att dess medlemmar i fortsättningen kommer att
få syssla med dessa problem och i väsentlig grad
blir ansvariga för att den nordiska industrin
tillvaratar de fördelar som en gemensam nordisk
marknad kan erbjuda. Många faktorer inverkar
vid bedömandet men det må vara ingenjörerna
tillåtet att i första hand koncentrera sina inlägg
i debatten på de produktionstekniska frågorna
vilka de med sina erfarenheter kan överblicka
bättre än andra.
Inför en sådan ansvarsfull uppgift och med
ingenjörens yrkesbetingade objektivitet som
rättesnöre torde man böra först söka inom kåren
sprida kännedom om och diskutera en del
grundfaktorer. Utan kunskap om dessa blir
överläggningarna knappast annat än lösa förmodanden
och resonemang.
Förutsättningarna för att en vidgad
industriproduktion skall komma till stånd är många och
komplicerade. Arbetskraft, elkraft, kapital,
råvaror, distributionskapacitet och lokalisering är
några av dessa. De två första faller speciellt inom
ingenjörernas erfarenhetsområde och bör därför
kanske ges prioritet då teknikerna skall söka
bilda sig en uppfattning om de möjligheter som
föreligger att tekniskt föra tanken på en
utvidgad samnordisk industri i hamn.
En fri arbetsmarknad i Norden är redan för
handen, men problemet om arbetskraften har
större räckvidd. Här kommer framför allt
frågorna om tillgången på yrkesmän i förgrunden.
Inte enbart de manuellt arbetande utan kanske
i än högre grad skolade tekniker och
administrativa krafter måste tas med i betraktelsen. Det
moderna samhället ställer stora krav i detta
hänseende, och även om utbildningsresurserna ökas
erbjuder det tillgängliga människomaterialet
kanske en gräns för möjligheterna.
Elförsörjningen i sin tur har i den mån den
bygger på vattenkraft ett optimum. Redan kan
en övre ekonomisk gräns skönjas, och nya
kraftkällor måste tillgripas. Hur dessa ställer sig
ekonomiskt är ännu i mycket ett frågetecken, i all
synnerhet som de flesta andra kraftkällor
bygger på importerat bränsle av något slag. Billig
och riklig krafttillgång är emellertid en högst
väsentlig förutsättning för industrins
konkurrenskraft och expansionsmöjligheter.
Svenska Teknologföreningens styrelse avser
därför att vid höststämman den 27 oktober 1954
lämna sina medlemmar information om hur
landets ledande experter på arbetskraftfrågor och
elförsörjning ser på möjligheterna att i dessa
avseenden vidga basen för den industriella
verksamheten. Saklig information och debatt bidrar
till att klarlägga förutsättningarna för ett
nordiskt närmande. Politiska, statsfinansiella och
känslomässiga faktorer bestämmer kanske det
slutliga avgörandet, men om Svenska
Teknologföreningen kan bidra till att skapa en objektiv
grund för detta vore mycket vunnet.
Redan vid de av STF i samarbete med resp. Den
Norske Ingeniørforening och Dansk
Ingeniørfor-ening anordnade diskussionerna om Trondheim
som transitohamn och om öresundsbron förelåg
ett klart syfte från föreningens sida att i den
allmänna debatten införa reella faktorer av
teknisk-ekonomisk art, som skulle ge de ofta av
önsketänkande alltför diffusa resonemangen ett
fastare underlag. Svenska Teknologföreningen
anser sig berättigad att av vad som sedermera
anförts i dessa frågor dra den slutsatsen att dess
initiativ tjänat det avsedda syftet.
Förhoppningen är också nu att det
informationsmöte som anordnas den 27 oktober 1954
skall bidra till att klarlägga en del av
förutsättningarna för en gemensam nordisk marknad.
Oskar Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
