Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - Ligga kraftstation. Sprängningsarbete och dammbyggnad, av Gunnar Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
934
Fig. 20. Stenkrossanläggning.
Omloppstunneln
För att kunna bygga dammen över älven, fig. 3,
igångsattes samtidigt med nedfartsorterna till
maskinsalen även utsprängning av en 250 m
lång omloppstunnel med 100 m2 area, fig. 9.
Först byggdes fångdammar av trä runt tunnelns
utlopp och inlopp. Därefter påbörjades
utspräng-ningar av förskärningar såväl uppströms som
nedströms. Vid utsprängningen av själva
tunneln användes samma borrarlag för
uppströmsdelen och nedströmsdelen. Var annan dag
borrade man uppströms och var annan nedströms.
Detta innebar, att man fick hela fem
utlastar-skift till sitt förfogande efter varje salva.
Lastningen skedde med höjdgrävmaskiner med 1 m3
skopa och uttransporten till dammfyllningarna
med lånade entreprenadbilar. Detta
tillvägagångssätt med utsprängningen visade sig vara
mycket ekonomiskt och man uppnådde ett pris
under 17 kr/m3, trots att uppfarterna var
mycket besvärliga med lutningar på vissa sträckor så
kraftiga som 1 : 5. Vid tunnelns uppströmssida
göts sedan falsar för en planlucka, som
användes vid tunnelns igensättning.
Dammen
Samtidigt som omloppstunneln utsprängdes,
tippades sten från sprängningarna för
maskinsalen och avloppstunneln såväl på den blivande
dammens uppströmssida som på dess
nedströmssida. Dessa stenramper utlades från både höger
och vänster strand och förenades med varandra,
så snart omloppstunneln tagits i bruk. På
uppströmssidan tätades sedan denna stenfyllning
med morän, så att man skulle kunna pumpa läns
i dammens centralparti. Mellan den tätande
moränen och stenfyllningen placerades ett filter för
TEKNISK TIDSKRIFT
att förhindra moränens bortspolning genom
stentippen.
För utläggning av dammens tätkärna hade man
endast somrarna 1952 och 1953 till sitt
förfogande, och på grund av byggnadsplatsens nordliga
läge kunde man påräkna lämplig väderlek endast
15 juni—1 oktober. Sommaren 1952 måste
dessutom användas till att göra alla grundläggande
arbeten med berget under tätfyllningen. De
förberedande arbetena med dammbottnen
medförde, att någon större mängd morän ej kunde
utläggas förrän i början av augusti månad 1952.
De i fig. 3 med A betecknade massorna höll
12—13 % vatten. Då optimal fuktighet för detta
material var ca 7 %, medförde vattenöverskottet
att bilar ej kunde ta sig fram på det. För
bearbetning kunde endast traktorer användas och
dessa sjönk ned ända till en halv meter. Denna
fyllningsmetod medförde, att arbetet knappast
behövde avbrytas vid dåligt väder utan kunde
pågå kontinuerligt hela sommaren.
Under arbetets gång gjordes kontinuerliga
undersökningar av täthet och fuktighetshalt i ett
på arbetsplatsen inrett jordlaboratorium.
Filtermaterialet består av grus och makadam.
Makadamen erhölls från en på arbetsplatsen
uppförd krossanläggning, fig. 20, som bestod av
en förkross, Arbrå 125 F, samt två efterkrossar,
60 F. Makadamen fördes från krossanläggningen
via transportband till en sorteringsanläggning.
Sedan allt stenmjöl sorterats bort användes det
övriga krossade materialet såväl till filter som
till betongmaterial. Filtergruset hämtades från
ett grustag ca 6 km från arbetsplatsen. Filtret
bearbetades i huvudsak med vattenspolning.
Eftersom moränen och filtermaterialet endast
kunde utläggas under den varma årstiden under
två säsonger, måste bergsprängningen på
arbetsplatsen enligt föregående i största möjliga
utsträckning anpassas härför. Detta var dock inte
helt möjligt. Under speciellt vintern 1951/52 var
man tvungen att lägga en del stenfyllning i
reservupplag, som sedan togs i anspråk sommaren
1952.
För övrigt har sprängstensfyllningen kunnat
anpassas efter filterfyllningen. Sprängstenen
utlades i 1,2 m tjocka lager, som planerades med
bandtraktorer. Utfyllningen skedde under
ständig vattenspolning. För detta ändamål hade
monterats pumpar med en kapacitet av 8 000
1/min och 100 m tryckhöjd.
Dammarbetet fortskred så, att praktiskt taget
samtliga fyllnadsmassor var utlagda i september
1953. Dammen fick då tillfälle att stabilisera sig,
till dess att vattenytan uppdämdes i maj 1954.
Den planerade korta utbyggnadstiden har
kunnat hållas utan förseningar. Det första
aggregatet togs planenligt i drift i början av juli 1954
och det andra i mitten av september, vilket är
drygt en månad före den beräknade tidpunkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
