Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Gemensam elkraftförsörjning i Danmark, Norge och Sverige? av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
946
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 5. Belastningen inom olika industrigrupper 1951
(miljarder kWh)
Danmark Norge Sverige
Malmbrytning och metallindustri • 3,1 4,0
Kemisk-teknisk industri ....... 4,2 1,2
Trä-, pappers- och grafisk
industri ..................... 1,4 3,3
övrig industri ................. 0,8 1,7
Summa 1,0 9,5 10,2
Tabell 6. Belastningen inom olika industrigrupper dr 1951
(kWh per invånare)
Danmark Norge Sverige
Malmbrytning och metallindustri 930 560
Kemisk-teknisk industri ........ 1 280 170
Trä-, pappers- och grafisk
industri ...................... 430 470
övrig industri ................. 240 230
Summa 230 2 880 1 430
kilowattimmar per invånare, tabell 4. Inom
industrigruppen har Danmark en förbrukning av
230, Sverige 1 430 och Norge 2 880 kWh per
invånare. Den svenska siffran motsvarar i stort sett
medeltalet för samtliga tre länder.
Industriförbrukningen kan uppdelas ytterligare,
tabell 5. Tyvärr har jag icke lyckats få några
siffror för Danmark. Gruppen malmbrytning och
metallindustri förbrukar i Norge 3,1 och i Sverige
4 miljarder kWh/år. Norge har här ett
proportionsvis högre värde än Sverige. Detsamma gäller
i än högre grad för keinisk-teknisk industri, där
Norge förbrukar 4,2 mot Sveriges 1,2 miljarder
kWh/år. För grupperna trä-, pappers- och
grafisk industri samt övrig industri ligger de
svenska värdena ungefär dubbelt så högt som de
norska.
Relationerna blir tydligare, om man omräknar
värdena till kilowattimmar per invånare, tabell 6.
Medan malmbrytning och metallindustri i Norge
tar 930 kWh per invånare, är motsvarande värde
för Sverige 560. Norge ligger ungefär 65 % högre,
vilket torde sammanhänga med den större
produktionen av bl.a. vissa ferrolegeringar. Den
väsentliga skillnaden ligger emellertid på gruppen
kemisk-teknisk industri. Där har Norge ett värde
av 1 280 kWh per invånare mot Sveriges 170,
vilket betyder att Norge per invånare för dessa
ändamål förbrukar mer än sju gånger så mycket
kraft som Sverige. Förklaringen härtill är den
stora norska produktionen av t.ex. aluminium,
kväveprodukter och karbid. Trä-, pappers- och
grafisk industri samt gruppen övrig industri
visar nästan identiskt samma värden per invånare
räknat. Den väsentliga skillnaden mellan Norges
och Sveriges förbrukning inom industrin ligger
sålunda inom den kemisk-tekniska industrin.
Danmark uppvisar en industriförbrukning, som
praktiskt taget överensstämmer med det värde,
som Sverige och Norge har för övrig industri,
Danmarks industri är ur
kraftförbrukningssynpunkt en lätt industri.
Eliippuärmda bostäder norskt särdrag
Förbrukningen inom hushåll, hantverk,
småindustri, jordbruk och liknande är i Danmark 220,
i Norge 1 530 och i Sverige 600 kWh per
invånare. Orsaken till att det norska värdet är mer
än dubbelt så stort som det svenska är att man i
Norge i mycket stor utsträckning använder
elkraft för bostadsuppvärmning. Om man drog
bort bostadsuppvärmningen, skulle troligen
siffrorna för de två länderna vara tämligen lika. I
Norge har man sedan många år uppmuntrat
elektrisk bostadsuppvärmning genom låga taxor för
att i största utsträckning frigöra sig från
importerat bränsle. Man har haft möjlighet härtill
genom låga utbyggnadskostnader för kraften och
genom relativt korta överföringsledningar. Man har
även inom norsk kraftförsörjning räknat med
låga räntekostnader och långa avskrivningstider.
Det bör kanske nämnas, att det även inom norska
kretsar framskymtat att taxorna för
bostadsuppvärmningen legat i underkant. Man har också
haft mycket stora svårigheter under senare år
att tillfredsställa efterfrågan och trots att Norge
är det land, där man har den största
kraftproduktionen per invånare i världen, har man fått dras
med återkommande restriktioner.
Inom Sverige har man intagit en mera restriktiv
hållning till bostadsuppvärmningen och de
kalkyler som gjorts har visat, att det hos oss normalt
icke är ekonomiskt att använda elektrisk
bostadsuppvärmning. I undantagsfall, där man varit
beredd att betala ett högt pris för bekvämligheten
eller där speciella taxor kunnat hållas i närheten
av större kraftanläggningar, har dock en
elektrisk bostadsuppvärmning i viss utsträckning
kommit till stånd. I icke ringa utsträckning
används även elektrisk tillsatsvärme. Jag tror för
min del icke att man i Sverige skall räkna med
att helelektrisk bostadsuppvärmning får någon
stor omfattning i framtiden.
Det danska värdet ligger vid knappt hälften av
det svenska. Någon nämnvärd skillnad på
användning av kraft för belysning och
småappara-ter torde knappast föreligga mellan de tre
länderna. Skillnaden ligger förmodligen i elektriska
spisar och andra värmeapparater.
Kraftförbrukningen per invånare för
samfärdsel är avsevärt större i Sverige än i både Danmark
och Norge. Detta sammanhänger helt med den
omfattande svenska järnvägselektrifieringen, där
numera omkring 85 % av trafikarbetet
ombesörjes av eldrivna tåg. Man får väl sannolikt räkna
med en väsentlig ökning av värdet för Norge och
kanske även för Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
