Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Böcker - Stahl- und Temperguss, av Carl-Ewert Gustafsson - Aussenräumen, av O A - Härtemessungen in der Werkstatt, av O A - Stainless iron and steel, bd 2, av SHl - Neuere deutsch-schwedische Beiträge zur Physik der Holztrocknung, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
964
TEKNISK TIDSKRIFT
kemiska egenskaper regleras enbart med hjälp av C-halten,
medan det legerade godsets egenskaper dessutom varieras
genom tillsats av ett eller flera av elementen Mn > 0,8 %>,
Si > 0,5 %>, Al > 0,1 °/o, Ti > 0,1 °/o, Cu > 0,25 °/o, Cr, Ni,
Mo, W, V m.fl. Förf. anger i diagramform generellt det
olegerade materialets hållfasthetsegenskaper som funktion
av C-halten och i tabellform legeringselementens inverkan
på stålgjutgodsets egenskaper.
Vidare behandlas utförligt olika stållegeringars
sammansättning, egenskaper, användningsområden, strukturer,
värmebehandling m.m. Härefter redogör förf. för
framställningen av formar och diskuterar härvid olika
formmaterial, formningen och torkningen. I en tabell visas
överskådligt fördelar och nackdelar med olika
stålsmält-ningsmetoder och i samband härmed ges en
sammanställning av sammansättning och användning av lämpliga
råmaterial såsom tackjärn, skrot, ferrolegeringar och rena
metaller. Av smältmetoderna har den sura och basiska
martinprocessen samt elektrostålprocesserna i
ljusbågs-och högfrekvensugn fått det största utrymmet. Förutom
dessa diskuteras emellertid även de i stålgjuterierna
numera mindre vanliga degelståls- och konverterprocesserna.
Förf. behandlar sedan gjutning, rensning och
värmebehandling av stålgjutgods och avslutar detta avsnitt med
en redogörelse för provningsnormer och -metoder.
Förf. indelar aducergodset efter utseendet hos
brottytan i vitt, svart och aducergods med en brottyta med
svart kärna omgiven av en vit rand. Skillnaden mellan de
två sistnämnda typerna är emellertid inte större än att
indelningen i svart och vitt aducerjärn är fullkomligt
tillräcklig. Generellt avväges aducerjärnets sammansättning
efter godsets dimensioner, i vilket sammanhang i
synnerhet C-, Si-, Mn- och S-halten diskuteras. I övrigt behandlas
formning, smältning, gjutning, rensning, aducering och
provning av aducergods.
Skriften synes kunna tjänstgöra som en värdefull
handbok för gjuteritekniker, som sysslar med stålgjutgods och
aducergods. Carl-Ewert Gustafsson
Aussenräumen, 2:a uppl., av Artur Schatz.
Werkstatt-bücher 80. Springer, Berlin 1952. 72 s., 127 fig. 3,60 DM.
Driftning är en bearbetningsmetod som framför allt i
USA under senare år har fått allt större användning.
Redan 1940 utkom den första upplagan av föreliggande
arbete om ytterdriftning, varför den nu företagna
fullständiga omarbetningen är väl motiverad.
Förf. har avsett, och också i stort sett lyckats, att ge en
någorlunda fullständig framställning av metodik,
kraftbehov, utformning av verktyg för såväl bearbetning som
uppspänning samt maskintyper. Beträffande de rent
praktiska problemen vid metodens tillämpning i verkstaden
såsom val av skärvätskor, materials bearbetbarhet vid
driftning, operationsföljden då driftning ingår,
maskinuppställning, verktygsvård, uppnåbara måttoleranser och
ytjämn-heter, ekonomiska synpunkter, felorsaker,
litteraturanvisningar etc. hänvisar förf. till "Hilfsbuch für das Räumen
von Werkstücken" (Tekn. T. 1952 s. 237). Innerdriftning
har förf. behandlat i ett tidigare häfte i serien (Tekn. T.
1951 s. 931).
Framställningen är liksom i de båda nämnda böckerna
synnerligen vederhäftig med lättläst text och ett väl valt
illustrationsmaterial. Skriften kan rekommenderas. O A
Härtemessungen in der Werkstatt, av Ludvig
Hermann. Werkstattbücher 111. Springer, Berlin 1953. 52 s.,
43 fig., 4 tab. 3,60 DM.
Ett materials hårdhetstal är visserligen vare sig ett mått
på dess hållfasthet eller på dess bearbetbarhet, men
tillsammans med övriga materialuppgifter ger det
konstruktören och verkstaden möjlighet att skilja de otaliga
materialkvaliteterna från varandra och att i varje särskilt fall
välja den mest lämpliga. Metoderna och utrustningarna för
att bestämma hårdhet är många, och förf. har gjort den
säkerligen fullt riktiga erfarenheten att många fel begås
vid deras användning. Avsikten med föreliggande skrift är
att beskriva metodik och användningssätt vid olika
instrumenttyper så utförligt att mätnoggrannheten, om
anvisningarna följs, blir den högsta möjliga.
Efter en inledning om bl.a. förutsättningarna för ett
hårdhetsprov, ändamålet härmed, provningsförloppet och de
olika metoderna redogör förf. utförligt för definitioner,
intryckskroppar, belastningar, belastningstider, intryckens
placering och inverkan av variationer i dessa samt
utvärderingen av resultaten vid Brinell-, Vickers- och
Rockwell-metoderna och varianter av dessa.
Under rubriken "dynamiska förfaranden" beskrivs först
några hårdhetsprovare, varvid ett Brinell-intryck
åstadkommes genom slag eller genom en fallande vikt och
därpå skleroskop-, sklerograf- och duroskopmetoderna,
varvid återstudsningen bestämmes. Mycket kortfattat berörs
några fil- och ritsprov, mikrohårdhetsprovning,
elektromagnetiska förfaranden samt tillvägagångssättet vid
elastiska material. En formel med koefficienter för beräkning
av draghållfastheten ur Brinellhårdheten samt
översiktliga tabelluppställningar över metoderna (definitioner,
formler och dimensioner) och ofta förekommande
felorsaker samt sättet att eliminera dessa avslutar skriften.
Vissa avsnitt, speciellt det om mikrohårdhetsprovning,
skulle man önskat utförligare behandlade. Inom den
fastlagda ramen är dock avvägningen i övrigt i stort sett
riktig. O A
Stainless iron and steel, bd 2: Microstructure and
con-stitution, 3:e uppl., av J H G Monypenny. Chapman & Hall,
London 1954. 330 s., 173 fig. 55 sh.
I första bandet av detta arbete (Tekn. T. 1952 s. 46) har
förf. behandlat rostfria ståls egenskaper och användning
huvudsakligen ur praktisk synpunkt, i det andra
beskriver han deras metallografi och legeringsmetallers inverkan
på stålens egenskaper.
Boken består av sju kapitel i vilka behandlas strukturen
hos järn-kromlegeringar med och utan kol, försprödning
av kromstål med hög kromhalt vid 400—500°C, verkan av
nickel på kromståls struktur och egenskaper samt
järnkrom-nickellegeringars struktur, korngränsfrätning hos
austenitiska stål, verkan av mangan i kromstål med hög
kromhalt och järn-krom-manganlegeringars struktur, kisels
verkan i rostfria stål och järn-krom-kisellegeringars
struktur samt verkan av aluminium, molybden, volfram, koppar
eller kobolt i krom- och kromnickelstål.
Framställningen är enkel och redig, men boken är dock
relativt svårtillgänglig för icke-metallurger. Förf. beskriver
utförligt åtskilliga undersökningar vilket i och för sig är
intressant, men det minskar överskådligheten. Kapitlet om
korngränsfrätning hos austenitiska stål är en utmärkt
sammanställning av gjorda iakttagelser och torde vara av
största intresse även för icke-metallurger. SHl
Neuere deutscli-schwedische Beiträge zur Physik der
Holztrocknung, av Franz Kollmann. Svenska
Träforskn.-Inst. Trätekn. Medd. 60 B. Stockholm 1954. Särtr. ur Holz
als Roh- und Werkstoff 12 (1954) s. 213—223. 11 s., 24 fig.
Förf. beskriver en av Svenska Träforskningsinstitutet
anskaffad apparat för undersökning av förloppet vid träs
torkning. Den tillåter finreglering av torkbetingelserna och
är utrustad med många registrerande instrument.
Temperaturen kan t.ex. mätas och registreras i många punkter med
korta tidsintervall, och träts viktändringar registreras utan
avbrott automatiskt under hela torktiden.
Med denna apparat har man kunnat utvidga kunskapen
om torkningens fysik på några punkter. Man har t.ex.
satt upp en ekvation, som ger luftfuktighetens inverkan
på torkhastigheten, och visat att temperatursvängningar
uppstår i torkande bräders inre. Vidare har man kunnat
ånge ett kvantitativt samband mellan torktemperatur och
skadeverkan på trät. SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
