Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Militära flygplatser och stadsplanering, av Åke Rehnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1029
Fig. 6. Bromsfallskärm förkortar
landningssträckan för
provflygplanet "Draken".
Stockholm får ett sämre jaktförsvar. Någon lämplig annan
plats har hittills icke nämnts i diskussionen.
Byggnaderna på en ny plats skulle kosta ca 100 Mkr. (fig
8), som stockholmarna måste betala staten. Innan
Barkar-by kan utrymmas måste den nya anläggningen stå fullt
färdig för inflyttning.
Om den nya platsen skulle ligga längre från Stockholm
än Barkarby, tillkommer även ökade kostnader för
transporter, bostäder osv. Den nya förläggningen drar med sig
ett nytt litet samhälle, som också skall planeras.
Bullerstörningarna torde vara betydligt överdrivna.
Antalet flygningar från de ordinarie militära flygplatserna
är för närvarande ca 10 000 per år och tenderar icke att
öka. Fördelas dessa flygningar på det antal flygdagar, som
normalt kan uttas (ca 220) innebär det för varje flygplats
ca 45 starter och landningar per flygdag. Sön- och helgdagar
samt dagar före dessa efter kl. 12 sker som regel icke
någon flygning från militära flygplatser. Vid de flygplatser
(utom vid nattjaktflottiljen i Västerås) där mörkerflygning
förekommer avslutas denna vanligen senast kl. 23. Under
juni—augusti förekommer som regel ingen nattflygning.
De starkaste bullerstörningarna uppkommer i samband
med flygplanens start och landning. De som bor i
start-och landningsbanornas förlängning på ett avstånd av 6—7
km från flygfältets gräns är mest utsatta för det störande
bullret med en ljudstyrka över 85—90 phon. I sämsta fall
blir det i genomsnitt 45 överflygningar per dag, om endast
en bana används.
I samband med start och landning torde man kunna
räkna med att flygplanen har en reducerad fart av ca 250
—300 km/h eller 70—85 m/s. Om ljudet är störande 100 m
före och 200 m efter det flygplanet passerat en viss punkt
skulle det för de i denna punkt boende vara störande i
3,5—4,5 s per start (eller landning) eller med andra ord
i sämsta fall under 2,6—3,4 min/dag. Fördelas
flygningarna på flera banor blir tiden betydligt mindre.
Fig. 7. Influensområde kring
flygplats. Mitt på bilden ses flygfältet
med tre rullbanor, varav en
instrumentlandningsbana. Den egentliga
flygplatsen omges närmast av ett
(på figuren korsstreckat) område
som ej får bebyggas. Utanför detta
ligger det inre och det yttre
influensområdet. I det inre får ej 10
m byggnadshöjd överskridas och
ingen byggnad får nå högre än 25 m
över flygfältets yta, i det yttre är
motsvarande siffror 25 resp. 50 m.
I flygstråken får inget hinder nå
över i figuren nedtill angivna lu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
