- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1030

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Militära flygplatser och stadsplanering, av Åke Rehnberg - Andras erfarenheter - Företagsplanering på lång sikt, av B Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1030

TEKNISK TIDSKRIFT

Trafikvarven, dvs. flygplanens väg i luften i närheten av
en flygplats, kan dessutom läggas så att störningarna över
vissa områden nedbringas eller t.o.m. undvikes.

Konflikten mellan flygvapnets intressen å ena sidan och
samhällsplanerarnas å den andra är icke något speciellt
svenskt problem. Samma problem fast i mycket högre
grad finns både i England och USA. Det har visat sig att
man där går fram på ungefär samma vägar som här i
landet. Man undviker sålunda bebyggelse omkring ett
flygfält och man försöker lägga startbanor och trafikvarv så
att flygtrafiken blir så litet störande som möjligt.

Både i England och i Amerika förekommer det ändå att
folk klagar över att de blivit störda. De åtgärder —
utöver redan nämnda — som vidtas är i regel av
informa-torisk karaktär. Det har gjorts program i radio och
television, det har skrivits artiklar i tidningar och tidskrifter
och det har ordnats upplysningsmöten och diskussioner.
Det framhålls att flygutbildningen måste fullföljas om
flygvapnet skall vara i godtagbar beredskap och att
landets ekonomi inte tillåter att nya flygfält anlägges på
andra platser. Man vet bestämt att denna verksamhet gjort
nytta. Det är att hoppas att så skall ske även i Sverige.

Andras erfarenheter

Företagsplanering på lång sikt. Mycket synes peka mot
att den industriella utvecklingen kommer att fortgå i ökat
tempo. Under de 50 senaste åren har i USA
energiproduktionen ökat 335 °/o och varuproduktionen 372 °/o. År 1950
fanns i USA 62 milj. arbetsföra, 1975 blir det 82 milj.
Tillverkningen av varor väntas öka med 3 %/år, dvs.
fördubblas under 25 år under en väntad kortning av arbetsveckan
med 15 °/o. Större krav kommer att ställas på produktionen
per arbetstimme och konkurrensen kan väntas hårdna.

För att möta de ökade kraven måste man inom varje
företag planera och organisera på lång sikt. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas följande uppgifter.

En plan bör upprättas över all direkt och indirekt
fabrikation. Planeringen är lika viktig vid små som stora
företag. Innan ett program genomförs måste man vara säker
på att det är det bästa tänkbara, varför man inte skall
tveka att tillkalla experter om så behövs.

Ett budgetsystem måste organiseras för alla indirekta
kostnader och ett kontrollsystem väljas som meddelar
resultatet till de arbetsledare som gett upphov till och därför
är ansvariga för kostnaderna. De direkta kostnaderna var
förr de enda som man tog verklig hänsyn till. I dagens
läge har ofta de indirekta kostnaderna mycket stor
betydelse och en riktig budgetering av dessa är nödvändig.
Den krona man lägger ned på indirekta kostnader är ju
lika mycket värd som den man ger ut för direkta. Man
måste därför noga studera de till direkta kostnader
hörande indirekta kostnaderna.

Fig. 8. J 29 på väg till start från
skyddad uppställning i
berg-hangar.

Ett inköpssystem som ger bättre valuta för de pengar som
nedläggs bör införas. Leverantören bör få hjälp med
tekniska problem så att materialet kan levereras med högsta
kvalitet och till lägsta pris. På inköpsavdelningen bör
anställas folk som känner tillverkningen.

Ett förkalkylsystem som på förhand ger kännedom om
kommande försäljning, kostnader, erforderligt material,
erforderliga penning- och företagsvinster bör ordnas.
Detaljerade utkast bör göras för ett år i taget och justeras
var sjätte månad.

Man måste ständigt sträva mot bättre
tillverkningsmetoder. Genom metodstudier och tillverkningsanalyser kan
man få uppslag till förbättringar som sparar arbete och
pengar. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang
ägnas interna transporter och lagring. Det betalar sig
nästan undantagslöst att anställa särskilt tränad personal för
dessa undersökningar.

Ett program för kapitalförsörjningen måste sättas upp.
Det är ej angenämt att råka i den situationen att kapital
saknas då man måste förnya och utöka för att möjliggöra
kontinuerlig drift.

Företagets expansion under 5, 10, 15 och 20 år i taget bör
planeras i rörliga program. Ett företag startar ofta under
blygsamma förhållanden, och man söker sedan genom
successiva provisoriska utbyggnader fylla ökade krav. Man
dröjer sig emellertid ofta kvar i för trånga utrymmen med
åtföljande höga indirekta arbets- och
materialhanteringskostnader. Hade man planerat expansionen bättre hade
man kunnat spara dessa kostnader under den tid man nu
väntar på färdigställandet av nya och ändamålsenligare
lokaler.

Personal som kan tänkas behöva ersätta personer i
nyckelställningar måste utbildas och tränas. Alltför ofta har
man en organisation, som ej möjliggör en kontinuerlig
förnyelse av den mera kvalificerade personalen. Finns det
ingen möjlighet att direkt tillsätta en person på en väntad
vakant tjänst måste man träna upp en eller flera
ersättare. Detta tar tid, varför en sådan uppträning bör
bedrivas på lång sikt.

Ett utvecklingsprogram för flera produkter bör utarbetas
genom ingående analyser av produkternas säljbarhet. Man
bör då undersöka möjligheterna att ta upp tillverkning av
artiklarna i fråga, möjligheterna till förtjänst samt den
erforderliga försäljningsorganisationen. Sökandet efter nya
produkter fordrar mycken tid och konstant
uppmärksamhet hos ledningen. Den tekniska utvecklingen måste
följas och nya artiklar lanseras. Det visar sig också ofta
vid tillverkningen att den största förtjänsten nås på direkta
nykonstruktioner.

En stark och kompetent försäljningsorganisation måste
utvecklas och försäljarna måste få klart för sig att
kunderna är att betrakta som uppdragsgivare. Kunden vill få
mesta möjliga valuta för sina pengar. Endast den
försäljare som är väl insatt i den egna varans tillverkning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free