Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Andras erfarenheter - Orsakerna till Los Angeles »smog», av SHl - Flugbekämpning med socker som bete, av SHl - Syntetiska granater, av SHl - Solskärmande ämnen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032
TEKNISK TIDSKRIFT
förbränning av bränslen eller vid elurladdningar. Man vet
också att mycket ozon finns i de övre luftlagren.
Det anses nu att huvuddelen av ozonen bildas genom
reaktioner i luften. Man har nämligen funnit att ozon kan
uppstå vid bestrålning av luft med ljus av våglängden 360
—400 mji. Genom bestrålningsförsök har man visat att
luften i Los Angeles innehåller något eller några ämnen
som gynnar bildning av ozon. Vilka de är vet man
emellertid inte.
Några forskare har funnit att paraffinkolväten ger stor
mängd ozon, om de blandas med luft och kvävedioxid och
bestrålas. Även blandningar av luft och kvävedioxid ger
begränsad mängd ozon i solljus. Några ämnen, såsom
di-acetyl och några andra, sönderfaller i ljus och ger då
ozon vid närvaro av syre. Det kan emellertid starkt
ifrågasättas om någon av dessa reaktioner sker i Los Angeles.
Man har nämligen funnit att luften där blir ozonhaltig
vid bestrålning även om den befriats från kvävedioxid,
aldehyder och ketoner.
Man vet att luften innehåller bl.a. kväveoxider,
salpetersyra, ozon, svaveldioxid, svavelsyra, omättade kolväten
och syre. Vid bestrålning av en sådan blandning kan
många reaktioner ske av vilka några torde orsaka de
obehag’ som åtföljer smog. Aldehyder, som bidrar till
ögon-irritationen, finns i större mängd i smog än som kan
beräknas med kännedom om källorna för dessa ämnen. De
bildas därför troligen i luften.
Vissa växter får vid smog ovanliga skador som man inte
lyckats reproducera på laboratoriet med någon av de
kända föroreningar som tillförs atmosfären. Utsätts dessa
växter för en blandning av ozon och omättade kolväten
skadas de emellertid på samma sätt som av smog.
Andra av smögs verkningar tros bero på oxidation av
kolväten i närvaro av kvävedioxid och solljus. Många
frågor måste dock ännu besvaras innan man kan
undanröja orsakerna till smog (Chemical & Engineering News
16 aug. 1954 s. 3256). SHl
Flxigbekämpning med socker som bete. Ett sätt att
bekämpa husflugor, som är resistenta mot klorerade
kolväten, såsom DDT, är enligt en amerikansk undersökning
användning av de giftigaste insektsmedlen, såsom Diazinon
0,0-dietyl-O - (2-isopropyl-6-metyl-4-pyrimidinyl)tiofosfat,
malation eller Bayer L 13/59 (ett dialkylfosfonat), blandade
med socker.
Metoden sägs vara lovande vid flugbekämpning i lokaler
där hittills använda metoder är ineffektiva. Man måste
emellertid sprida ut betet ofta, helst dagligen, åtminstone
under 2—3 veckor för att nå önskad effekt. Oberoende av
vilket insektsmedel som används tycks metoden vara
jämförelsevis riskfri och dock effektiv därför att man kan
använda mycket litet, starkt utspritt bete varigenom det är
osannolikt att djur förtär mer än en mycket liten del av
det medan flugorna äter av enstaka korn.
Förfarandet är vidare mycket ekonomiskt. Bara 1 g
insektsmedel behövs för varje utspridning av bete i en lokal
med 550 m2 tak- och väggyta, medan man vid besprutning
av samma yta måste använda 600 g insektsmedel flera
gånger under säsongen. Ingen dyrbar utrustning behövs
för utspridning av betet.
Vid laboratorieprov dödade insektsmedlet i den lägsta
provade koncentrationen (0,1 °/o av sockret) 99 %> av
flugorna på 16 h. I större koncentrationer dödade det
betydligt snabbare. Bete innehållande malation eller L 13/59
visade ingen minskning i effektivitet efter en månads
lagring, och Diazinon verkade också efter denna tid ehuru
långsammare.
Praktiska prov har utförts i mejerier och hönshus i vilka
stora mängder resistenta flugor förekom. Betet spreds ut
på golvet och på andra ställen där flugor samlades,
vanligen i en mängd av 100 g per gång. Några flugor dog efter
10—20 min och åtminstone 90 °/o var döda efter 4 h.
Genom upprepad utspridning av bete, hållande 0,5 och 1 %
insektsmedel, fem gånger per vecka i 2—3 veckor kunde
flugorna hållas i schack i de flesta mejerierna. Samma
resultat erhölls i hönshus vid upprepad utspridning av bete
med 1 %> insektsmedel (J B Gahan, H G Wilson & W C
McDuffie i Agricultural & Food Chemistry 14 apr. 1954
s. 425). SHl
Syntetiska granater. Genom användning av tryck på
upp till 45 000 at och temperaturer upp till 1 000°C har
man framställt pyrop, magnesium-aluminiumgranat och
fem andra tidigare icke syntetiserade granater. Högre tryck
än som kan uppnås hydrauliskt kan erhållas mekaniskt i
inifrån upphettade kapslar, och man har enligt denna
metod kunnat reglera och mäta tryck på 1 000 at när vid
30 000 at och temperaturer på 10°C när vid 1 000°C.
Pyrop framställs bäst genom reaktion mellan
magnesiumoxid och aluminiumhydroxid när något av den förra
ersatts med magnesiumklorid som har mineraliserande
verkan. Reaktionen sker vid 30 000 at och 900°C. Detta tryck
tycks vara ett jämviktstryck, ty det måste användas även
vid en helt annan syntes av pyrop, nämligen ur talk och
kaolin. Vid närvaro av vissa föroreningar sker reaktionen
vid 25 000 at. De övriga fem granaterna har erhållits vid
något lägre tryck (Chemical & Engineering News 10 maj
1954 s. 1877). SHl
Solskärmande ämnen. Organiska ämnen, som
absorberar ultraviolett ljus och som i ca 10 år använts för att
skydda solbadares hud, väntas nu få sin största marknad
inom plastindustrin. Använda i cellulosaacetat hindrar
dessa solskärmande ämnen ("sunscreens") t.ex.
sprickbildning när plasten utsätts för ultraviolett ljus. De gör
mjuk-gjord polyvinylklorid, polystyren och polyestrar resistenta
mot solljus, och man söker skärmämnen som är
biandbara med polyeten.
Fernissor, som gulnar i solljus, kan göras hållbara genom
tillsats av skärmämnen. Dessa kan blandas med ett harts
som i lämplig lösning sprutas på fönster, vindrutor osv.
Flygplans radarhuvar av polymetakrylat, innehållande
solskärmande ämnen, håller längre och skyddar besättningen
mot UV-strålning. Införda i bilvax, fördröjer skärmämnen
lackens blekning och gör den hållbarare. I cellofan,
cellulosa eller papper skyddar de varor som förpackats i dessa
material.
En 50 n tjock nitrocellulosafolie, innehållande 2,35 °/o
etylortovanilat, släpper igenom bara 1 °/o av infallande
ljus med våglängd 320 mjx. Nyare skärmämnen,
substitue-rade bensofenoner, är ännu effektivare t.o.m. i mindre
koncentration. De kan användas för ökning av
UV-käns-liga ämnens hållbarhet. Insektsmedlet pyretrin stabiliseras
t.ex. med piperonylbutoxid som dessutom ökar dess
giftverkan. Man prövar möjligheten att med skärmämnen
hindra ljusa träslags mörknande.
Den del av solstrålningen, som orsakar brännskador, har
en våglängd på 290—320 m^i och är det mest kortvågiga
ljus som når jordytan. Största effekten tillskrivs strålning
med 298 eller 308 m^i våglängd. Den vackra bruna
hudfärg, som man gärna vill ha, uppstår dels genom bildning
av melanin i huden, dels genom oxidation av melanin till
ett mörkare ämne. Den förra uppstår vid bestrålning med
ljus av samma våglängd som det vilket ger brännskador,
den senare processen påskyndas av ljus med 320—390 mjj,
våglängd.
Ett ämne, som starkt absorberar i området 290—325 m[x
men släpper igenom övrigt ljus, hindrar därför uppkomst
av brännskador men inte hudens färgändring. Det finns
visserligen ingen skarp gräns mellan ur dessa synpunkter
skadligt och nyttigt ljus, men sådant tillhörande ett visst
våglängdsområde ger tillfredsställande brunfärgning utan
större risk för brännskador. Därför har de solskärmande
ämnenas första och hittills största användningsområde
varit till kosmetiska medel.
Ljus med 350—370 m^ våglängd har största fotokemiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
