Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Andras erfarenheter - Solskärmande ämnen, av SHl - Serum mot rabies, av SHl - Enkelt hjälpmedel för rörelsestudier, av B Linder - Nya metoder - Nickel-fosforlegering som korrosionsskydd på mjukt stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1033
verkan och orsakar därför t.ex. plasters mörknande och
försprödning, färgändringar och fetters härskning. Många
olika typer av organiska ämnen absorberar ultraviolett ljus
mer eller mindre. Som skärmämnen har man hittills
använt t.ex. dypnon, piperonylbutoxid, umbelliferon,
aescu-lon, kumarin och derivat av salicyl-, antranil-,
jo-amino-bensoe- och kanelsyra. I Frankrike har man nyligen funnit
att vissa imidazolderivat och
isobutyl-/>-dimetylaminoben-soat är mycket effektiva.
Ett mått för bedömning av skärmämnens effektivitet har
angivits i USA. Man mäter en 0,1 °/o lösnings absorption av
ljus med 308 mjx våglängd (brännverkans maximum) och
räknar om absorptionen till 1 °/o lösning. Det tal, som då
fås, kallas skärmindex ("sunscreen index") och är för
några skärmämnen:
Skärmindex
Etyl-p-dimetylaminobensoat ..........................14,8
Etyl-p-aminobensoat ........................................9,6
Propylaminobensoat ........................................9,0
n-butyl-p-aminobensoat ..................................8,0
p-aminobensoesyra ..........................................7,4
3-karbetoxikumarin ..........................................6,6
Natrium-p-aminosalicylat ..............................4,3
Salicylaldehyd ....................................................2,2
Alla solskärmande ämnen kan inte användas i kosmetika
då de givetvis inte får vara hudirriterande. Man måste
även beakta att den hudkräm, i vilken de ingår, kan
komma att användas på redan brännskadad hud. Därför måste
skärmämnena väljas med stor försiktighet.
Solskärmande hudkräm för amerikanska armén får t.ex.
innehålla glycerylmono-jo-aminobensoat,
2-etylhexylsali-cylat, digalloyltrioleat, homomentylsalicylat eller
dipro-pylenglykolsalicylat. Krämen får i 25 n tjockt skikt inte
släppa igenom mer än 1 °/o av infallande strålning med
våglängd inom "solbränningsområdet" (Industrial &
Engineering Chemistry juli 1954 s. 15 A). SHl
Serum mot rabies. Ett i USA framställt serum mot
rabies innehåller antikroppar som bildats hos hästar,
över-immuniserade med vaccin. Det skall användas tillsammans
med Pasteur-vaccin. Det kan nämligen hända att detta
inte är effektivt.
Man vaccinerar personer, som utsatts för fabiessmitta,
varvid dessa får injektioner av dött virus eller ibland
levande. De skaffar sig härvid antikroppar, men det har
förekommit fall med dödlig utgång trots vaccinering.
Orsaken härtill anses vara att inkubationstiden varit så kort
att antikroppar inte hunnit bildas. I sådana fall är
behandling med både vaccin och serum fördelaktigt, särskilt vid
stor exponering för smitta.
Kliniska prov med serum har utförts sedan 1948 varvid
200 personer behandlats. Ingen har dött av rabies, och de
enda bieffekter som iakttagits är några icke allvarliga fall
av "fördröjd serumsjuka" (Chemical & Engineering News
14 juni 1954 s. 2378). SHl
Enkelt hjälpmedel för rörelsestudier. Studier av t.ex.
handrörelser vid sammansättningsarbeten kan utföras med
en enkel fotografisk utrustning bestående av en kamera
försedd med en roterande slutaranordning samt små
bat-terimatade lampor som fästs på arbetarens händer.
Slutaranordningen utgörs av en motordriven
genomskinlig skiva av plast, som försetts med påmålade svarta
sektorer. En av dessa täcker en tredjedel av skivan. Därpå
följer en klar sektor upptagande en fjärdedel av skivan,
Fig. 1. Slutarskiva för
rörelse-studier.
Fig. 2. Registrerade rörelser vid ett sammansättningsarbete.
den återstående delen är uppdelad i smala, omväxlande
klara och ogenomskinliga sektorer, fig. 1. Då skivan
roterar framför kamerans öppna objektiv kommer lampornas
rörelser att avbildas på negativet som linjer av små pilar
som visar rörelsernas riktning och hastighet, fig. 2
(Gerald E Clark i Factory maj 1954 s. 124). B Linder
Nya metoder
Nickel-fosforlegering som korrosionsskydd på mjukt
stål. Enligt uppgift kan man ge mjukt stål en resistens
mot korrosion jämförbar med några rostfria ståls genom
att belägga det med en nickel-fosforlegering (Tekn. T. 1954
s. 138). Metoden är billig, och beläggningen anbringas
snabbt genom ett enkelt förfarande, såsom strykning med
pensel, doppning eller sprutning, och bränns sedan.
Förfarandet, som kallas Niphos, består i bestrykning av
stålet med en pasta eller färg av nickel-II-oxid,
diammo-niumfosfat och vatten. Förhållandet nickeloxid :
ammo-niumfosfat kan varieras mellan 2 : 1 och 20 : 1 beroende
på bränningstemperaturen. Ju mindre nickeloxid man
använder desto lägre temperatur behövs för beläggningens
reduktion, smältning och legering med grundmetallen,
överdraget flyter lättare med stigande fosforhalt.
Bränningen måste utföras i reducerande atmosfär. Bäst
är ren vätgas, men andra reducerande gaser kan möjligen
användas. Alla som innehåller kol har emellertid skadlig
verkan på beläggningen. Förorening med olja måste därför
undvikas och noggrann avfettning av stålet före dess
beläggning är nödvändig.
Bränningstemperaturen är 870—1 100°C. Inom detta
temperaturintervall smälter nickel-fosforlegeringen.
Upphettning till så pass låg temperatur skadar knappast stålet;
den är för övrigt normaliseringstemperatur för de flesta
stålsorterna. Bränningstiden behöver inte vara längre än
att ett tunt ytskikt når nödvändig temperatur. Man kan
därför anbringa även tjocka skyddsskikt snabbt och billigt.
Av mikroskopisk undersökning framgår att beläggningen
har liten porositet och legeras med grundmetallen
varigenom den binds starkt vid denna. Sannolikt uppstår en
ternär järn-nickel-fosforlegering som tycks ha samma
duk-tilitet som grundmetallen. Man har kunnat böja belagd
stålplåt 180° utan att ytskiktet lossnat. Det har dock
relativt hård yta, 38—12 Rockwell C.
Stål med överdrag av nickel-fosforlegering har visat sig
tåla saltvattenspray i 100 h och har under tio år behållit
sin blanka yta vid exponering i normal atmosfär. Det
skydd beläggningen ger beror i hög grad på dess täthet.
Dess porositet kan göras mycket liten genom användning
av lämplig beläggningsteknik. Den stiger med
fosforhalten, och man bör därför hålla denna så låg som
möjligt i varje särskilt fall. Ett sätt att minska porositeten är
torkning av beläggningen vid 8Ö°C före bränningen
varigenom uppkomst av gasblåsor vid denna undviks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
