Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 30 november 1954 - Ståls korrosion i luft. Provning av rostskyddsfärger, av Paul Nylén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1050
TEKNISK TIDSKRIFT
oxidrött i linolja eller alkyd är också dålig. Detta
bekräftar erfarenheter från andra håll att
zink-kromat ej passar i utpräglat sur atmosfär.
Av olika täckfäger på en och samma grundfärg
(G2) har pansarfärgen T22 samt en färg byggd
på järnoxidrött och linyl utfallit bäst. Något
sämre resultat erhölls med en del andra färger
av pansarfärgstyp. Någon blyvittfärg, som gett
så goda resultat i Stockholm, ingick dessvärre ej
i serien; det hade givetvis varit av intresse att se
hur en täckfärg innehållande ett basiskt pigment
stoppar i den starkt sura miljön.
Stålsortens och målningens inverkan
För målade plåtar kan man ej konstatera
någon markant skillnad mellan olika plåtsorter.
Många håller före att penselstrykning ger bättre
resultat än sprutmålning. Stockholmsstationen
har även i serie A några plåtar med färgen
pålagd genom sprutning. Det föreliggande
siffermaterialet ger dock ej några belägg för
uppfattningen att penselstrykning vid i övrigt lika
förhållanden, framför allt lika skikttjocklek, är att
föredra framför sprutmålning.
Grundfärgen
Vid sina försök har Korrosionsnämnden
till-lämpat principen att endast undersöka färger
med känd sammansättning. Det har givetvis vid
olika tillfällen diskuterats om man inte även
borde ta med i handeln förekommande fabrikat med
okänd sammansättning. Man har dock inte
funnit tillräckliga skäl för att rucka på principen.
Grundfärgens betydelse för rostskyddets
effektivitet (tabell 4) har undersökts med i Stockholm
exponerade plåtar, målade med olika grundfärger
under samma täckfärg T22 (tabell 5). Data i
tabell 4 gäller maskinborstad plåt. Betade plåtar
har givit i stort sett samma rangordning mellan
grundfärgerna.
På grund av fel i bedömningen och andra
felkällor — inte minst den nämnda osäkerheten i
korrektionen för tjocklekens inflytande — bör
man ej fästa avseende vid mindre skillnader i
livslängden. De fyra första färgerna i tabell 4,
som har en livslängd på 11 år och däröver, kan
sålunda betraktas som likvärda.
Av de fyra bästa färgerna håller tre — Gl, G4
och G2 — blymönja som enda pigment; Gli
innehåller dessutom en mindre mängd järnmönja.
Även lika delar blymönja och järnmönja, G8, ger
ett acceptabelt om än något sämre resultat.
Sulfatbly vitt i G17 synes att döma av detta enda
värde vara ett aktivt rostskyddspigment även om det
inte står helt i klass med blymönja. Zinkgult,
G15, är också som man nu vet aktivt, men här
har det ej utfallit så bra beroende på att linolja ej
utgör det rätta bindemedlet. Zinkkromat bör
kombineras med alkyd för att komma till sin rätt.
I G12 och G13 är blymönjan förskuren med
Tabell 6. Målningsvärde efter 15 års exponering i Flahult;
maskinborstade plåtar
Färg- Delårsplåtar exponerade ca 90 Helårsplåtar
kom- dygn/år
bina- Medeltemperatur
tion + 13,4°C ca 0°C
Skikt- Mål- Skikt- Mål- Diffe- Skikt-
Mål-tjock- nings- tjock- nings- rens tjock-
nings-lek värde lek värde M„— lek värde
V Mi Ii m2 Mt H M
G2, T22 62 9,5 62 9,7 + 0,2 55 6
G4, T22 64 8,6 66 9,5 0,9 70 5,7
G4, T33 63 8,7 59 9,4 0,7 63 5,5
G4, T38 69 9,1 65 9,7 0,6 63 6
G4, T39 63 9,5 67 9,7 0,2 61 7
Gl, T22 51 9,3 73 9,8 0,5
G4, T21 71 8,7 66 9,4 0,7
G4, T34 66 8,5 68 9,4 0,9
G7, T22 84 9,0 79 9,6 0,6
G20, T49 48 6,7 53 7,4 0,9
G4, T47 52 7,7 49 8,2 0,5
G4, T48 53 7,5 54 8,6 1,0
Medelvärde 0,6
tungspat. Även en relativt måttlig tillsats av detta
synes inte var så lämplig. Att G3 och G5 skulle
vara sämre än t.ex. G2 och G4 var oväntat.
Likaledes hade man inte väntat sig att en tillsats av
kvarttungstandolja som i G7 skulle försämra
rostskyddsförmågan. Slutligen har kromrött,
G16, inte visat sig lämpligt, åtminstone inte i
kombination med linolja.
Täckfärgen
Tabell 5 ger ganska tydligt belägg för att färger
innehållande blyvitt som dominerande pigment
och någon standolja som bindemedel är goda.
Blyvitt är liksom blymönja giftigt. Föreskrifter
om skyddsåtgärder vid handskandet av giftiga
färger finns i Korrosionsnämndens handbok.
Tabell 7. Målningsvärde efter 15 års exponering i Gällivare
[-Färg-kom-bina-tion-]
{+Färg-
kom-
bina-
tion+}
Delårsplåtar exponerade ca 100
dygn/år
Medeltemperatur
+ 11,5°C — 11,5°C
Skikt- Mål- Skikt-
Målnings- tjock- nings-
tjock
lek
värde lek värde
[-Differens-]
{+Diffe-
rens+}
Mo—
Helårsplåtar
Skikt-
Mål-tjock- nings-lek värde
V M, l1 m2 M, Ii M
G2, T221 53 9,7 59 9,8 + 0,1 58 8
G4, T221 62 9,8 57 9,8 0,0 59 8,3
G4, T331 51 9,7 53 9,8 0,1 62 9
G4, T381 64 9,7 65 9,9 0,2 67 8,7
G4, T391 59 9,5 59 9,8 0,3 64 9
Medelvärde 0,14
G2, T222 60 9,2 66 9,9 0,7 77 9,3
G4, T222 58 9,4 65 9,9 0,5 62 7,7
G4, T332 64 9,4 65 9,9 0,5 56 7,5
G4, T382 79 9,6 70 9,8 0,2 66 8,3
G4, T392 67 9,8 69 9,9 0,1 69 9,2
Medelvärde 0,4
1 maskinborstade plåtar, 2 betade plåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
