Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 30 november 1954 - Ståls korrosion i luft. Försök med omålat stål, av Kurt F Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 november 195b
1055
Tabell 10. Relativtal för korrosionen på omålade och
målade plåtar efter 15 års exponering.
Omålade Målade
Gällivare ..........................,... 16 35
Lovön ................................................................45 71
Flahult ..............................................................46 65
Hisingen ............................................................78 82
Stockholm ........................................................100 100
Grönskär............................................................112 119
Smögen ..............................................................130 243
Den mest korroderade plåten Pl rostar ca 50 %
mer än P5 som angripits minst.
Årlig röstning i Sverige och utlandet
Långtidsförsök med omålade stålplåtar har
gjorts på olika platser i världen av bl.a.
Corro-sion Committee of the British Iron and Steel
Research Association (tabell 11). I
facklitteraturen anges vanligen rostningen per år, oavsett
om försöket pågått i 2, 5 eller 15 år. Resultaten
från de brittiska försöken visar att korrosionen
är så pass jämn att detta förfarande kan anses
tillåtligt.
Jämföres de brittiska resultaten med de svenska
(tabell 12), finner man att en station i vardera
försöksserien har praktiskt taget samma klimat,
nämligen Abisko och Gällivare, som ligger nära
varandra i nordligaste Sverige. Resultaten från
dem visar så god överensstämmelse, att man bör
kunna jämföra resultaten från de övriga
stationerna i de båda försöksserierna med en viss
tillförsikt.
Det visar sig då, att rostningen på stationerna
Lovön, Flahult och Hisingen är ungefär lika stor
som i Äro och Basra som har tropiskt resp.
subtropiskt klimat. Rostningen i Stockholm är
ungefär lika stor som i Singapore, trots att denna
ort har tropiskt klimat. Resultaten från
Grönskär, Smögen och Göteborg, som liksom
Singapore har havsklimat, är av samma
storleksordning. Detta tyder på att temperaturen inte har
stor inverkan på oskyddat ståls
rostningshastig-het.
På samtliga brittiska stationer rostar stål
avsevärt snabbare än i Göteborg, i Sheffield ända till
7 gånger fortare. Det senare torde bero på den
stora mängden rökgaser från industrin och
Englands stora kolförbrukning över huvud taget.
Förzinkat stål
Efter sju års exponering av
Korrosionsnämndens förzinkade plåtar var viktförlusten på
plåtarna ungefär lika stor i Göteborg som i
Stockholm, men då korrosionsprodukterna inte
avlägsnades före vägningarna, kan man inte göra
någon säker jämförelse, och försöken i Göteborg,
som avbröts genom branden 1946, har därför inte
givit något pålitligt resultat.
Efter 13 års exponering hade plåtarna i Stock-
holm förlorat i genomsnitt 200 g’/m2, medan
plåtarna i Smögen efter 12 år ökat i vikt med 120
g/m2. Det senare torde bero på att de fått
beläggningar genom saltvattenstänk. Alla plåtarna
togs därför in, korrosionsprodukterna
avlägsnades kemiskt, och kvarvarande zink avbetades.
Vattenfickan togs bort, och plåtarnas vertikala,
horisontella och sneda delar skildes från
varandra. Det antogs att det ursprungliga
zinkskiktet varit jämnt fördelat över alla ytorna, vilket
antagande innebär en viss osäkerhet.
Viktförlusten för de vertikala, horisontella och
sneda ytorna var någorlunda lika (tabell 13) och
man kan därför räkna med medeltalet för de tre
ytorna. Vattenfickans viktförlust syntes inte stå
i något som helst bestämt förhållande till
viktförlusten för den övriga delen av plåten. Den var
ibland större, ibland mindre. Man bör därför se
bort från vattenfickan. De fyra varmförzinkade
plåtarna hade ungefär samma viktförlust som
de fyra sprutförzinkade. Skillnaderna är inte
större än värdenas spridning. Utomlands har
man också funnit att viktförlusten är oberoende
av sättet för zinkens anbringande.
Tabell 11. Klimatets inflytande på rostningen av oskyddat
stål med låg kolhalt enligt Painter; genomsnittlig
viktförlust erhållen vid kemisk avrostning efter fem års
exponering.
Klimat
Korrosion
g/m2 år jx/år
Khartoum, Sudan inland, torrt, tro-
3 0,4
Abisko, Sverige inland, subarktiskt 15 1,9
Äro, Nigeria inland, tropiskt .. 50 6,4
Basra, Irak inland, torrt, sub-
50 6,4
Singapore, Malacka havs, tropiskt –– 90 11,5
Llanwrtyd Wells, Wales inland, tempererat 180 23,0
Calshot, England havs, tempererat .. 215 27,5
Congella, Sydafrika havs, varmt...... 285 36
Woolwich, England inland, industri,
tempererat ...... 365 48
Motherwell, Skottland inland, industri,
tempererat ...... 400 51
Sheffield, England inland, mycket in-
dustri, tempererat 840 107
Tabell 12. Klimatets inflytande på rostningen av oskyddat
stål med låg kolhalt enligt Korrosionsnämnden;
genomsnittlig viktförlust vid kemisk avrostning efter exponering
15 år (i Göteborg 7 är)
Klimat
Korrosion
g/m2år |x/år
Gällivare inland, subarktiskt............ 13 1,7
Lovön inland, tempererat ............ 36 4,6
Flahult inland, tempererat ............ 37 4,7
Hisingen inland, västkust, tempererat ... 62 7,9
Stockholm inland, industri, tempererat 80 10,2
Grönskär havs, ostkust, tempererat...... 90 11,6
Smögen havs, västkust, tempererat..... 103 13,2
Göteborg inland, västkust, industri, tem-
pererat ..................... 113 14,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
