Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Telestandardisering — från Morse till TV, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1065
Tabell 1. Förslag till framtida internationell standardisering
inom telekommunikationsområdet
Föremål för standardisering Internationella
organisationer
berörda i egenskap av
• verkställande
organ
o samarbetande
organ
X intresserat
organ
IEC ITU CEE
Telegrafi
Bokstavskoder för fjärrskrift ................o •
Tangentbord för fjärrskrivmaskiner • o
Apparater för bildtelegrafi ....................• o
Telefoni
Proppar och jackar ..................................• o
Impulsförhållanden för fingerskivor .. o •
Fördelning av restdämpning i telefonnät •
Expeditionsmetoder och signalkoder
för manuell och halvautomatisk
telefontrafik ......................................................•
Tonsignaler för automatisk telefoni X •
Abonnentkablar ........................................• o X
Radio
Nödfrekvenser och anropssignaler för
säkerhet till sjöss och i luften ............•
Underhåll och drift av
programledningar för rundradio och television ............•
Klassificeringsnormer för radiosändare • O X
Kvalitetsnormer för radio- och
televisionsmottagare .................... • o o
Inspelningsapparater för
rundradio-programutbyte ...................... • o X
Telekommunikationer, allmänt
Socklar och hållare för elektronrör,
halvledaredioder och transistorer ____ • X o
Måttstandard för paneler och stativ .. • X
Normer för utbytbarhet av
konstruktionselement och paneler............ • o X
Standardserier för resistorer, induk-
tansspolar och kondensatorer........ • X
Kvalitetsspecifikationer och
måttstandard för åskskydd och säkringar .... • o X
Moduleringsmetoder i
bärfrekvenssystem för tråd- och radioförbindelser O •
emellertid som om ännu intimare samarbete
mellan IEC och ITU på förefintliga och nya
områden inom elektrotekniken vore nödvändigt.
Detta borde vara ganska lätt att förverkliga,
eftersom båda dessa organisationer har sina
huvudsäten i Genève.
IEC bör i sitt framtida arbete på
telekommunikationsområdet sträva efter att normera och
måttstandardisera apparatdelar, apparater och
anläggningar8. Följande exempel må anföras
bara för att ånge olika objekt till vilka intresset
bör koncentreras: Måttstandard för
växelbords-proppar och -jackar, för socklar och hållare för
elektronrör, för halvledaredioder och
transistorer liksom för paneler och stativ, normer för att
underlätta utbytbarheten av i teleutrustningar
ingående delar, kvalitetsspecifikationer och
måttstandard för teleåskskydd och -säkringar; stan-
dardserier för resistorer, induktansspolar och
kondensatorer, klassificeringsnormer för
radiosändare, kvalitetsnormer för radio- och
televisionsmottagare osv, tabell 1.
Under den tid ITU och IEC funnits till har
antalet medlemmar i dessa organisationer ökat
undan för undan, ett glädjande tecken på att
elektroteknisk standardisering väcker allt större
intresse och får stöd i allt fler länder. I länder
med långt driven industrialisering anses
standardisering vara absolut nödvändig och man arbetar
där med framgång på att förverkliga
önskemålen härom. I dessa länder tycks emellertid
arbetet ha nått ett visst stadium av stabilitet. För
länder, där industrialiseringen är av
jämförelsevis färskt datum och telekommunikationerna
ännu inte hunnit så långt i utvecklingen, bör
emellertid resultaten av IEC:s och ITU:s hittills
utförda standardiseringsarbete betyda en enorm
vinst för den nationella tekniken och ekonomin9.
Deras lärotid på standardiseringsområdet
kommer att bli kort beroende bl.a. på att genom
vedertagen nomenklatur, definitioner och symboler
teknikerna redan lätt och snabbt talar samma
språk.
Slutord
Standardiseringen är till sitt väsen konservativ
och den kan, illa skött, hindra ett sunt
framåtskridande. Å andra sidan behöver jag knappast
här spilla något utrymme på att vederlägga
myten att standardisering leder till likformighet och
medelmåttighet och bromsar upp företagsamhet
och uppfinnaranda10. Det är alldeles uppenbart,
att standardiseringen spelat en enorm roll vid
skapandet av den förbättrade levnadsstandard
och de större bekvämligheter som det moderna
industrialiserade samhället åtnjuter i jämförelse
med gångna tiders samhälle.
På grund härav är det enligt min mening ingen
anledning att frukta en konflikt mellan
standardisering och framåtskridande på
telekommunikationsområdet, om standardiseringen sköts på
rätt sätt och omhänderhas av vidsynta personer
och organisationer. Om på detta sätt nya arbeten
tas upp i rätt tid och när behov visat sig
föreligga i varje enskilt fall, kommer de normerande
föreskrifterna att vara utmärkta och värdefulla
regulatorer i fråga om ekonomiska överdrifter i
den tekniska utvecklingen. Dess syfte måste vara
att tillhandahålla konfektionsskrädderi i stället
för beställningsskrädderi i industriell produktion
och sålunda ställa flera artiklar till låga priser
och med korta leveranstider till förfogande för
förvaltningar och driftföretag.
Standardisering kommer också att bidra till
lösningen av ett intrikat problem för varje
företagsledning av i dag nämligen bristen på tränade
arbetare och tekniker för forskning. Utan
normer skulle varje tillverkare vara tvungen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
