Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Telestandardisering — från Morse till TV, av Håkan Sterky - 1,7 miljarder människor - Sveriges 29 gasverk - 10 Mt/år tidningspapper - 1 Mt/dygn skifferolja - Svensk civil luftfart 1953, av hop - Norska fartygsbeställningar i Sverige, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1066
TEKNISK TIDSKRIFT
använda mycken tid och stora penningsummor
på konstruktion och tillverkning av en stor
mängd detaljer, som när de standardiseras, kan
erhållas från specialföretag. På detta sätt kan
tillgänglig personal utnyttjas mer effektivt.
Internationella funktionsnormer och
måttstan-dard måste delges alla intresserade genom
publicering i representativa organ. Endast på detta sätt
kan standardiseringen bli en sporre till tävlan.
Stort ansvar åvilar organisationer och enskilda
som skall föra morgondagens standardisering
framåt. Å ena sidan är det nödvändigt att arbetet
utföres snabbt och att beslut fattas på kortast
möjliga tid. Å andra sidan måste alla
intresserade parter ges tillfälle att ta del av arbetet och
att göra sin mening hörd, så att besluten alltid
blir de bästa möjliga. En standard kommer inte
till på det sättet att man lägger idéer från alla
håll i en skål, skakar den och tar fram en
kompromiss.
Vad framtiden beträffar, vill jag betona att även
om den industriella standardiseringen ständigt
måste förnyas, så måste den gå fram stegvis och
inte kontinuerligt. I annat fall blir följden att,
om redan godkända normer ändras för ofta,
stora penningsummor binds till ingen nytta i
lager och varuhus.
Litteratur
1. Index alphabétique des avis et recommendations techniques
contenus dans les diflérents fornes du Livré Jaune et en vigueur au
ler janvier 1952, CCIF, Florens 1951, bd 1 ter s. 555—594.
2. Sterky, H: Praktiskt internationellt samarbete, Sv.D. 24 mars
1948.
3. Townshend, H: The International Telecommunication Union,
Post. Off. Telecomm. J., 6 (1954) h. 2 s. 76—80, h. 3 s. 116—122.
4. Unofficial Conference ön Interference with Broadcast Reception,
Memorandum IEC 1933.
5. Greene, R S: Narcom and Unitel, United Nations World 7
(1953) h. 2.
6. Programme général d’interconnexion en Europé et dans le Bassin
Méditerranéen 1952—54, CCIF, Florens 1951.
7. The linking of America and Europé with submarine telephone
cable, Telecommunications Jabalpur, Indien,.4 (1954) h. 1 s. 1—2.
8. Netherlands proposal for the classification of the
telecommunications and electronics field, IEC Committee of Action, 1954 april.
9. Gupta, I K: Standardization and its role in telecommunications,
Telecommunications, Jabalpur, Indien, 4 (1954) h. 1 s. 28—31.
10. Binney, HAR: The contemporary role of industrial standards,
J. royal Soc. Arts, London, 101 (1953) h. 4907 s. 744—758.
1,7 miljarder människor, dvs. två tredjedelar av
mänskligheten svarar för blott 25 %> av världens totala
produktion, medan Nordamerika och Europa (utom
Sovjetunionen) ensamma står för ca 65 %.
Sveriges 29 gasverk har ökat sin produktion från 220
milj. m3 1938 till 290 milj. m3 1953. Under senare år
nedlagda 8 gasverk svarade för 1,5 °/o av landets
gasförbrukning.
10 Mt/år tidningspapper förbrukas i världen. Siffran
väntas stiga till 15 Mt/år senast 1965.
1 Mt/dygn skifferolja skall verket i Kothla-Järve väster
om Narva nu kunna leverera. Varje ton skiffer lär ge 350
ms gas. Sedan 1948 finns en rörledning till Leningrad, vars
industrier till stor del drivs med skiffergas. En ny
ledning skall byggas till Reval.
Svensk civil luftfart 1953. Antalet motordrivna civila
flygplan i Sverige håller sig nu efter en kraftig ökning vid
krigsslutet sedan flera år relativt oförändrat kring 350,
varav ca en tredjedel tillhör företag med tillstånd till
yrkesmässig luftfart. Antalet flygplan i regelbunden
linjefart utgör 25, varav hälften fyrmotoriga. Under 1953 flögs
inom linjefarten 346 milj. personkm, vilket innebär en
ökning från 1952 med 17 %>. Inom Sverige ligger ca 20 milj.
personkm.
Jämförs dessa siffror med motsvarande för t.ex. USA,
där inom linjefarten under 1953 flögs ca 30 000 milj.
personkm, varav 80 °/o inom landet, och proportioneras
mot folkmängderna finner man att vår internationella
linjefart är väl utbyggd, medan den inrikes ännu är
mycket begränsad.
Under 1953 inträffade inom linjefarten två tillbud av
mindre omfattning och utan personskador. Totalt
inträffade 6 haverier med dödlig utgång och 9 med allvarliga
personskador. Huvuddelen av dessa fall är att hänföra till
privat- och segelflyg samt enklare förvärvsflyg. I 70 °/o av
fallen har den mänskliga faktorn varit orsak till haverier,
medan materialfel förekommit i 14 °/o fall.
Antal gällande certifikat för förare av motordrivna
flygplan utgjorde 1953 ca 900, varav knappt 300 gällande för
yrkesmässig trafik. Antal certifikat för förare av
segelflygplan utgjorde ca 450. Den senare siffran stiger hela tiden
sakta, medan den förra håller sig ungefär konstant (K.
Luftfartsstyrelsen: Driftsstatistik för civil luftfart 1953).
hop
Norska fartygsbeställningar i Sverige. En stor del av
de svenska varvens nybyggen sedan åtskilliga år tillbaka
har utförts för norsk räkning. Under 10-årsperioden 1945—
augusti 1954 har sålunda 216 nya fartyg om tillsammans
1 619 760 brt till ett värde av 2 480 M nkr levererats till
norska rederier.
I år kan en viss nedgång av den norska orderstocken vid
svenska varv märkas. Den är emellertid orsakad av den
allmänt sämre sjöfartskonjunkturen under de senaste åren,
vilket medfört större återhållsamhet från redarnas sida.
Sverige har dock under första halvåret 1954 fått ganska
många norska fartygsbeställningar, medan av prisskäl
under samma tid icke en enda order gått till Storbritannien.
De norska beställningarnas omfattning vid svenska varv
utgjorde den 1 oktober de sista fem åren:
Antal fartyg tdw
1950 ............................. 42 662 950
1951 ............................. 72 1 053 125
1952 ............................. 96 1528 275
1953 ............................. 83 1361 100
1954 ............................. 70 1 112 070
Fördelningen den 1 oktober 1954 på de olika varven var
följande:
Antal fartyg tdw
Eriksbergs Mek. Verkstads AB....... 24 437 520
AB Götaverken ..................... 16 318 400
öresundsvarvet AB ................. 9 115 250
Kockums Mek. Verkstads AB ........ 7 113 300
Uddevallavarvet AB ................ 7 93 600
AB Oskarshamns Varv ............. 2 14 500
AB Lindholmens Varv .............. 2 12 800
Helsingborgs Varfs AB.............. 1 4 000
AB Norrköpings Varv och Verkstad 1 2 000
AB Marstrands Mek. Verkstad....... 1 700
Eriksberg och Götaverken har som synes tillsammans ca
68 °/o av det vid nämnda tidpunkt från Norge
kontrakte-rade tonnaget.
Bland de senare nybeställningarna märks ett långt större
intresse för torrlastfartyg än tidigare, då tanktonnaget
övervägde [Norwegian Shipping News 10 (1954) h. 20
s. 25]. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
