Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - En riktig företasorganisation, av Wilhelm Bahrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1068
TEKNISK TIDSKRIFT
en rationalisering av företagsledarnas
arbetsmetoder. Den statliga förvaltningen har därvidlag en
del att lära ut till näringslivet. Jag tänker
närmast på den ganska hårda disciplin för
föredragningar, som är gammal tradition i svensk
statsförvaltning. En sådan föredragningsrutin skulle
spara rätt mycket tid åt en hårt belastad chef.
Han måste för tids vinnande och i saklighetens
intresse kräva en fullständig, logisk och fullt
objektiv föredragning av de ärenden som
underställs hans prövning. Även i andra hänseenden
finns nog anledning att studera arbetsformerna
i den svenska statsförvaltningen, som ju har så
mycket äldre administrativa traditioner och
erfarenheter än det relativt unga näringslivet. Jag
tror också, att man i högre grad skulle använda
sig av skriftlig form för meddelanden än vad som
för närvarande tillämpas, utan att för den skull
införa byråkrati.
Ett välorganiserat företag bör kunna fungera
ganska långa tider utan sin chef. Också detta är
ett ganska viktigt organisatoriskt problem.
Företagsledarens tid upptas i stor utsträckning av
kontakten med kommunala och statliga
myndigheter och centrala organisationer, och i
utformandet av organisationsplanen måste detta
komplex av uppgifter tas med i beräkningen.
Urval och efterväxt
En chefs viktigaste uppgift är enligt mångas
uppfattning att välja goda medarbetare. Även den
bästa organisation fungerar inte, om
människorna är felaktigt utvalda och placerade. Omvänt
kan även ett mindre välorganiserat företag
fungera utmärkt med bra människor på
nyckelposterna och god samarbetsanda. Rekryteringen till
de allra flesta befattningarna inom ett företag
bör ske inifrån. Härför talar flera skäl, bl. a.
svårigheten att vid en kort stunds samvaro bedöma
en främmande människas lämplighet. Denna
princip kräver å andra sidan ofrånkomligen ett
rekryteringsurval, ett auktoritativt
bedömningssystem och en utvecklingsplan för de unga
påläggskalvarna.
Personalvård
En organisation måste ta största hänsyn till de
mänskliga faktorerna, sådana som de verkligen
är: Äregirighet, prestigebehov, fåfänga, lättja,
eller också energi, solidaritet, lojalitet,
oegennytta. Det gäller att försöka utforma
organisationen så, att den lämnar utrymme för de flesta
mänskliga attityder och aktiviteter samt försöka
rikta in dem mot det gemensamma målet.
Människan kräver omvårdnad om hon skall fungera
väl.
Varje företag av någon storleksordning bör
därför ha en personalchef, gärna i kombination
med någon annan befattning. Han har till
uppgift att lägga upp en personalpolitik på lång sikt,
så att improvisationer förebyggs och en god
återväxt inom företaget tryggas.
Information är en gren av personalpolitiken som
är av betydelse för en organisations riktiga
funktion. Den har inte bara en personalvårdande
effekt, genom att öka det allmänna intresset,
stärka självkänslan och fördjupa kontakterna,
utan också den rent praktiska fördelen att den
minskar riskerna för överföringsfel och
missuppfattningar.
Rapporter
I och med företagens tillväxt och statens och
organisationernas pockande uppmärksamhet har
administrationen mer och mer förlagts till
skrivbordet i stället för att som tidigare i stor
utsträckning försiggå ute i verkstäderna och
monteringshallarna. Det gäller för cheferna att anpassa sina
arbetsformer därefter och se till, att de
förstahandsintryck de förut fick genom
rundvandringar och platskonferenser ute i fabrikerna ersätts
av någon form av rapportering. Att lösa
problemen vid skrivbordet på grundval av rapporter
och siffermaterial är säkerligen den svåraste och
mest krävande, men å andra sidan den mest
givande arbetsformen.
Vi måste nog också vid befordran av
medarbetare se till, att de som befordras upp till
skrivbordsplanen, dvs. till den typ av uppgifter som
måste lösas vid skrivbordet, verkligen har den
intellektuella kapaciteten härför. Det finns
många exempel på duktiga tekniker, som varit
goda driftsledare ute i fabrikerna, och för sina
goda förtjänster blivit befordrade till
överingenjörer med rena skrivbordsfunktioner, men där
blivit missräkningar. De måste ha problemen
handgripliga framför ögonen och kan inte se dem
i skrivna ord och siffror.
Budgetarbete
Resultatet av ett företags verksamhet framstår
i bokslutet i nakna, obarmhärtiga siffror. Man
redovisar mer och mer varje driftsenhets
ekonomiska resultat för sig. Man strävar t.o.m. ännu
längre och låter varje avdelning bli ekonomiskt
medveten genom att ge den en budget att kämpa
med under året. Därmed låter man varje del av
företaget bära sin del av kostnaderna och sin del
av det slutliga nettoresultatet. Systemet med
budgeter för varje avdelning, även de rena
stabsorganen, har även den fördelen, att det
mobiliserar ekonomiskt tänkande och ansvar hos varje
funktionär eller i varje fall hos varje
avdelningschef.
I våra dagar har nog många företag märkt, att
det inte är så lätt att tjäna pengar genom lönsam
produktion. Man får i stället ta förtjänsten så att
säga inifrån genom att spara material och
onödiga kostnader. Där är en budget också ett bra
organisatoriskt hjälpmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
