Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Analys av högspänningsolycksfall, av Carl E Söderbaum - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
TEKNISK TIDSKRIFT
Förutom den schweiziska slutsatsen om möjligheten att
rädda svårt brännskadade individer från urinförgiftning
genom vattenspolning av inälvorna, torde man av det
föregående kunna dra slutsatsen, att högspänningsfel som ger
måttliga bränneffekter och brännenergier icke är
livsfarliga. Det torde ligga i sakens natur, att det blir den av
den elektriska strömmen tillförda energin som blir
utslagsgivande. Ett belägg härför har man i det svenska
olycksfallet 7 vid ett 10 kV nät’, där vederbörande under
15 s utsattes för en strömstyrka av 12 A, vilket medförde
döden. Bränneffekten är här endast 70 kW, men
brännenergin uppgår till 290 Wh, dvs. man kommer upp i
samma storleksordning som i det schweiziska olycksfallet med
dödlig utgång.
Vid långa inkopplingstider tillförs kroppen stora
energimängder även vid måttlig bränneffekt, och i de partier
som passeras av strömmen erhålles betydande
temperaturförhöjningar, som verkar nedbrytande på vävnaderna. Om
man överslagsvis förutsätter att ungefär tredjedelen av
kroppen (dvs. ca 30 kg) berörs av strömgenomgången,
beräknas temperaturstegringen i strömbanan i det lindrigaste
schweiziska fallet 2 till ca 1°C (1 Wh = 0,86 kcal). Samma
temperaturstegring beräknas för fall 6, under det att de
båda fallen med dödlig utgång, 1 och 7, ger en beräknad
temperaturstegring på 8—9°C, vilket tydligen är
katastrofalt för vävnaderna. I fallen 3 och 4 får man ingen
nämnvärd temperaturstegring, och i fall 5 är det fråga om
någon grad. I dessa tre fall har man ingen större
myoglobin-avsöndring att vänta, och någon sådan har icke kunnat
spåras vid undersökningarna av patienternas urin.
Överslagsberäkningen, där 30 kg av kroppen antagits bli
uppvärmd, bör givetvis modifieras vid varje speciellt
olycksfall. Har man reda på hur strömbanan ligger i
kroppen är det lätt att uppskatta hur stor del av kroppen
som i första hand utsätts för brännenergins uppvärmande
förmåga. Självklart är, att man sedan genom ledning och
blodcirkulation på ganska få minuter får en utjämning av
temperaturförhållandena, men då torde skadan vara
skedd.
Samtliga här skildrade olycksfall har gällt överledning
från fas till jord genom människokroppen. I det fall, då
kroppen kommer mellan ett par faser, har man icke de
strömbegränsande apparater som i regel finns i systemens
nollpunkter, varför strömstyrkorna då blir mycket större.
I dessa fall är alltså risken för dödlig utgång betydligt
större. Vid jordslutningar med korta utlösningstider synes
risken för dödsfall däremot vara relativt måttlig. Ur
personalskyddande synpunkt är det sålunda angeläget att
genom lämplig nollpunktsapparatur begränsa
jordslutningsströmmen och att dessutom göra utlösningstiderna
korta.
Slutord
Vid måttliga brännenergier upp till 50 Wh synes
hög-spänningsolycksfallen vara relativt ofarliga.
Temperaturstegringen i de strömgenomflutna kroppsdelarna torde
därvid i regel bli begränsad till 1—2°C.
Vid brännenergier av 200 Wh och däröver kan man
befara temperaturstegringar av storleksordningen 8°C,
varvid vävnaderna blir förstörda med påföljd att först
blodsystemet och sedan njurarna och urinen blir bemängda
med avfallsprodukter bl.a. myoglobin. Detta kan leda till
anuri och död.
Vid högspänningsolycksfall är faran för
lijärtkammar-flimring liten, varför konstgjord andning ofta återställer
normal andning och medvetande på kort tid. För att
underlätta bortförande av avfallsprodukter från vävnaderna
bör man samtidigt med insättandet av konstgjord andning
även sätta i gång en vattenkur enligt Medicinalstyrelsens
cirkulär av den 2 november 1953 med råd och anvisningar
om behandling av högspänningsolycksfall.
Ur personalskyddande synpunkt bör man eftersträva att
begränsa strömmarna och utlösningstiderna vid jordfel.
Litteratur
1. Fischer, 11 & Rossier, P H: Starkslromunfälle mit schiveren
Muskelschädigungcn und Myoglobinurie. Ilelvetia Medica Acta juni
1947 s. 212.
2. Medicinalstyrelsens cirkulär av den 2 nov. 1953 med vissa råd
och anvisningar rörande behandling av högspänningsolycksfall.
3. Dalziel, C F: 440 V möre deadly than 2 300 V? Electrical World
3 maj 1954 s. 147.
4. Grönberg, A & Söderbaum, C E: Den elektriska döden. Tekn. T.
76 (1946) s. 348.
Elförsörjning och industriproduktion i Sverige (jfr
Tekn. T. 1954 s. 722). Konjunkturbarometern i Västeuropa
pekade under tredje kvartalet 1954 alltjämt på en stadig
högkonjunktur. I Sverige uppvisade industrin fortsatt
produktionsstegring bl.a. till följd av goda
exportkonjunkturer såväl för skogsindustrin som för malmbrytning och
metallindustri. Produktionsbetingelserna var gynnsammast
för export- och kapitalvaruindustri.
Industriproduktionen låg 5 °/o högre än produktionen
under motsvarande kvartal 1953. Liksom tidigare förelåg
de största stegringarna inom träindustrin samt massa- och
pappersindustrin. Inom den senare industrigruppen har
den procentuella stegringen över föregående års
produktionsvolym dock sjunkit avsevärt sedan årets början. En
motsatt utveckling har skett inom malmbrytning och
metallindustri, främst på grund av förbättrade
exportkonjunkturer för järnmalm och ökad orderingång till
verkstäderna.
Den stora produktionsstegringen medverkade till en
stegring av industrins elförbrukning på ej mindre än 9
Betydande ökningar förelåg inom samtliga de ur elsyn-
Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige under
3:e kvartalet 1953 och 1954
1953 1954 ökning
3:e kv.
1953—1954
MkWh MkWh °/o
Total elproduktion ......... 5 585 9
Vattenkraftproduktion ..... ..... 4 970 5 407 9
Ångkraftproduktion ....... ..... 167 178 7
116 16
5 469 9
Förluster .................. ..... 720 809 12
Elångpannor .............. 364 13
Netto elkonsumtion ....... ..... 3 997 4 296 7
..... 2 612 2 850 9
Transport ................. ..... 338 352 4
Detaljförbrukning ......... ..... 1 047 1 094 4
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och produktionsvolym
i Sverige under 3:e kvartalet 1953 och 1954
Elkonsumtion ökning 3:e kv.
1953 1954 1953—1954
El-
Pro-kon- duk-sum- tions-tion volym*
MkWh MkWh °/o °/o
1 003 1 088 8 7
292 321 10 7
217 213 — 2
133 149 12
191 215 13
104 116 12 14
732 799 9 12
110 117 6 4
71 74 4
23 26 13
336 371 10
42 44 5
2 612 2 850 9 5
Malmbrytning och metallindustri......
därav: järnverk ......................
elhyttor och legeringsverk ..
mekaniska verkstäder ........
Jord- och stenindustri ................
Träindustri ............................
Massa- och pappersindustri ..........
Livsmedelsindustri ....................
Textil- och beklädnadsindustri ........
Läder-, hår- och gummivaruindustri ..
Kemisk-teknisk industri ...............
övriga industrier .....................
Industri, totalt ........................
* Enligt Sveriges Industriförbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
