Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 14 december 1954 - Gruvanläggningen i Garpenberg, av Sten-Erik Karlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1087
det ligger kontoret och strax SV om detta
arbetare- och tjänstemannamäss.
Verkets utformning
Som malmen redan tidigare behandlats såväl i
laboratorieskala som i driftskala i gamla verket
var diskussionen om behandlingsschemat för
sul-fidmalmen ringa. Man var sålunda på det klara
med att företa krossningen i öppen krets och
mala med stångkvarn och kulkvarn i serie samt
att behandlingen i övrigt skulle följa schemat i
fig. 2.
Om behandlingen av mullmalmen var
osäkerheten däremot så mycket större, och man måste
projektera och bygga verket utan att veta hur
den skulle gå till. Under utbyggnadsarbetet har
emellertid intensiva undersökningar pågått, och
under 1953 har ett flotationsförfarande
utexperimenterats. Fullstora försök med uppfordring av
malmen med pumpning skall nu utföras. Fullt
klar i alla detaljer blir behandlingsprocessen
troligen först sedan malmen driftmässigt arbetats
under längre tid.
På grund av osäkerheten om
mullmalmsbe-handlingen har vid verkets uppläggning stor vikt
lagts vid att goda utvecklingsmöjligheter finns
och att de ursprungliga utrymmena tas till, så
att de sannolikt räcker även för mullbehandling.
Som redan framhållits har 40 m efter vardera
långsidan lämnats obebyggd för att möjliggöra
tillbyggnader, och ser man på planlösningen (fig.
3) framgår, att denna utformats för att
underlätta detta.
Utrymmena har sålunda så långt möjligt lagts
tvärs över huset med traverser, löpande i samma
riktning. Härigenom kan valfritt skepp utvidgas
åt endera eller båda sidorna och genom
förlängning av traversbalkarna kan traverserna
utnyttjas även för de nya lokalerna. Krossverket
kan dock tack vare laven utvidgas endast åt norr.
För att man byggnadstekniskt skall kunna
genomföra ändringar är byggnaden uppförd med
bärande skelett av betong och med fyllnadsvägg
av betong, siporex och puts. För att väggen skall
kunna slås ut vid en tillbyggnad är den icke
hop-gjuten med stommen utan endast förankrad i
denna. Inom parentes kan nämnas, att både
tegel- och ren siporexvägg övervägdes men slopades
på grund av de svårigheter med fuktgenomgång,
som uppstår i lokaler med hög relativ fuktighet.
Genom att grovkrossen placerats i gruvan och
krossningen sker i öppen krets har krossverket
blivit enkelt (fig. 3 och 4). Transportbandet från
skipfickan till trommeln har tillkommit för att
man skall få plats med skrotmagnet och
skrot-detektor. När det leraktiga godset kommer från
gruvan med olämplig fuktighet är redan detta
korta band ett bekymmer ur
renhållningssynpunkt och bekräftar riktigheten av att
trans-portbandslängden hålls så liten som möjligt.
Fig. 3. Malmens uppfordring och
krossning; 1 personspel, 2 bergspel, 3 skip, 4
ficka, 5 matarapparat, 6 transportband, 7
trommel, 8 Symons-konkross, 9
vibrations-siktar, 10 hydrokonkross, 11
fördelnings-band, 12 malmfickor, 13 satsvågar med
matarapparater, 14 transformatorrum och
ställverk, 15 kompressorcentral, 16
kul-vert för personal.
Övriga transportband i krossverket ligger ovan
malmfickorna, och då spillet från dem faller
direkt ned i fickorna, vållar de ej besvär. För att få
små underhållskostnader är samtliga stup och
rännor invändigt klädda med 40 mm tjocka
hällar av vitt tackjärn, som fasthålls med tapp och
kil. Stupen är dimensionerade så att endast en
hällstorlek erfordras.
Anledningen till att första siktningen sker med
trommel är förekomsten av stundtals leraktigt
material, som icke kan siktas i vibrationssikt.
Anordning finns, så att i extrema fall spolning
skall kunna ske på trommeln. En avsiktning av
vattnet och det finaste materialet, som får gå
till slamdamm, sker då i den dubbeldäckade
sikten under trommeln.
Den relativt koncentrerade krossavdelningen
har gjort det möjligt att lösa dammutsugningen
med ett enda fläkt- och cyklonsystem. Stor vikt
har lagts vid inbyggning av samtliga
dammbild-ningsställen, sålunda är siktar och stup
inneslutna i plåtkåpor och krossarnas in- och uttag
tätade mot dessa med plåt och gummi.
Ersättningsluft tillförs genom en
aerotemperanlägg-ning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
