Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 28 december 1954 - Ljudisolering hos fönster och glaspartier, av Ove Brandt - Nya metoder - Snabbräkneverk, av Justus Fitger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1133
som här undersökts är det dock tänkbart att en
större isoleringsökning kan nås med gummilist
eftersom fortplantningen längs karmarna då är
av större betydelse än fortplantningen genom
luftmellanrummet.
Ej heller medför vibrationsisolering av
karmarna märkbara fördelar vid fönstertjocklekar upp
till omkring 20 cm. Försöksvis har bägge
karmarna monterats i svampgummi med resultat att
isoleringen minskar med omkring 3 dB inom 100
—3 200 p/s. Monteras endast ena karmen på
detta sätt nås samma resultat som när bägge
monteras styvt.
Slutord
Resultaten av undersökningarna visar, att hög
luftljudisolering dvs. över 35 dB endast nås med
dubbla fönster med tjocka glas på relativt stort
avstånd. Den vanliga
dubbelfönsterkonstruktionen med 2—3 mm glas har så litet glasavstånd
att samma isolering skulle kunna nås med ca
4 mm tjockt enkelglas. Med fönster med tre glas
nås praktiskt taget inga fördelar ur
ljudisoleringssynpunkt jämfört ined fönster med två glas
av samma totaltjocklek.
Även om standardfönstret i bostadshus är
mindre lämpligt vid fall där man kräver god
ljudisolering, är dock också andra faktorer bidragande
till den vanligtvis låga ljudisoleringen mellan
gata och bostadsrum. Framförallt kommer ljud
in via fönsterventiler och springor mellan karm
och fönster. Även ventilationssystemens luftintag
kan inverka på isoleringen. Endast genom att
bevaka samtliga faktorer kan en hög isolering mot
utomhusbuller erhållas.
Litteratur
1. Cremer, L: Theorie der Schalldämmung dünner MVände bei
schrägcm Einfall. Akust. Z. 7 (1942) s. 81.
2. Cremer, L: Wellentheoretische Raumakustik III, Leipzig 1950,
s. 179.
3. Gösele, K: Der Schallschutz von Decken und Wänden. Fortschritte
und Forschungen im Bauwesen, Reihe D h. 2 (Schallschutz),
Stuttgart 1952. s. 61.
Nya metoder
Snabbräkneverk. Ett snabbt räkneverk för räkning av
impulser av alla slag och för styrning av
förpackningsmaskiner m.m. (avräkneverk) arbetar elektroniskt och
räknar elektriska spänningsstötar (impulser) med små
katod-strålerör och ett elektromagnetiskt räkneverk. Beroende av
fordringarna på räknehastighet används ett, två eller flera
katodstrålerör, dekadrör. I dessa kan en smal ljuslinje
inta tio olika stabila lägen, motsvarande siffrorna noll till
nio. Vid en elektrisk impuls flyttas ljuslinjen till nästa
läge.
Förflyttas ljuslinjen från nio till noll, avges en impuls
på nästa rör. Sålunda registreras entalen på ett rör,
tiotalen på nästa, hundratalen på ett tredje osv.
Utgångsimpulsen från sista röret överförs på ett femsiffrigt
elek-tromekaniskt räkneverk. Med fyra dekadrör och
räkneverket når man så en räknekapacitet av 999 999 999. Den
maximala räknehastigheten beror av antalet dekadrör,
Fig. 1. Snabbräkneverk; 1 elektromekaniskt räkneverk, 2
reläer, 3 stabilisatorrör, A dekadrör, 5 förstärkarrör, 6
omkopplare för för inställning av impulsantal, 7
förstärknings-reglering, 8 nollställning, 9 sifferinställning, 10 omkopplare
för mekaniskt eller elektroniskt räkneverk.
vilka har en väsentligt större upplösningsförmåga än de
elektromekaniska räkneverken. Dekadräkneverken tillåter
en räknehastighet av 30 000 impulser per sekund, en
hastighet, som genom speciella konstruktiva åtgärder
ytterligare kan höjas.
Eftersom instrumentet innehåller ett
impulsformnings-steg är användningsområdet mycket stort. Det lämpar sig
t.ex. för impulsräkning för strålningsinstrument, såsom
Geiger-Müllerrör, glimrör och scintillationsräknare. Inom
industrin används det framför allt i förening med
ljusspärrar. Dessa består av en ljussändare och en
ljusmottagare. Varje gång, som ett föremål bryter ljusstrålen,
registrerar räkneverket en impuls.
Genom impulsformningssteget kan instrumentet även
registrera svängningarna hos en frekvensgenerator.
Därigenom ägnar det sig för övervakning av nätfrekvens och
i förbindelse med fotoelektrisk utrustning för noggrann
mätning av varvtalet hos roterande kroppar av alla slag.
För detta ändamål märks en punkt på den axel, vars
varvtal skall mätas, med en ljus färgfläck.
Fotocellutrustning-en placeras därpå så att ljusstrålen från ljussändaren
reflekteras mot axeln och träffar mottagaren. T.o.m.
ultra-centrifugers varvtal bestämmes.
Tillsamman med dubbla ljusspärrar och en stabiliserad
frekvensgenerator lämpar sig instrumentet även för
hastighetsmätningar, t.ex. på motorfordon, maskindelar och
t.o.m. på projektiler. Man ordnar då kopplingen så att
generatorn kopplas till snabbräkneverket vid den första
ljusspärrens brytning. Då den andra ljusspärren passeras,
bryts åter förbindelsen från generatorn till instrumentet.
På räkneverket kan man då omedelbart avläsa antalet
perioder och vid känd generatorfrekvens beräkna
rörelsetiden. Då dessutom väglängden, dvs. avståndet mellan
ljusspärrarna, är känd, erhålles omedelbart hastigheten.
Även vid mätning av mycket höga hastigheter kan man
nöja sig med korta mätsträckor, t.o.m. om stor
noggrannhet fordras.
Då instrumentet används som avräkneverk vid
paketeringsmaskiner arbetar man med endast en ljusspärr. Det
kopplas då så att en styrimpuls utsänds till
paketeringsmaskinen och där utlöser de olika arbetsoperationerna vid
paketeringen så snart ett inställbart antal impulser har
avräknats. Fördröjningsorgan ombesörjer samtidigt, att
förloppen sker i riktig tidsföljd med avsedda mellanrum, och
att frammatningen åter fortsätts, så snart
paketeringsarbetet tillåter. Avräkningsantalet, vid vilket styrimpuls skall
ges, är med två dekadrör inställbart mellan ett och hundra
och med tre dekadrör inställbart mellan ett och tusen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
