Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1955 - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige under 1954, av Lr - Gasturbiner för fasta bränslen, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
TEKNISK TIDSKRIFT
Elförsörjning och industriproduktion i Sverige under
1954 (jfr Tekn. T. 1954 s. 588, 722, 1074). Den totala
produktionen i Sverige (bruttonationalprodukten) beräknas
preliminärt ha stigit med 4—5 °/o från 1953 till 1954,
medan produktionsökningen inom industrin har legat i
genomsnitt på en 3,5 °/o högre nivå än under 1952 och 1953.
Ökningstakten mattades något mot slutet av året.
Den största produktionsökningen visar skogsindustrierna,
11 °/o inom trä- och 13,5 °/o inom massa- och
pappersindustrin. Även inom malmbrytning och metallindustri har
ökningen varit markant, även om järnmalmsproduktionen
först under fjärde kvartalet 1954 kom i nivå med 1953 års
värden och produktionen av ferrolegeringar minskat
något. Järn- och metallverkens produktion har expanderat
starkt och det är tydligt, att svårigheterna ined intrimning
av de nya verken nu har börjat övervinnas. Inom de
typiska konsumtionsvaruindustrierna livsmedels-, textil-,
beklädnads-, läder-, hår- och gummivaruindustrin har
produktionen hållit sig i stort sett oförändrad och inom vissa
grupper även minskat.
Den kraftiga ökningen av industrins produktionsvolym
medverkade till en stegring av elförbrukningen med 9 °/o.
Inom industrin fortgår rationaliseringar, som dels medför
ökad produktion, dels kräver alltmer mekaniserade
arbetsprocesser och fortsatt elektrifiering av de befintliga
energibehoven. Denna process har en trefaldig inverkan på
kraftförbrukningen, vilket bör uppmärksammas vid
jämförelse mellan utvecklingen av industriproduktion och
elförbrukning. De senaste årens utveckling synes tyda på
att mekaniseringen och elektrifieringen fått större
betydelse än tidigare. Industrins elförbrukning torde därför
komma att växa i snabbare takt än vad som tidigare
förutsetts.
Såväl inom transportområdet som inom
detaljförbrukningen har belastningen utvecklats fullt normalt, vilket för
den sistnämnda gruppen innebär en kraftig fortsatt
stegring.
Den totala elproduktionen ökade under 1954 med ca
1 350 MkWh, varav den övervägande delen faller på
vattenkraftproduktionen. Den installerade vattenkrafteffekten
steg med ca 350 MW och vattenkrafttillgången vid
normalår med ca 1 450 MkWh till ett totalt värde på 23 600
MkWh/år. Därmed har utbyggnadsgraden, dvs.
förhållandet mellan vattenkraftstationernas normalårsproduktion
och elbelastningen exklusive elångpannor, kommit upp till
105 %>.
Bland nytillkomna kraftstationer märks Svarthålsforsen
i Indalsälven, Ligga i Lule älv och Pengfors i Ume älv.
Den sistnämnda stationen är den första i den långa rad
av betydande kraftverk, som under 1950-talets senare hälft
väntas komma i drift i Ume älv.
I takt med utbyggnaden av den norrländska
vattenkraften utvidgas det svenska storkraftsystemet. Under 1954
förlängdes den första 380 kV ledningen från Hallsberg till
Göteborg och Skåne (den sistnämnda sträckan är dock
tills vidare i drift med 130 kV). Världens första seriekon-
Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige under
1953 och 1954
1953 1954 ökning
1953—1954
MkWh MkWh »/o
Total elproduktion ........... ....... 22 364 23 720 6
Vattenkraftproduktion ...... ....... 21 228 22 389 5
Ångkraftproduktion ......... ....... 1 136 1 331 17
....... 298 159 — 47
Total elbelastning ............ ....... 22 066 23 561 7
3 439 7
Elångpannor ................ ....... 1 124 940 — 16
Netto elkonsumtion ......... ....... 17 715 19 182 8
....... 11235 12 250 9
Transport ................... ....... 1 448 1 521 5
Detaljförbrukning ........... ....... 5 032 5 411 8
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och produktionsvohjm
i Sverige under 1953 och 1954
Elkonsumtion ökning 1953—1954
1953 1954 Elkon-
Produk-sumtion tions-völvm1
MkWh MkWh o/o °/o
Malmbrytning och metallindustri 4 556 4 883 7 5
därav: järnverk ................. 1 404 1 490 6 6
elhyttor och legeringsverk 875 857 — 2
mekaniska verkstäder –– 663 722 9 3,5
Jord- och stenindustri .......... 747 811 13
Träindustri ...................... 448 510 14 11
Massa- och pappersindustri –– 3 083 3 405 10 13,5
Livsmedelsindustri .............. 463 497 7 0
Textil- och beklädnadsindustri .. 331 356 8
Läder-, hår- och gummivaruindu-
103 115 12 — 2
Kemisk-teknisk industri ........ 1 333 1 457 9
övriga industrier ................ 171 186 9
Industri, totalt .................. 11 235 12 250 9 3,5
1 Enligt Sveriges Industriförbund.
densatorer för 380 kV installerades i Djurmo (Tekn. T.
1954 s. 187) och Haverö med en total kapacitet på 210
MVAr. En annan världspremiär var 100 kV
likströmsöverföringen till Gotland (Tekn. T. 1954 s. 1). Jämsides med
vattenkraftutbyggnaderna förstärkes i viss utsträckning
ångkrafteffekten. Ett andra 60 MW aggregat i det nya
Öresundsverket togs således i drift under året.
Kraftbalansen var under våren 1954 mycket ansträngd på
grund av den sena vårfloden, och betydande mängder
ångkraft måste produceras. Trots den regnrika sommaren och
hösten inträffade ingen avgörande förbättring och
årsresultatet blev därför en väsentlig ökning av
ångkraftproduktionen samt minskade överskottsleveranser för
export och till elångpannor. Magasinsfyllnaden inför
årsskiftet var dock tillfredsställande och något
ransoneringshot föreligger ej för vinterns senare hälft. Lr
Fig. 1. Indextal (1938 = 100) för,
1 total elproduktion, 2 industriell
elkonsumtion, 3 industrins
produktionsvolym.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
