Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1955 - Andras erfarenheter - Ökning av kroms seghet genom betning, av SHl - Värmehärdig glasfiberarmerad esterplast, av SHl - Ventiler för programreglering av processer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1955
349
med avlägsnandet av ett ytskikt, ty det är likgiltigt om
man tar bort detta på kemisk, elektrokemisk eller
mekanisk väg. Endast ett mycket tunt skikt behöver avlägsnas.
Verkan härav blir emellertid betydligt mindre för grova
dimensioner än för klena.
Man har antagit att kromens ytskikt är förorenat och
därför sprött, medan materialets kärna är seg, men man
har inte kunnat utreda vilken eller vilka föroreningar
som i så fall gör metallen spröd. Det har t.ex. visats att
krom med 1 °/o Fe är kallbearbetbar efter betning och att
betad krom inte blir spröd genom upphettning till 600°C
i luft eller i kväve.
Kroms bearbetbarhet är starkt beroende av
deformationshastigheten. Ett kromgöt med låg syrehalt kan t.ex.,
tätt omslutet av en stålring, pressas långsamt vid
rumstemperatur ibland 40 °/o utan att spricka. En kromtråd,
som gjorts duktil genom betning, kan däremot brista vid
snabb böjning (W J Kroll i Metal Industrv 22 okt. 1954
s. 345). SHl
Värmehärdig glasfiberarmerad esterplast. Material,
framställda genom impregnering av glasfiberväv med
blandningar av alkydharts med två monomerer, har enligt
en amerikansk undersökning bättre resistens mot förhöjd
temperatur än likartade material erhållna av alkydharts
och en monomer.
Laminat framställda av 50 °/o alkyd och 50 °/o av en
blandning av trialkylcyanurat (TAC) och
dialkyldicyklo(2,2,:/)-hept-5-en-2.3-dikarboxylat (DET) uppges t.ex. ha 19,5—21
kp/mm2 böjbrottgräns efter 192 h upphettning till 500°C.
Används TAC eller DET ensamt blir produktens
böjbrottgräns bara 13,3 resp. 7,1 kp/mm2.
De båda ämnenas samverkan anses åtminstone delvis
bero på DET:s förmåga att motverka sprickbildning i
la-minatets yta vid förhöjd temperatur varigenom den för
oxidation tillgängliga ytan minskas. Försöksresultaten
synes visa att 25 °/o DET i blandningen är optimal mängd.
Inga andra monomerkombinationer har hittills visat
samma tvp av samverkan (Chemical & Engineering News 4 okt.
1954 s. 3959). SHl
Ventiler för programreglering av processer. Vid
genomföring av periodiska arbetsförlopp beror resultatet av
den likformighet varmed de enskilda processerna sätts in
och därmed av betjäningens tillförlitlighet. Ett gott
resultat kan därför uppnås bara genom långt gående förenkling
av handgreppen eller automatisering. Detta gäller för
nästan alla periodiska kemiska processer i teknisk skala.
Man bör därför alltid automatisera en process så snart
värdet av produktionsprogrammets konstans motiverar
automatiseringskostnaden. Med elektriskt styrda
regleringsanläggningar kan man visserligen automatisera
praktiskt taget hur komplicerade processer som helst, men
säkerhetsfordringarna i kemiska fabriker gör att elektriska
anläggningar ofta blir invecklade och dyrbarà. De är
vidare svåra att ställa om vid ändring av
produktionsprogrammet. Mekaniskt styrda ventiler kan emellertid ofta
vara fullt tillfredsställande.
Hydraulisk eller pneumatisk manövrering är ett av de
bästa sätten att styra ventiler mekaniskt. Det är nästan
alltid tillräckligt att helt öppna eller stänga dem. Då
gradvis öppnande eller stängande är nödvändigt, inkopplas
flera parallellkopplade ledningar med ventiler. Dessas
öpp-ningSr och stängningshastighet kan regleras genom
förbiledningar eller strypflänsar i manöverledningarna.
Vid programreglering av en process kan man använda
ventiler av två typer, kallade "öppen" och "sluten" (fig. 1).
I den öppna är ventilkäglan en kolv som av
manövermediet kan förskjutas i ett cylindriskt kärl mot dess
öppna gavel. Kolven tätas mot cylinderväggen med en
dub-belmanschettpackning. När manövertrycket släpps på
trycks käglan mot sätet och ventilen stängs. Den öppnas
av det medium som skall strömma genom den så snart
Fig. 1. Hydrauliskt eller pneumatiskt styrda ventiler, t.v.
"öppen", t.h. "sluten"; a manöverledning, b kolv, c
cylinder, d packning, e ventilsäte, f styrning, g klackar för
begränsning av cylinderns rörelse, P manövertryck.
Fig. 2. Trevågskran; A
utloppsledning, B
manöverledning, L
styrd ventil, P
tryckledning, V kranhus.
manövertrycket upphör. Skulle detta utebli, står alltså
ventilen öppen.
I slutna ventiler är kolven fast och cylindern rörlig.
Manövermediet leds genom kolven till det rum som bildas av
denna och cylinderns slutna ända. Vid stängning tätar
cylinderns öppna ända mot ventilsätet. Denna typ öppnas
alltså när manövertrycket släpps på och stängs av det
medium, som strömmar genom ventilen, när manövertrycket
upphör. Skulle detta utebli förblir ventilen stängd.
För manövrering av ventilerna för hand behövs bara en
enkel V4" trevägskran (fig. 2). Programreglering kan ske
antingen halvautomatisk med en handdriven apparat eller
helautomatiskt med en elektriskt driven. Båda apparaterna
består i princip av ett paket trevägskranar som
manövreras med kamskivor på en axel (fig. 3).
Trevägsventilerna har parallellepipediska hus och ett
paket av dem har genomgående till- och utloppsledningar
för manövermediet. Med varje kamskiva kan tillhörande
ventil ställas om 12 gånger vid vridning ett varv. I den
helautomatiska apparaten vrids axeln med kamskivorna
stegvis av ett hydrauliskt eller pneumatiskt drivet verk som
styrs av en liten solenoidventil. Denna kan utlösas med
ett kontaktur (H Geffken & E Boissard i
Chemie-In-genieur-Technik nov. 1954 s. 611). SHl
Fig. 3.
Halvautomatisk
apparat för [-programreglering.-]
{+program-
reglering.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
