- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
398

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1955 - Andras erfarenheter - Provdragning av grundbultar i »trasberg», av Fredr. Morath — Folke Kind - Skumbildning i aktivtslamanläggningars luftningsbassänger, av A G - Luftkvävets inverkan vid bågsvetsning av stål, av SHl - Utsläpp av utrötat kloakslam, av A G - Kväveförlust vid torkning av konstgödsel, av SHl - Stadsgas genom kolförgasning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

TEKNISK TIDSKRIFT

efter "hoppade" bulten för belastningar varierande mellan
27 och 40 t. Bult 25 visade mycket god hållfasthet.

Provdragningarna har visat, att kringgjutningen av
bultarna bör ske med stor noggrannhet, då denna är av
väsentlig betydelse för hållfastheten. Cementbruket skall
sålunda hällas ned i borrhålet, innan bulten sätts ned och
kilas fast. Vidare synes det normalt använda
nedborrnings-djupet 0,75 m vara väl avvägt. En ökning av djupet över
0,75 in ger ej motsvarande ökning av hållfastheten.
Ned-borrningsdjupet 0,75 m samt det dubbla förfarandet med
fastkilning och kringgjutning av grundbultarna ger en
inspänning, som mer än väl motsvarar grundbultarnas
sträckhållfasthet.

Provdragningarna ger också vid handen, att sprickor och
slag i berget ej medför en så stor nedsättning av
hållfastheten som tidigare befarats. Försiktighet bör dock alltid
iakttas, så att bultarna ej kommer att sättas fast i
utbildade block. Fredr. Morath — Folke Kind

Skumbildning i aktivtslamaiüäggningars
luftnings-bassänger. Långt innan man började använda syntetiska
detergenter i större omfattning, har skumning i
aktivtslamanläggningars luftningsbassänger förekommit. Detta
antas bero på att ytaktiva ämnen bildas vid biologiska
reningsprocesser i samband med bakteriers och enzymers
verksamhet. Det kan anses klarlagt, att skumbildningen
främjas av en låg halt av fasta ämnen hos innehållet i
luftningsbassängen, och man har därför kunnat undvika
skumbildning genom att öka slamkoncentrationen.
Effekten anses sammanhänga med den därigenom
uppkommande ökningen av adsorptionsytan. Adsorptionen är dock
även beroende av adsorptionsytans beskaffenhet,
koncentrationen av ytaktiva ämnen samt temperatur och
pH-värde.

I de fall, då man med hänsyn till tillämpad modifikation
av aktivtslamförfarandet icke kan öka koncentrationen av
det aktiva slammet, kan man hindra skumbildning genom
att tillföra försedimenterat avloppsvatten exempelvis via
V-tandade skibord utmed luftningsbassängens långsida.

Har skumbildning redan uppstått, kan skummet
mekaniskt slås sönder t.ex. med vattenstrålar, för vilka används
utflödet från eftersedimenteringsbassängen. Den
erforderliga vattenmängden är 0,05—0,1 1/s per löpmeter av
luftningsbassängen vid ca 1 kg/cm2 vattentryck. Om denna
vattenbestrålning ej skulle vara tillräcklig, kan man
tillsätta skummotverkande kemikalier till strålvattnet, till
återgångsslammet eller direkt till luftningsbassängen vid
ett antal punkter. Många olika sådana kemikalier finns
att tillgå, men ett medel som är lämpligt vid en
anläggning är kanske ineffektivt vid en annan.
Kemikaliekostnaden uppges till 0,15—1,50 kr. per 1 000 m3
avloppsvatten (B Martin i Sewage & Industrial Wastes nov. 1954
s. 1413). .4 G

Luftkvävets inverkan vid bågsvetsning av stål. Vid en
tysk undersökning konstaterades att upp till 10 °/o av
luftkvävet är dissocierat i svetsljusbågen. Den mängd
kväve som tas upp i den flytande svetsen beror på
arbetssättet vid svetsningen. Den blir betydligt större än som
kunde väntas av kvävets partialtryck. Vid den höga
temperaturen i ljusbågen tas betydligt mer kväve upp i den
flytande svetsen än som motsvarar jämviktstillstånd. Vid
svetsens stelnande avges en stor del av kvävet, men vid
rumstemperatur innehåller svetsen alltjämt en betydande
mängd.

I svetsar, innehållande titan eller zirkonium, binds kvävet
i blandkristaller av nitrider och karbider av dessa
metaller. Svetsens åldring och slagseghet påverkas i allmänhet
ogynnsamt av kvävet, men dess varmhållfasthet och
särskilt dess kryphållfasthet vid förhöjd temperatur ökas
genom närvaro av titan- eller zirkoniumnitrid.
Tantal-niobhaltiga, ferritiska svetsar är resistenta mot
spänningskorrosion och detsamma gäller för krom-molyb-

denhaltiga vid närvaro av t.o.m. liten mängd titan. I dessa
fall binds nämligen kvävet som i stålet svårlöslig nitrid.
Glödgning av svetsar vid ca 750°C har visat sig
fördelaktig (W Hummitzsch i Ståhl und Eisen 16 dec. 1954
s. 1723). SHl

Utsläpp av utrotat kloakslam i recipienten. Om
slammets nyttiggörande som jordförbättringsmedel eller
oskadliggörande genom nedgrävning eller förbränning icke är
ekonomiskt berättigat, kan utsläpp av utrotat kloakslam i
en recipient komma i fråga när denna har stor
vattenvolym och inga olägenheter uppstår. Tål recipienten
utsläpp av endast avslammat avloppsvatten, kan man i regel
släppa ut även det utrotade slammet, antingen tillsammans
med det avslammade vattnet eller genom en särskild, på
annat ställe utmynnande klenare slamledning. Genom
sådan slaintillsats till det avslammade vattnet ökas dess
biokemiska syreförbrukning med ca 2 %>, de avsättbara
ämnena med ca 0,15 °/o och klorbehovet med ca 5 °/o. Fetthalten
ökas med ca 20 %, men fettet förekommer huvudsakligen
i emulgerad form (A M Rawn & F B Bowerman i Sewage
& Industrial Wastes nov. 1954 s. 1309). A G

Kväveförlust vid torkning av konstgödsel. Vid nya

metoder för tillverkning av konstgödsel, innehållande
kväve-, fosfor- och kalium föreningar, används torkning i
värme. Kväveföreningar kan härvid sublimera eller
sönderdelas, tillgänglig fosfor kan övergå i icke tillgänglig form,
och kaliumföreningar kan tänkas sublimera fastän deras
ångtryck är relativt lågt.

Vid en amerikansk undersökning fann man bl.a. att
am-monierat superfosfat vid torkning i en apparat avsedd för
värmekänsligt material kan förlora mer än 20 %> av sitt
kväve när ingående varmluft är 260°C och chargen ca
120°C. Man kunde vänta att den senare temperaturen är
utslagsgivande, men det uppges att varmluftens också har
betydelse. Genom rätt reglering av båda temperaturerna
kan kväveförlusten nedbringas så att den blir betydelselös
(G L Bridger & H A Burzlaff i Agricultural & Food
Che-mistry 10 nov. 1954 s. 1170). SHl

Stadsgas genom kolförgasning. Man kan möjligen
framställa stadsgas genom förgasning av kol med
vattenånga. Härvid måste emellertid gasen ha ungefär samma
värmevärde och specifika vikt som nuvarande stadsgas,
nämligen 4 000—4 500 kcal/m3 resp. 0,5 (luft= 1).

I Tyskland utarbetades på 1930-talet en metod för
förgasning av brunkol med vattenånga och syre under 20—30
at tryck. Genom användning av övertryck minskas
gashastigheten i generatorn varigenom relativt finkornigt
bränsle kan utnyttjas utan orimliga stoftförluster. Vidare
växer bildningen av metan, och det överskott på ånga,
som måste användas för undvikande av klinkerbildning,
reagerar med koloxid till väte och koldioxid. Uttvättning
av den senare underlättas genom det höga trycket.

Stora anläggningar av denna typ är i drift i Europa och
nya byggs alltjämt. De arbetar med brunkol, men för
att metoden skall kunna tillämpas även med bakande
stenkol måste den modifieras. Vidare är den erhållna
gasens värmevärde i lägsta laget, 3 500—4 000 kcal/m3.

Tyska prov har visat att man numera kan hantera många
slag av dåligt koksande kol, och tillräcklig ökning av
gasens värmevärde har uppnåtts vid brittiska försök. Vidare
har man funnit att metanen bildas genom direkt reaktion
mellan väte och kol. Processen kan alltså bringas att ge
en tillfredsställande gas, och den kan genomföras i en
anläggning som kostar bara hälften så mycket som ett
traditionellt gasverk med samma produktion.

Metodens effektivitet kan emellertid förbättras.
Förgas-ningen består nämligen av i huvudsak tre processer,
reaktion mellan kol och vattenånga, mellan koloxid och
vattenånga samt hydrering av kol, vilka alla sker vid samma
temperatur i kolbädden. Den första går emellertid bäst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free