Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Den nya bygglådan, av Nils Ahrbom - Publiceringsingenjörer, av C Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
783
tid bero på ofullkomliga och begränsade
undersökningsmetoder. De kan också bero på att
planlösningarnas variationer ofta är meningslösa.
Även om iakttagelserna skulle vara riktiga måste
man beakta, dels att människor på grund av
bostadsbristen inte får något tillfälle att välja sin
bostad eller förverkliga några egna önskemål om
den, dels att bostadsvanor förändras genom
propaganda och en successivt höjd
bostadsstandard.
Vårt sätt att leva och bo är lika litet stabilt
som något annat i vårt nuvarande samhälle.
Planlösningar, som tillgodoser rörlighet,
föränderlighet, anpassbarhet och generalitet får i
varje fall inte förhindras av stelhet och
ensidighet i produktionsmetoderna. Långtidsaspekten
bör inte tappas bort i diskussionen. De hus vi
bygger i dag måste i en framtid kunna förändras
och moderniseras eller kunna rivas för rimliga
kostnader. Det kan bli väsentligt för
driftkostnaderna på lång sikt.
Sambandet mellan planläggning och
produktion är, som jag ser det, den viktigaste frågan
i dag, och den kan angripas på två sätt: dels
genom ökad forskning och undervisning på
högskolorna, dels genom ett verkligt samarbete
mellan producenter och planläggare på kontoret och
byggnadsplatsen. Arkitekten bör stiga ner från
sitt elfenbenstorn och byggnadsteknikern från
sin lyftkran för att möta varandra på
verklighetens fasta mark. Vi kan aldrig få någon form
på vår bygglåda om vi inte erkänner att vi ännu
kan för litet, skaffar oss mera kunskaper och
lär oss att samarbeta med alla de fackmän vars
medverkan ett modernt husbygge kräver.
Det kommer att i framtiden inte visa sig möjligt
att upprätthålla den artificiella gränsdragning
mellan projektering och produktion, som ännu
råder. En av de första erfarenheter vi kommer
att göra, sedan denna barriär rivits, är att
projekteringen blir av en helt annan betydelse och
omfattning än tidigare — man har talat om
totalprojektering, som rätt väl täcker vad jag här
avser. Det kommer att bli en annan proportion
mellan antalet personer på kontoret och på
byggnadsplatsen än vad vi tidigare varit vana vid.
Det duger inte längre att börja bygga innan det
finns ritningar. Precision är ett begrepp, som
måste accepteras även av byggarna.
Våra högskolor måste väsentligt öka antalet
studerande på sina byggnadsavdelningar och
många av de nya arkitekterna bör som sina
kamrater ingenjörerna söka sig ut till
produktionen, där de har sin rätta plats. Allt detta är
typiska följdföreteelser av att
byggnadsverksamheten är på väg att bli en byggnadsindustri. Vi
måste snarast möjligt inrätta oss härefter och
ta vara på de goda lärdomarna från andra
områden av produktionen, som för länge sedan
passerat detta stadium.
Slutord
Om H G Andersen i sin himmel råkat ögna
genom denna uppsats, skulle han vid det här laget
ha blivit alldeles uttråkad. Det är dock inte helt
osannolikt att han skulle ha varit nyfiken på
våra förehavanden, för han hade ett stort
intresse för teknik. Hans första tågresa gjorde
honom lycklig, han tyckte det var som att flyga,
och han förutsåg både flygmaskinen och radion.
Han kanske också skulle ha tyckt det var på
tiden att man börjat reformera de tusenåriga
byggnadsmetoderna. Men han insåg också
teknikens faror, och när han på sin svenska resa
kom till Motala verkstad, ryste han inför den
omänskliga mekaniseringen och tyckte att den
stora järnhammaren ropade: "Banko, Banko,
många tusen riksdaler i ren förtjänst, Banko,
Banko."
Det kan väl inte råda någon tvekan om att han
satte de mänskliga värdena högre än de
tekniska och ekonomiska, men han såg också att de
påverkar varandra och beror av varandra.
Sambandet mellan de mänskliga värden vi med ett
ofta misstolkat ord kallar konst och
byggnadstekniken skulle han kanske innehållsmässigt ha
uttryckt på följande sätt: Finns det verkligen
någon som tror, att vi på allvar har nått fram
till att förstå, än mindre utnyttja, den
våldsamma tekniska förändring vår tid medfört eller att
vi har kommit till botten i förståelsen av
byggeriets sociala förutsättningar.
Konst är inte någonting fristående, som man
avsiktligt inlägger i arkitekturen. Det
konstnärliga innehållet tar gestalt samtidigt med att alla
andra problem finner en riktig lösning. Låt oss
därför arbeta tillsammans mot vårt
gemensamma mål — den goda bygglådan.
Publiceringsingenjörer. Från och med 1955 kan man
vid Rensselaer Polytechnic Institute i Troy, New York, bli
"Master of science in Technical Writing". Detta är ett
bevis för det stora intresse man i USA för närvarande hyser
för den rationella utformningen av tekniska dokument,
t.ex. forskningsrapporter och tidskriftsuppsatser. Frågan
blev speciellt aktuell efter kriget, då staten i stor
utsträckning började ge forskningsuppdrag till forskningsinstitut
och industriföretag. Detta skapade en uppsjö av
forskningsrapporter och andra meddelanden till
uppdragsgivaren och inom företaget. Sedan 1945 har industrin också i
viss utsträckning börjat anställa tekniska skribenter med
vetenskaplig utbildning för att avlasta
forskningspersonalen från författararbetet. Vid Sperry Gyroscope Company
kallas dessa personer publiceringsingenjörer ("publication
engineers").
Helt nyligen gjordes en förfrågan till 200 amerikanska
industriföretag beträffande redigeringen av tekniska
rapporter m.m. Av de tillfrågade meddelade 46 °/o att de hade
särskilda personer för detta arbete. Ytterligare 13 företag
meddelade att de hade för avsikt att anställa sådana
personer, eftersom de hade så många klagomål på
utformningen av sina rapporter.
Tekniskt skriftställeri börjar nu anses som ett särskilt
yrke. Det finns redan i USA fyra yrkessammanslutningar
för tekniska skribenter: Association of Technical Writers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
