Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1955 - Bättre kanal längs St. Lawrence-floden, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
TEKNISK TIDSKRIFT
Hydro-Electric Power Commission of Ontario och Power
Authority of the State of New York.
Moderniseringen av kanalerna mellan sjöarna till 8,25 m
djup undersöks. Kostnaderna uppskattas till ca 109 M$.
Vattenkraftanläggningen Barnhart Island skall bestå av
en halvförsänkt 1 km lång maskinstation vid kanadensiska
sidan och ett 550 m långt utskovsparti mot USA-sidan.
Tillloppet vidgas för att minska vattenhastigheten och därmed
öka istäckningen samt för att underlätta navigering.
Medelfallhöjden blir 26 m; medelvattenmängden är 6 820 m8/s.
Antal maskinaggregat blir 32, utbyggnadseffekten 1880
MW och energiproduktionen 13 000 MkWh.
Kraftleveranserna skall börja 1958, alla aggregat skall vara driftklara
i juni 1959.
Kanaliseringen Erie—Montreal ombesörjes gemensamt av
St. Lawrence Seaway Development Corporation för USA
och St. Lawrence Seaway Development Authority för
Kanada. Den förstnämnda organisationen är underställd Corps
of Engineeriers. Den sistnämnda använder egna
ingenjörskrafter. Aktuella byggnadsarbeten utlämnas på entreprenad.
USA ombesörjer inom sitt territorium av Internationella
sektionen byggandet av den 16 km långa Long
Sault-kanalen med två slussar, den 4,8 km långa Point
Rockway-kanalen med en sluss, förstoring av kanalen vid Cornwall
Islands samt rensningar i berggrunden inom Thousand
Islands-sektionen, delvis i Alexandria-bukten.
Kanada tar hand om kanalmoderniseringen inklusive fyra
slussar inom Kanadensiska sektionen jämte 16 km ny
kanal längs södra stranden, mitt emot Montreal, samt
därjämte muddring för utvidgning av den 26 km långa
kraftkanalen till trafikkanal vid Beauharnois samt fördjupning
av kanalen mellan de befintliga slussarna i den 44,5 km
långa Welland-kanalen. Kanada skall även utföra en
1,6 km lång kanal med en sluss vid Iroquois inom
Internationella sektionen.
Alla nya slussar får minimimåtten 243,4 X 24,34 m med
minst 9,15 m tröskeldjup. Kostnaderna uppskattas till ca
200 M$> för Kanada och 100 M$ för USA och skall betalas
genom trafikavgifter.
Byggnadsarbetena har redan påbörjats och kanalen
beräknas bli trafikklar 1959. Long Sault-kanalen skall dock
vara färdig redan 1958.
Varutransporterna i Mt beräknas 1959 komma att om-
fatta:
Spannmål ................................................................................12,1
Järnmalm ................................................................................10,5
Annan malm ........................................................................0,8
Olja ..........................................................................................2,3
Kol ............................................................................................3,7
Trämassa ................................................................................0,7
övrigt ..................................................................6,4
Summa 36,5
År 1965 beräknas transportmängden ha vuxit till 52 Mt.
Malmtrafiken från Labrador medför, att tre fjärdedelar av
frakterna kommer att ske med fartyg av den typ, som är
bruklig för de stora sjöarna, och återstoden med
oceangående fartyg. När godsmängden uppgår till 50 Mt/år,
kommer de tolv slussarna att dubbleras.
Omfattande undersökningar har påbörjats beträffande
de skador på mark och annan egendom, vilka vållas av
växlingarna i de stora sjöarnas vattenstånd. Svåra skador
uppstår även vid nivåförändringar på grund av vind och
av pendlingar (Raymond F Stellar vid St. Lawrence
Seaway Development Corporation). G Lbg
Fig. 1. översiktskarta över St. Lawrence Seaway.
Fig. 2. Det huvudsakliga arbetsområdet mellan Ogdensburg och Montreal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
