Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1955 - Hänt inom tekniken - Tekniska skolutbildningen - Instruments and Measurements - Bidrag för studier i USA - Fjärde internationella förbränningsmotorkongressen - TNC: Flerspråkiga ordlistor, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
940
TEKNISK TIDSKRIFT
och genomförandet av den i utredningen planerade
fortbildningsverksamheten.
Föreningen vill framhålla att medel för anordnande av
frivilliga fortbildningskurser bör finnas tillgängliga för
ansökan av privata organisationer, liksom att eleverna vid
sådana genom stadsbidrag auktoriserade kurser kan
erhålla studiehjälp av minst den omfattning som gäller för
teknisk fackskola.
Med hänsyn till den rådande bristen och alltfort kraftigt
stigande efterfrågan på ingenjörer vill föreningen starkt
betona att den betraktar utredningens förslag till den
tekniska skolutbildningens organisation som ett
minimipro-gram, som bör byggas ut inom en snar framtid. STF
hemställer därför att förslaget, under hänsyntagande till de
synpunkter föreningen anfört, snarast måtte genomföras
och att proposition i ärendet förelägges 1956 års riksdag.
Instruments and Measureinents. Den fjärde Instruments
and Measurements Conference and Exhibition anordnas i
Stockholm den 15—20 september 1956. Bakom
organisationen står IVA, Tekniska Fysikers Förening och Föreningen
Sveriges Instrumentimportörer.
I spetsen för organisationen, som arbetar på två grenar,
står en samordnande kommitté med Edy Velander såsom
ordförande. Utställningen skötes av AB Anders Beckman
med Sven A Hansson som utställningskommissarie.
Konferensen organiseras av en kommitté med Börje Steenberg
som ordförande och Sven Malmström som sekreterare.
Kommittén är uppdelad på sex arbetssektioner: kärnfysik
(Curt Mileikowsky), automatisering och regleringsteknik
(L von Håmos), fysikaliska metoder för kemisk analys
(Stig Claesson), spektroskopi (K E Almin), allmän
instrumentering och optik (Erik Ingelstam), automatiska
räknemaskiner (Stig Comét).
Upplysningar erhålles genom civilingenjör Sven
Malmström, Box 12 035, Stockholm 12, tel. 28 91 60.
Ridrag för stildier i USA. Science Office vid
Amerikanska Ambassaden i Stockholm har utarbetat en stencilerad
förteckning "Educational possibilities, particularly in
scien-tific and technical fields, open to Swedish and other foreign
students, for study in USA". Listan upptar amerikanska
institutioner och läroanstalter, från vilka svenskar som
studerar i USA kan få bidrag i någon form, vilka bidrag som
kan påräknas och vilka fordringarna är.
Fjärde internationella förbränningsmotorkongressen
anordnas i juni 1957 i Zürich. Vid kongressen skall
behandlas överladdade dieselmotorer och gasturbiner inom
olika användningsområden: i fartyg, kraftcentraler och
fordon. Såväl forskningar och resultat som
framtidsutsikter kommer att beröras.
Upplysningar erhålles genom Föreningen för Svenska
Tillverkare av Förbränningsmotorer, Sveriges
Mekanför-bund, Malmtorgsgatan 10, Stockholm 16.
TNC
Flerspråkiga ordlistor
Korrekt översättning till och från främmande språk har
blivit en fråga av allt större vikt för teknikerna. Detta
avspeglas tydligt i TNC:s arbete. Ordlistor för olika grenar
av tekniken som kommer för granskning är i allt större
utsträckning flerspråkiga.
Det borde vara ett elementärt krav att de uppgifter som
dessa ordlistor avser att ge blir formellt och typografiskt
uttryckta på sådant sätt att ingen tvekan kan uppstå om
vad som avses och inga missförstånd riskeras. Men sådan
precision är en ganska sällsynt företeelse. De flesta redan
utgivna flerspråkiga tekniska ordlistor, och ordlisteförslag
som TNC får till granskning, uppvisar i detta hänseende
iögonfallande brister, som lätt skulle ha kunnat undvikas
om de personer som sammanställt ordmaterialet eller gjort
översättningarna haft sin uppmärksamhet riktad inte bara
på den sakliga korrektheten utan också på det
redaktionella utförandet.
Några av de viktigaste formella kraven skall här
uppräknas och exemplifieras.
1. Termerna bör normalt ha liten begynnelsebokstav och
icke följas av punkt. Stor begynnelsebokstav bör användas
endast för egennamn, t.ex. Laplaces ekvation, och i andra
fall då speciella skäl för storbokstäver föreligger, t.ex.
L-stång, TV-mottagare. Om initialbenämningen emk
(uttalas bokstav för bokstav), vilken enligt Svenska Elektriska
Kommissionens normer t.o.m. är att föredra framför det
helt utskrivna namnet "elektromotorisk kraft", skulle
införas i en ordlista som använde stor bokstav och
slutpunkt för varje ord, skulle det komma att stå "Emk.",
varav den som inte redan vet hur det skall vara ej får
någon upplysning om hur ordet skall skrivas inuti en
mening, utan kanske förledes tro att det alltid skall skrivas
med stort E och punkt.
Korrekt är att på tyska skriva Dieselmotor, eftersom i
tyskan alla substantiv får stor begynnelsebokstav, och på
engelska Diesel engine, därför att Diesel är ett
personnamn, men på svenska skall termen vara dieselmotor med
litet d, av skäl som närmare anges i TNC 22, mom. 32 b.
Om alla ord i ordlistan får stor bokstav berövas läsaren
denna upplysning om den svenska termens skrivning, och
han kan inte heller med säkerhet veta hur det förhåller
sig med de andra språkens stora D.
Vad som här sagts om stor och liten begynnelsebokstav
stämmer överens med bruket i vanliga översättningslexikon.
Slutpunkt användes ju efter vissa vanliga förkortningar,
inen sådana bör undvikas i flerspråkiga ordlistor; se 3.
2. Det bör tydligt anges huruvida alternativa termer har
samma eller olika innebörd. Om det engelska "armature"
i en elektroteknisk ordlista får som svensk motsvarighet
"rotor, stator" är meningen helt säkert den, att ordet
armatur på svenska ej användes som namn på en
maskindel utan allt efter omständigheterna bör ersättas med
rotor eller stator, vilka inte är synonymer. Detta borde
åtminstone markeras med semikolon "rotor; stator", eller
ännu tydligare med numrering "1. rotor, 2. stator". Endast
verkliga synonymer bör sammanställas med komma som
mellantecken, t.ex. "grammolekyl, mol", "hävarm, hävstång".
Däremot bör skrivas t.ex. "1. plusföljd, 2. minusföljd"
(och analogt på övriga språk), "böjlig; tänjbar" (som
översättning av engelska ductile), "rörmottagare;
kristallmottagare" (engelska thermionic valve, galena etc.,
recei-ver). Utmärkes ej på detta eller lika effektivt sätt att orden
har olika innebörd, kan en utlänning som ej tillräckligt
behärskar vårt språk lätt vilseledas. Semikolon eller
numrering kommer honom att iaktta försiktighet.
3. Alla termer bör skrivas ut fullständigt. Ett sådant
uttryck som "elektrisk varmhållningsugn, hållugn" borde
förutsätta att attributet elektrisk ej behövs framför
hållugn. I den ordlista där uttrycket förekommer menas dock
med all säkerhet "elektrisk varmhållningsugn, elektrisk
hållugn", och då borde det också stå så. Skriver man
"tenn-, aluminium-, kadmiumbronskvaliteter" är det
omöjligt att härav utläsa om det är fråga om tenn eller
tennbrons, aluminium eller aluminiumbrons. Sådan tvekan är
visserligen utesluten i fallet "tenn-, aluminium-,
kadmiumbrons", men dylika påhakningar med bindestreck är alltid
besvärliga att läsa, och bör undvikas. I det först nämnda
fallet bör helst stå "kvaliteter av tennbrons,
aluminiumbrons och kadmiumbrons", om detta är meningen.
Förkortningar bör likaledes undvikas; tänk på utländska
läsare! "Blockvagn m. handåkverk" måste ändras till
". . . med .. .", och "elektr. motor" till "elektrisk motor"
eller "elmotor". Undantag kan få göras när det gäller
förkortning av ord som ej hör till själva termen utan t.ex. till
en parentetisk upplysning om termen. I nästkommande
TNC-spalt skall exempel lämnas härpå. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
