- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
24

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1956 - »Chemical Engineering» i Europa, av Carl Jacob Borelius - Estrar reduceras snabbt vid rumstemperatur - Linor av polyestern Mylar - Nya metoder - Fickradio med transistorer, av J Dubois

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

TEKNISK TIDSKRIFT

nivån. Han ser detta som en tillfällig kompromisslösning
tills högskolorna accepterat förändringarna i den kemiska
industrin och lägger om "Chemiker"-utbildningen till
kemiteknik.

Terjesen vid NTH i Trondheim framhöll vilken betydelse
automatiseringen nu har och ännu mer får för de kemiska
processerna. Detta förhållande måste, ansåg han, kraftigt
påverka uppläggningen av kemiteknikens utbildning. Själva
processregleringen är numera ett av kemiteknikens
huvudämnen, inte längre ett hjälpämne som t.ex. elektro- och
maskinteknik. Instrument- och mätteknik är däremot som
förut hjälpämnen, där kemiteknikern endast behöver vara
orienterad. Men möjligheten att reglera en process är lika
_ viktig för dess genomförande som tryckfallen,
värmeväxlingen, massöverföringen och de kemiska reaktionerna.

Terjesen lade fram en plan över undervisning i
processreglering. Ämnet skall introduceras hösten 1956 och blir
obligatoriskt för vissa studieriktningar vid NTH:s
kemilinje. Det omfattar 30 h föreläsningar, 40 h räkneövningar
och 40 h laborationer. Kursen är avsedd att läsas på
höstterminen i fjärde årskursen. "Utöver den direkta nyttan
av undervisning i processreglering har ämnet en stor
pedagogisk betydelse. För att kunna automatisera en process
på ett klokt sätt måste eleven sätta sig in i den ordentligt.
Han måste verkligen tänka igenom hur den fungerar i
drift. Det är lärarens uppgift att lära sina elever att tänka
och angripa problem på rätt sätt, inte proppa deras
huvuden fulla med detaljer. Det råder ingen tvekan om att
studier i processreglering på ett utmärkt sätt lär eleverna
att tänka."

Även andra talare än Terjesen och Hinton visade hur den
industriella utvecklingen medför en ökad uppspaltning av
kemitekniken som arbetsområde. Paradoxalt nog har detta
inte lett till krav på en genomgripande differentiering av
utbildningen. Det betonades tvärtom, att specialiseringen
kommer att fortsätta i ett ökat tempo. Det lönar sig inte
att söka följa efter med en tillämpad undervisning, som
utvecklingen löper ifrån. Det blir allt viktigare att söka sig
till de grundläggande naturvetenskapliga principerna och
en god allmänorientering, så att alla de specialister
arbetslivet sedan ger kan förstå varandra åtminstone
hjälp-ligt.

Den snabba utveckling av kemitekniken i skilda
europeiska länder, som London-mötet visade, gör en svensk
kemiingenjör betänksam och undrande inför framtiden.
Det diskuteras mycket nu, vilka vägar vår kemiska
industri skall gå, hur vi skall slå oss fram på
exportmarknaderna.

Om man som ett rent exempel ser på ett av Svennilsons
diskussionsförslag, en kraftsamling inom
läkemedelsindustrin med utgångspunkt från vår högt utvecklade
medicinska och biokemiska forskning, har vi framför oss
årtionden av mycket stora investeringar i dyrbar, speciell
kemisk apparatur, armatur och hjälpmaskineri. Kraven på
konstruktionsmaterial blir höga. Vår förmåga att med
processplanering ("process design"), apparatkonstruktion och
reglering erhålla klart definierade betingelser inom snäva
toleranser blir sannolikt utslagsgivande.

Kan vi överhuvud genomföra en sådan plan i Sverige
utan en omfattande utveckling av kemitekniken? Måste
inte även den kemitekniska länken smidas stark i den
kedja av vetenskap, teknik och ekonomi, som skall
spännas hårt, om kraftsamlingen skall lyckas och framgång
vinnas på exportmarknaderna?

Estrar reduceras snabbt vid rumstemperatur av na-

trium-borohydrid i närvaro av aluminiumklorid.
Amid-och nitrogrupper angrips inte.

Linor av polyestern Mylar lär vara starkare och lär
töjas mindre under spänning än nylonlinor. De står vidare
emot nötning bättre och är kemiskt resistenta men dyra.

Nya metoder

Fickradio med transistorer. En radiomottagare i
fickformat innehållande enbart germaniumtransistorer som
förstärkande element och med elektriska egenskaper, som
är fullt jämförbara med motsvarande konventionella
radioapparaters, har konstruerats i USA. Vid konstruktionen
har särskilt stor uppmärksamhet ägnats åt att höja
apparatens stabilitet med avseende på temperaturvariationer
och spridning i data hos transistorer.

Apparatens känslighet vid ca 10 mW uteffekt är 100
[iV/m. Vid ett signal-brusförhållande på 20 dB krävs 1 300
|iV/m. Uteffekten vid 10 % distorsion är 125 mW, och
selektiviteten dvs. dämpningen av en bredvidliggande kanal
på 10 kHz avstånd är 28 dB. En variation hos
ingångssignalen med 37 dB ger en ändring av uteffekten med
10 dB.

Antennen består av fyra ferritstavar, 100 mm långa och
10 mm i diameter, placerade sida vid sida för att ge stor
antennvolym och därmed kraftig insignal. Något
högfre-kvenssteg finns ej, utan signalen från antennen går direkt
in på en självsvängande blandare. Denna består av ett steg
med jordad injektor, som matas till en konstant förström
genom att basen är kopplad till en lågohmig
spänningsdelare och injektorn till ett lämpligt förkopplingsmotstånd.
Härigenom nås så stor stabilitet i arbetspunktens läge,
att en minskning av batterispänningen på 50 °/o eller en
ändring av den omgivande temperaturen från 0° till
+ 50°C kan tolereras.

En transformator sköter om återkopplingen mellan
kollektorn och basen, varvid biandaren självsvänger. Något
extra oscillatorsteg är sålunda ej nödvändigt.
Avstämningen av oscillatortransformatorn och antennkretsen är
kapacitiv, och anpassningen mellan antennkretsens höga impe-

Fig. 1. Fickradio med transistorer; upptill schema över
tonfrekvensförstärkaren, nedtill förstärkarens egenskaper
vid olika omgivningstemperaturer; A total distorsion vid
125 mW utnivå och 1 000 Hz, lu It batteriströmmar vid
insignalen noll, /j—Ig obalansström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:53:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free