Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Billiga och dyra egnahem, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
januari 1956
49
Billiga ocli dyra egnahem
Civilingenjör Göran Hellsten, Stockholm
Egnahemmets kostnader har sysselsatt många
de senaste åren och flera experimenthus har
uppförts runt om i landet. Allas strävan har
varit att få fram billigare egnahem. Har man
lyckats? Nej och ja. Experimenthusen har ej blivit
särskilt billiga. De har emellertid framkallat ett
nyvaknat intresse kring dessa problem, som på
längre sikt bör kunna ge positiva resultat. Man
har nämligen alltmer fått upp ögonen för vilka
faktorer, som ekonomin är särskilt känslig för.
Tomtekonomi
Av alla dem som har möjlighet att påverka
produktionskostnaderna för egnahem hör
planförfattaren till de första som kommer in i bilden.
Han har faktiskt en nyckelposition genom att
han i viss utsträckning binder alla följande
projektorer. Man kan karakterisera hans arbete så
att han har sällsynt stora möjligheter att genom
sina misstag skapa embryot till en hög
produktionskostnad. Verkningarna av planförfattarens
arbete kommer främst in på tomtkostnadsdelen.
Den består i botten av en liten kostnad för
rå-mark, men till största delen utgöres den av
exploateringskostnader, dvs. kostnader för gator
och vägar, för vatten- och avloppsledningar eller
separata vatten- och avloppsanläggningar, för
extraordinära grundläggnings- och
planeringsarbeten och för ev. parkanläggningar.
Mindre tomter
Det är ej nödvändigt att göra så stora tomter.
Med gamla tiders tomter på 2 000 m2 avsåg man
728.37.003.1
vinna avskildhet. Man kan nå samma syfte med
mycket mindre tomter, tredjedelen så stora, och
dessutom få lägre gatu- och ledningskostnader.
Väl så god avskildhet kan erhållas med andra
medel, såsom avskärmning med plank och
spal-jéer. Genom att placera huset inte mitt på
tomten utan vid tomtgräns, eventuellt
sammankopplat med grannens, vinnes bättre utnyttjande av
tomten och kortare och därmed billigare
servisledningar. En sådan lösning passar dock inte
dem, som betraktar det som ett högt livsvärde
att kunna gå runt sitt hus.
Rad- och kedjehus
Goda möjligheter till förbättrad tomtekonomi
öppnas genom radhus- och kedjehusbebyggelse,
fig. 1. Det är en bostadsform som hittills inte
slagit igenom i vårt land trots att många skäl,
av vilka god tomtekonomi är ett, talar för den.
De goda erfarenheter danskarna har ger dock
anvisning på att även vi här hemma bör
intressera oss mer för rad- och kedjehus.
För att få ner gatu- och ledningskostnaderna
bör man tillse att gatu- och ledningsnät blir
dubbelsidigt utnyttjade och att tillfartsledningarna
till bostadsområden ej blir onödigt långa.
Markarbeten
Kostnaderna för markens iordningställande blir
ofta mycket betungande för egnahem. Härmed
åsyftas kostnader för sprängning, pålning och
extraordinär grundläggning, för utfyllnader på
mark, som är kuperad eller ligger lågt i förhål-
Fig. 1. Modell över område med
kedjehus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
