Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Billiga och dyra egnahem, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
, TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Betongplatta direkt på mark för källarlösa hus.
lande till gata eller ledningsnät och därmed
sammanhängande planering. Ett stort ansvar
faller härvidlag på planförfattaren, som bör lägga
ner mycket arbete på ekonomiska kalkyler. Detta
måste starkt poängteras. Vid en del
kostnadsanalyser, som gjorts på egnahem de senaste
åren, har det gällt att förklara överkostnader på
över 10 000 kr. Denna differens har visat sig
hero på omfattande utfyllnader på tomten, som
också haft den sekundära effekten, att de
försvårat det övriga byggarbetet genom att extra
ställningar och landgångar fordrats. Om andra
skäl talar för att småhus måste byggas på
sådana tomter torde det i varje fall vara ekonomi att
först göra planeringen av tomten helt färdig
innan själva byggarbetet tar vid.
Hustyp
I samband med tomtekonomin berördes
hustypens betydelse och en lans drogs för ökat
rad-och kedjehusbyggande. Om hustypen gäller rent
allmänt vid egnahem, att 1-planshuset är dyrast
och 2-planshuset billigast, medan iy2 -planshuset
ligger däremellan, om standard, kvalitet,
lägenhetsyta och övriga förutsättningar är desamma.
En orsak därtill är den olika andel biutrymmen
i källare har i de tre hustyperna. I 1-planshuset
är ju källarutrymmenas yta lika stor som
bostadsutrymmenas och är därför i varje fall i
större hus överdimensionerade. I 2-planshuset är
däremot källarutrymmenas andel blott hälften
av bostadsutrymmenas.
Källarlösa hus
Detta faktum har framkallat frågan om det
inte skulle vara ekonomi att ta bort källaren och
flytta upp erforderliga biutrymmen i markplan,
där man har möjlighet att avpassa storleken
efter de verkliga behoven. Det är ännu icke
klarlagt om de källarlösa husen verkligen blir
billigare än husen med källare. För de mindre husen
torde kostnaderna bli ungefär desamma. Det
gäller för 1-planshus med en lägenhetsyta av nedåt
70—80 m2 och för iy2- och 2-plans hus med en
lägenhetsyta på ca 100 m2. Vid väsentligt
större ytor än de angivna bör dock de källarlösa
husen bli billigare. Det förutsätter dock att man
icke gör några utsvävningar med biutrymmena
ovan mark. Dessa slutsatser förutsätter en 7 m2
tvättstuga och ett 7 m2 pannrum inom uppvärmt
utrymme och således inom värmeisolerade
ytterväggar. Förrådsdelen antas däremot vara
kallutrymme av mycket enkel och oisolerad
träkonstruktion. Vidare förutsättes plan normalgrund,
dvs. hård lera eller styv jord. Vid besvärligare
grund t.ex. berggrund blir läget ett annat och
till det källarlösa husets förmån.
Konstruktioner
Bottenplatta vid källarlösa hus
Att det källarlösa huset inte blir så billigt som
man spontant föreställer sig beror på att man
övervärderar kostnaden för källaren vid
normalgrund och att man undervärderar kostnaden för
de biutrymmen, som skall till ovan mark och för
den speciella konstruktionen av bottenplattan.
Denna utföres vanligen av betong direkt på mark
och har vållat en hel del besvär på de källarlösa
hus, som uppförts de senaste åren. Detta gäller
framförallt vid s.k. varma golv genom den fukt,
som kommit underifrån och vållat
blåsbildningar i t.ex. linoleumbeläggning, som placerats
direkt på betongplattan i bottenplanet och där
uppvärmningen skett genom värmeslingor i hela
betongplattan. Denna olägenhet kan undvikas,
om en fuktspärr i form av tjock asfaltpapp,
membranisolering, plastfilm (Tekn. T. 1955
s. 796) eller dylikt placeras under betongplattan
på ett skyddslager av finsand eller skyddsbetong.
Om golvvärmen erhålles genom
varmluft-system, krävs dock icke denna fuktspärr. Det är
ej heller nödvändigt vid icke uppvärmda golv.
En sådan konstruktionstyp som visat sig
fungera väl har ett värmerör invändigt längs
ytterväggarna under golvträet. Detta i sin tur står
på reglar på betongplattan och luftrummet
mellan golvträ och betongplatta har förbindelse med
rummen genom springor i golvträet. Betongplat-
Fig. 3. Spricka i
käl-largrundmur, som
orsakats av ojämna
sättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
