Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Billiga och dyra egnahem, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
, TEKNISK TIDSKRIFT
O 5m
Fig. 6. Första pris i en arkitekttävling om skånska
hustyper.
Särskilt hårt bör man trycka på att kostnaden
för egnahemmet skall vara klar innan
egnahemsbygget sätts i gång. Byggen får inte drivas på
lösa boliner, som är vanligt på många håll i dag.
Det går att beräkna kostnaden innan ganska
bra, men självfallet fordras sakkunskap, som
kommunerna många gånger har eller kan
förmedla kontakter till. 40 000 kr.-husen skall inte
kosta mer än 40 000 kr. och 50 000 kr.-husen inte
mer än 50 000 kr. etc.
Begreppet byggkostnader
Av stor vikt är vidare att begreppet
byggkostnader klarläggs. Brister på denna punkt har
snedvridit debatten kring dessa frågor. Karlsson
i Y-stad säger, att han har byggt ett egnahem för
25 000 kr. Det är inte sant. Antingen har han
byggt en barack eller ett träskjul eller har han
inte räknat med alla de kostnader som bör ingå
i byggkostnaden. Ett klarläggande på denna
punkt har direkt betydelse för ekonomin genom
att man erhåller ett säkrare grepp över den.
Bostadsvärde
De hittills gjorda reflexionerna har i allmänhet
varit relativt jordbundna. De har avsett faktorer,
som är direkt mätbara i kronor och ören.
Bostadsekonomin har emellertid en vidare och
djupare innebörd. Bostaden skall passa en familj i
livets olika skeden, den skall ha ett trivsamt,
vackert och sunt läge, den skall samverka med
samhället och orten i övrigt och ligga väl till i
förhållande till affärer, skolor,
kommunikationer etc. En bostad måste fungera och man måste
trivas i den, annars blir en i mätbara värden
billig bostad en mycket dyr bostad. Ett stort ansvar
åvilar här främst våra arkitekter, som genom
experimenthus, arkitekttävlingar och bostadsvane-
undersökningar ständigt måste fortbilda sig för
att kunna möta de krav som vi boende ställer på
dem, fig. 6.
På arkitekterna har emellertid också ställts
kravet att skapa ritningar och handlingar som
är både fullständiga och billiga. Med
standardiserade typritningar har de tillgodosett de båda
senare kraven och kanske även allmänt erkända
trivselkrav. Men hur tillfredsställa även mer
individuella krav till låga kostnader? Det målet
har man kommit ganska nära genom att
projektera större egnahemsområden i ett sammanhang,
genom att göra typritningar speciellt för ett
antal samlade egnahem. Arkitekten kan därigenom
välja den eller de hustyper, som lämpar sig för
just det området och han kan så långt det
rimligtvis går tillfredsställa individuella önskemål
och slutligen också hålla kostnaderna nere
genom att de slås ut över många. I sådant fall
kommer också arkitekten för själva bygget in på
själva stadsplanestadiet, vilket från många
synpunkter är önskvärt.
Slutord
Speciellt viktiga är följande synpunkter om man
vill ha billiga egnahem.
ökat planeringsarbete behövs med samarbete
på tidigt stadium mellan alla medverkande i
byggprocessen. Speciellt viktigt är det att lägga
ner mer förarbete på kostnadskalkyler, så att
den verkliga kostnaden är helt känd innan
bygget påbörjas.
Genom samgående i någon form mellan ett
antal egnahem — samprojektering, samproduktion,
samköp etc. — kan kostnaderna pressas.
Mer rad- och kedjehus bör byggas. De kan
konkurrera med flerfamiljshusen i
kostnadshänseende och med enfamiljshusen i fråga om
trevnad och bostadsvärde.
Arbetet på information i dessa frågor bör
intensifieras. Det är viktigt att det vetande, som finns
inom landet, kommer så många
egnahemsbyggare som möjligt till godo. Nya rön kan spridas
genom föredrag, broschyrer, tidskrifter etc.
Värdefullt vore om radion kunde tas mer i bruk
än som varit fallet hittills. Kurser är vidare en
utmärkt informationsform. Inom kommuner
kan studiecirklar och dylikt ordnas för blivande
egnahemsbyggare. Därigenom har kommunen en
möjlighet att få kontakt med dessa, innan de
genom något olämpligt kontrakt binder sig i någon
affärsuppgörelse.
För att det föregående praktiskt skall kunna
genomföras fordras ett ökat kommunalt
engagemang i egnahemsbyggeriet, antingen direkt eller
indirekt genom impulser av olika slag.
Ett målmedvetet arbete efter dessa riktlinjer
bör ge goda resultat oin vi alla samtidigt har som
mål att våra 40 000 kr.-hus skall kosta 35 000 kr.
och våra 50 000 kr.-hus 45 000 kr. etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
