Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Hänt inom tekniken - Cigré-kongressen 1956 - Femte Världskraftkonferensen Wien 1956 - Ferritkonferens - Institute of Metals' medaljer - TNC: 1. Kvotstorheter och deras måttenheter, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
63
till Massif Central och Alperna. Ett särskilt program finns
för damer som åtföljer delegater.
Cigré har under sin trettioåriga tillvaro vunnit ständigt
ökad popularitet. I kongressen 1954 deltog över 1 500
delegater från ca 45 länder. Deltagarna representerar bl.a.
tillverkare av högspänningsmateriel, kraftföretag och elverk,
högskolor och konsultföretag.
Anmälningsavgiften, som bl.a. berättigar till en sats av
årets ca 100 rapporter, utgör 240 kr. för permanent
medlem i Cigré och 300 kr. för icke-medlem. Damer som
önskar delta i det speciella damprogrammet betalar 45 kr.
Upplysningar och anmälningsblanketter erhålles genom
Svenska Centralkommittén för Internationella
Ingenjörskongresser, K. Vattenfallsstyrelsen, Postfack, Stockholm 1.
Femte Världskraftkonferensen Wien 1956. Den 17—23
juni 1956 sammanträder i Wien Världskraftkonferensen
(World Power Conference) till sitt femte plenarmöte med
mottot "Världens energitillgångar i belysning av den
senaste tidens tekniska och ekonomiska utveckling".
Vid konferensen framläggs och diskuteras ca 300
rapporter, som före konferensen utsänts till varje deltagare.
Rapporterna kan erhållas på något av de tre konferensspråken
tyska, engelska eller franska. Från Sverige har sänts in
9 rapporter.
Efter konferensen anordnas längre och kortare resor.
Upplysningar och preliminärt program med bl.a.
formulär för anmälan om deltagande erhålles från Svenska
Centralkommittén för Internationella Ingenjörskongresser, K.
Vattenfallsstyrelsen, Postfack, Stockholm 1.
Ferritkonferens. En konferens om ferriter och deras
användning i elektrotekniken (Tekn. T. 1954 s. 723; 1955
s. 717) anordnas den 29 oktober—3 november 1956 i
London av Institution of Electrical Engineers. Konferensen är
öppen för medlemmar av Svenska Teknologföreningen. I
samband med konferensen anordnas en utställing.
De som är intresserade av kongressen kan anmäla sig hos
Svenska Teknologföreningen.
Institute of Metals’ medaljer. Platinamedaljen, som är
Institute of Metals’ förnämsta utmärkelse, har för 1956
tilldelats fransmannen G L Chaudron, professor vid
Sorbonne och chef för Centre National de la Recherche
Scien-tifique’s laboratorium i Vitry, för hans utmärkta bidrag till
vetenskapen särskilt inom lättmetallernas område, och för
de stora tjänster han genom dessa sina insatser har gjort
metallindustrin.
Rosenhain-medaljen (Tekn. T. 1950 s. 400) har tilldelats
D McLean, chef för metallurgiska avdelningen vid
National Physical Laboratory i Teddington, för hans
utomordentliga insatser inom metallografin.
W H A Robertson-medaljen som utdelas för den bästa
uppsatsen under året inom icke-järnmetallurgin i
institutets tidskrift, har tilldelats amerikanaren E J Thackwell
för hans uppsats "The choice and construction of
mono-lithic linings for twinbath induction furnaces for melting
aluminium alloys".
TNC
1. Kvotstorheter och deras måttenheter
För jämnt tio år sedan publicerades fyra TNC-spalter om
kvotstorheternas nomenklatur, och även benämningarna
för motsvarande måttenheter berördes däri; se TNC 11.
Redan fem år är en tillräckligt lång period för att
uttalanden i en tidskrifts spalter skall ha hunnit blekna
betänkligt i deras minne som en gång tagit del av dem, och
under samma tid har tidskriftens läsekrets fått ett
väsentligt tillskott av personer som inte läst uttalandena. Så
mycket mera anledning finns att nu efter tio år på nytt ta upp
några ständigt aktuella frågor rörande kvotstorheterna.
En storhet kan generellt betraktas som en (symbolisk)
produkt av mätetal och måttenhet; se TNC 18 s. 16. Låt A
och B beteckna två storheter med måttenheterna 1 a och
1 b och mätetalen na och
A = nfl-la B = n& • 1 b
Kvoten av de båda storheterna blir
A/B = — • ^ = n • 1 a/b
n& lb
där n är kvotstorhetens mätetal och 1 a/b dess måttenhet.
Som exempel kan väljas utgångsstorheterna energi W och
tid t, och måttenheterna 1 joule och 1 sekund.
Kvotstorheten W/t (ofta främst uppfattad som en differentialkvot
dW/dt) har fått sitt särskilda namn, effekt, med
beteckningen P, och den resulterande måttenheten har också fått ett
särskilt namn, 1 watt.
P = W/t = n ■ 1 joule/sekund = n watt
Om man i ord skall uttrycka dessa matematiska samband
hör man använda följande uttryckssätt.
Effekt är kvoten av energi och tid, eller om man så
föredrar: effekt är energi genom tid. Effekt kan mätas i watt
(men också i andra enheter); 1 watt är 1 joule per sekund.
Att snedstrecket, använt som bråkstreck, utläses som
per" är säreget för måttenheterna. Denna latinska
preposition betyder egentligen: genom, med hjälp av, men har
här fått betydelsen: för varje, på varje. Om måttenheten
under bråkstrecket är en tidenhet kan man ofta i stället
använda prepositionen "i", t.ex. 1 meter i sekunden, i
minuten, i timmen, i månaden; i några få fall säges i stället
"om": 1 meter om dagen, om året. Såväl efter "i" som
efter "om" står måttenhetens namn i bestämd form. När
enheten över bråkstrecket är en myntenhet och enheten
under bråkstrecket icke är en tidenhet kan prepositionen
oftast helt utelämnas om sistnämnda måttenhets namn
står i bestämd form, t.ex. 1 krona stycket, dussinet, metern,
litern, grammet, kilowattimmen (men 1 krona i timmen).
I såväl dessa fall utan preposition som de fall då "i" eller
"om" kan användas är det emellertid också möjligt,
liksom i alla övriga fall, att utläsa bråkstrecket mellan två
måttenheter som per. Den under bråkstrecket stående
måttenhetens namn skall då alltid stå i obestämd form,
t.ex. 1 meter per sekund, per dag; 1 krona per styck, per
kilowattimme; 1 voit per lindningsvarv.
Alldeles felaktigt är att skriva kvotenheter i den form
som normalt tillkommer produktenheter, t.ex. att skriva
"1 sekundmeter" eller "1 minutvarv" i st.f. 1 meter per
sekund och 1 varv per minut. Se härom TNC 22,
Skrivregler, mom. 77 och 79, där även vissa andra felaktigheter
påtalas.
Mycket ofta får man se storhetsdefinitioner av typen
"effekt är energi per tidenhet". Om W är den energi som
t.ex. alstras under tiden t och man tolkar "per" som
liktydigt med bråkstreck skulle (medel)effekten bli W/(l
tidenhet), i stället för det riktiga P = W/t. Dels av denna
anledning, dels emedan enhetsbegreppet onödigtvis dras
in i förklaringen av ett storhetsbegrepp, kan
definitionstypen ej anbefallas, utan TNC rekommenderar såsom
nämnts att definiera en kvotstorhet A/B som kvoten av A
och B, eller A genom B.
Man kanske då i stället överväger möjligheten att utläsa
bråkstrecket mellan storheterna A och B som "per" och
definiera kvotstorheten som "A per B", t.ex. effekt som "energi
per tid". Men detta uttryckssätt bär säkerligen emot för
de flesta. Man vill tolka "per" som: för varje, på varje,
och det går ju inte att säga "energi på varje tid".
Uttryckssättet kan därför ej tillstyrkas.
Resultatet av diskussionen blir alltså att "per" bör
användas mellan måttenheter (liktydigt med bråkstreck), t.ex.
1 joule per sekund, men — åtminstone i definitioner —
inte mellan storhet och måttenhet, "energi per sekund",
och inte gärna mellan storheter, "energi per tid". JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
