Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 31 januari 1956 - Svenska atomenergiplaner, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
, TEKNISK TIDSKRIFT
kunskaper om reaktordrift, reglerings- och
manöveranordningar, strålskydd samt för
personalutbildning. Den används också för
reaktorkine-tiska experiment och materialundersökningar
samt i allt högre grad för bestrålningar åt
utomstående institutioner och industrier. I samband
med R 1 har uppbyggts en anordning för
expo-nentialförsök, "Zebra", där man experimentellt
kan undersöka lämpligaste form och anordning
för bränsleelementen i planerade reaktorer och
på så vis få underlag till de ofta komplicerade
teoretiska beräkningarna. Både R 1 och Zebra
har visat sig utomordentligt värdefulla för det
fortsatta utvecklingsarbetet på reaktorfronten.
Som nästa steg planeras en
materialprovnings-reaktor R 2, där man kan efterbilda den
strålningsintensitet och de temperaturförhållanden,
som råder i energialstrande reaktorer. För denna
reaktor och därtill hörande anläggningar har
AB Atomenergi förvärvat ett område, Studsvik,
vid Sörmlandskusten, och arbetena med att
iordningställa forskningsstationen är i full gång. Här
kommer även att placeras ytterligare
försöksreaktorer, t.ex. för studium av breeding och den
del av bolagets verksamhet, som sammanhänger
med dessa frågor. Det förefaller nu möjligt att
utifrån förvärva väsentliga delar till eller
möjligen hela materialprovningsreaktorn R 2, och
denna fråga utreds. På så sätt skulle det bli
möjligt att spara tid och tidigare sätta in
personalresurserna på arbeten med energiproducerande
reaktorer.
Reaktorer för elproduktion måste arbeta vid
temperaturer av minst ca 300° och dessa
temperaturer medför betydande svårigheter
framförallt för bränsleelementen. Med hänsyn till den
stora post de rena bränslebehoven upptar i
Sveriges energibalans och med hänsyn till vårt läge
på bränslefronten är för oss atom värmeverk av
olika slag av minst samma intresse som
atomelverk.
Vissa uppvärmninasändamål, t.ex.
bostadsuppvärmning, kräver förhållandevis låga
temperaturer; de centrala värmeverk som finns i flera
städer arbetar vid temperaturer av något över
100°. Att bygga reaktorer för sådana
uppvärmningsändamål är möjligt med de erfarenheter,
som redan finns inom landet. Preliminära
studier över ekonomin antyder att
energikostnaderna för anläggningar med en värmeeffekt av 75—
100 MW blir av samma storleksordning som för
oljeeldade stationer.
Dylika reaktorer kan med fördel byggas med
naturligt uran och tungt vatten och det
plutonium som produceras kan också bli av stor
betydelse för anrikning av bränsle till kommande
reaktorer. En sådan reaktoranläggning som i
svårighetsgrad ligger mellan den första reaktorn
R 1 och högtemperaturreaktorerna för
elkraftproduktion skulle ge många värdefulla erfaren-
heter och utgör därför ett naturligt steg i det
svenska reaktorprogrammet.
En dylik anläggning (R3a) projekteras inom
AB Atomenergi, och man undersöker också
möjligheten att genom en relativt enkel ombyggnad
kunna modifiera en sådan reaktor, så att man
genom mottrycksdrift även kan framställa viss
mängd elenergi. (R 3 b). Man måste då komma
upp i temperaturer på 200—300° och kan här
få möjlighet att relativt snabbt och för måttliga
kostnader prova bränsleelementen under sådana
betingelser. Ofta finns intresse att i samband
med värmeproduktionen också framställa viss
elkraft, och man vinner också vissa erfarenheter
för konstruktion av reaktorer för industriell
ång-och värmeproduktion.
Atomkraftverk för elproduktion måste för att
bli ekonomiska konstrueras som stora enheter
med en effekt av några hundra megawatt. För
den första anläggningen får man, om man ej har
tillräckliga erfarenheter, söka en kompromiss
mellan önskemålet att få en ur ekonomisk
synpunkt tillräckligt stor anläggning och att
begränsa anläggningskostnaden och tiden för
färdigställandet. Om man baserar konstruktionen
på naturligt uran och tungt vatten, förefaller en
eleffekt på 75—100 MW vara en framkomlig
väg. Man måste dock komma ihåg att problemen
här är väsentligt mycket svårare än vid
atomvärmeverken. Många erfarenheter kommer dock
under de närmaste åren att vinnas från både
arbetena här hemma och utomlands. Studier över
dylika projekt och därmed sammanhängande
problem bearbetas inom AB Atomenergi (R4).
Den hittills lämnade redogörelsen berör i
huvudsak verksamheten inom AB Atomenergi.
Atomenergifrågor omfattas emellertid med stort
intresse på flera andra håll. Asea har framlagt
utredningar och förslag till såväl atomvärmeverk
som atomkraftverk och planerar samarbete med
en ledande amerikansk firma.
Vattenfallsstyrelsen har framlagt planer på ett
atomvärmeverk om ca 75 MW för Västerås
(Adam) och ett atomkraftverk på ca 100 MW
eleffekt (Eva). Inom styrelsen har man
förhand-läggning av atomenergifrågorna upprättat en
atomkraftbyrå med tre avdelningar:
planeringskontoret, allmänna kontoret och
konstruktionskontoret. För realiserandet av projekten sker ett
samarbete med AB Atomenergi och Asea.
Ett antal enskilda kraftproducenter har
sammanslagit sig till ett kontaktorgan,
Atomkraftkonsortiet Krångede & Co, för att följa
utvecklingen på området. Inom Stiftelsen för
skepps-byggnadsteknisk forskning i Göteborg följer man
utvecklingen då det gäller att använda
atomenergi för framdrivning av fartyg, även detta ett
viktigt framtidsområde.
De stora industriföretag, främst i USA och
Storbritannien, som arbetat med reaktorer på upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
