Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1956 - Problemhörnan, av A Lg - Nya produkter - Ozonisator för dåligt ventilerade lokaler - En metalldetektor - En förloppskontroller - Sidtippande lastskopa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
, TEKNISK TIDSKRIFT
(1); sign. Ege (1); Håzeta (1 + 3); N G S (1); Rhn (1);
Sbck (1); S Ke (1 + 2); ög (1 + 2). — Sign. S Ke änger
att problemet är ett övningsexempel i Goursat, "Cours
d’Analyse I", varvid metoderna 1 och 2 har använts.
Problem 2/56. En klen balk med längden a är upplagd
invid en husvägg och med ena änden vid husknuten. Den
skall bäras runt knuten och placeras i rät vinkel mot den
ursprungliga riktningen, så att motsatta änden kommer
vid husknuten. Vilken kurva skall ändpunkterna beskriva
för att deras bana skall bli den kortast möjliga? Om denna
uppgift befinnes svårlöst, bestäm i stället minimum för
den yta som bestrykes av balken! A Lg
Nya produkter
Ozonisator för dåligt ventilerade lokaler. En
lågtryckskvicksilverlampa avger strålning, till största delen med
våglängden 1 850 Å. Syremolekyler i luften klyvs, och de
fria syreatomerna förenas till ozon som genom
luftcirkulationen sprids i omgivningen. Lampan är tillsammans med
en förkopplingsapparat hopbyggd till en ozonisator som
betecknats OFIO. Den uppges i regel vara tillräcklig för
att hålla luften frisk i lokaler med 30—75 m3 volym.
Tillverkare är N.V. Philips Gloeilampenfabrieken,
Eind-hoven, Holland.
En metalldetektor, kallad Asdet, består i princip av en
svängningskrets med en spole och en kondensator där
ändringar i kretsens godhetstal förstärks och ger
indikering. Spolen eller kondensatorn kan användas som
sökande element. Kretsen matas från en oscillator. Detektorn
avstäms för olika frekvenser genom utbyte av spolar.
Konstruktionen är stabil och relativt enkel. Apparaten
innehåller endast två elektronrör och hela högfrekvensdelen
kan lätt utbytas vid t.ex. rörfel.
Detektorn avpassas för ett visst ändamål genom
avstämning till en viss frekvens. Med spolen som sökande
element kan den användas för att söka metallföremål i
oledande material t.ex. kvarglömda kapsyler i ölflaskor. Med
kondensatorn som sökande element kan den skilja mellan
material med olika dielektricitetskonstant t.ex. kol från
sten eller lera och lera från skiffrar.
Apparaten tillverkas och försäljs av Asea.
En förloppskontroller används för att styra ett antal
händelseförlopp, som kan utspelas inom mycket kort
tidrymd. Den kan t.ex. manövrera reläer, strömbrytare,
oscil-lografer och andra organ vid olika slags undersökningar
av snabba och dynamiska förlopp (Tekn. T. 1951 s. 81).
En svenskbyggd förloppskontroller består av en vals med
16 graderade stålringar, på vilka är placerade ryttare. När
valsen roterar, påverkar ryttarna kontaktsystem, vilka styr
reläer som i sin tur reglerar yttre förlopp.
Tidsinställningen av förloppen kan göras mycket noggrann så att
manöverimpulser utgår med några tusendels sekunders
tidsmellanrum.
Stålringarha är graderade från 0 till 10,0 med delstreck
för 0,02. Vid omloppstiden 10 s/r innebär alltså varje
delstreck en period vid 50 Hz. En ring används för start och
stopp av valsen, de övriga 15 används för styrning av yttre
förlopp. Valsen drivs av en enfasig reaktionsmotor över
en oljefylld växellåda, som ger tre omloppstider, 5, 10 och
20 s/r. Genom dubbla excentriska kullagerhållare har allt
lagerglapp eliminerats.
Figuren visar principiellt funktioner och kopplingar vid
brytprovning av högspänningsbrytare. Upptill synes en
oscillografisk upptagning av ett enfasigt brytprov.
Effekten för provet erhålles ur rörelseenergin i en generator.
Den översta kurvan visar spänningen över brytsträckan,
den andra visar strömmen genom kontakterna, och den
tredje kurvan visar tryckstegringen i släckmediet.
Rutnätet nedtill visar tidsordningen för följande förlopp:
1 matarmagnetisering, 2 inkoppling av generatorfältbrytare,
3 inkoppling av säkerhetsbrytare, i fasvinkelbestämd
inkoppling, 5 utlösning av provbrytare, 6 inkoppling av
ro-tormotstånd i drivmotorns sekundärkrets, 7 utlösning av
säkerhetsbrytare, 8 reversering av matarmagnetisering, 9
utlösning av generatorfältbrytare, 10 oscillografmotor, 11
förhöjning av lampspänning i oscillograf, 12 dämpning av
belysning i provhall, 13 varningssirén och 1A motor till
filmkamera.
Apparaten har utvecklats vid Högeffektlaboratoriet vid
KTH:s Institution för Elektromaskinlära och saluförs av
civilingenjör Torsten Lindström, Valhallavägen 50,
Stockholm Va.
Sidtippande lastskopa av ny typ ger en väsentligt högre
lastningskapacitet än vad som hittills varit vanligt med
maskiner av samma storleksordning. Det goda resultatet
har uppnåtts dels genom skopans speciella utformning,
dels genom att den kan tippas åt sidan, se figuren. Vid
lastning av sprängsten i avloppstunneln i Stornorrfors har
man i medeltal kunnat lasta 1,79 t per skopa. Under 50
min har i trång tunnel lastats 130 t motsvarande 49 m3.
Under gynnsamma trafikförhållanden har man uppnått 80
m3/h vid lastning av 14 t truck.
Skopan har konstruerats av ingenjör Sven Bodin, LKAB,
i samarbete med Nilsons Maskin AB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
