Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1956 - Fasta kroppars friktion, av F P Bowden - Nya metoder - Fiber av silketyp skärs till ulltyp i spinnmaskinen, av SHl - Eldfast beläggning på metaller, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
131
Fig. 12. Kula rullande i ränna.
fasta kroppar hindras fullständig adhesion
endast därigenom att ytorna är förorenade av syre
och andra gaser. Om dessa avlägsnas, stiger
friktionen till mycket stora belopp. Det är därför
endast en lycklig slump, att föremålen på
jordytan har den friktion, som vi vant oss vid. Om
ytföroreningarna inte fanns, skulle de flesta
maskiner överhuvud taget inte kunna röra sig, men
om friktionen vore mindre skulle vi också råka
i svårigheter. Man behöver bara halka på ett
bananskal eller köra bil på isgata för att inse det.
Inom tekniken orsakar friktionen många
problem. I en bilmotor förloras t.ex. 20 % av
effekten genom den. För en flygmotor av kolvtyp blir
siffran 9 % och för en reaktionsmotor 1,5—2 %.
Det väsentliga problemet är emellertid den
nötning på vitala delar, som uppstår genom
friktionen, och som kanske mer än något annat
begränsar livslängden hos en maskin. Mycket
arbete har ägnats åt detta, och till en viss grad
har man haft framgång.
Genom uppvärmning uppstår ett annat
problem; det är nu svårt att använda lager, som är
varmare än 300°C. Detta räcker emellertid inte;
i modern teknik strävar man efter att driva
maskinerna snabbare och vid allt högre temperatur.
Man skulle vilja använda lager och glidytor vid
1 000°C och mycket höga hastigheter. Det
betyder, att nya och okonventionella ytor och
smörjmedel måste utvecklas. En djupare och
mera detaljerad förståelse av glidprocessernas
fysik under extrema förhållanden blir då till
hjälp. Problemet är viktigt, särskilt med tanke
på de uppgifter, som väntar då atomkraften tas
i allmänt bruk.
Litteratur
1. Leonardo da Vinci: Notebooks. London 1938.
2. Hardy, W: Collected works. Cambridge 1936.
3. Bowden, F P & Tabor, D: Friction and lubrication of solids.
Oxford 1950.
4. Bailey, A I & Courtney-Pratt, J S: The area of real contact
and the shear strength of monomolecular layers of a boundary
lubri-cant. Proc. roy. Soc. A 227 (1955) s. 500.
5. Bowden, F P, Williamson, J B P & Laing, P G: Metallic
transfer in screwing and bolting and its significance in bone surgery.
Radioisotope Conf. 1 s. 122. London 1954.
6. Bowden, F P: The friction of non-metallic solids. J. Inst.
Petroleum 40 (1954) s. 364.
7. Bowden, F P: Frictional properties of porous metals containing
molybdenum disulphide. Research 3 (1950) s. 383.
8. Shooter, K V & Thomas, P II: Frictional properties of so/ne
plastics. Research 2 (1949) s. 533.
9. Bowden, F P: Frictional properties of porous metal
impreg-nated with plastic. Research 3 (1950) s. 147.
10. Bowden, F P & Ridler, KEW: The surface temperature of
sliding metals: the temperature of lubricated surfaces. Proc. roy.
Soc. A 15b (1936) s. 640.
11. Bowden, F P, Stone, MAS Tudor, G K: Hot spöts ön rubbing
surfaces and the detonation of explosives by friction. Proc. roy.
Soc. A 188 (1947) s. 329.
12. Bowden, F P & Thomas, P H: The surface temperature of
sliding solids. Proc. roy. Soc. A 223 (1954) s. 29.
13. Bowden, F P & Yoffe, A D: The initiation and growth of
explosion in liquids and solids. Cambridge 1952.
14. Wynn, AHA: Safety in mines research establishment. Res.
Rep. (provisional) No. 118 (1952).
15. Bowden, F P & Hughes, T P: The mechanism of sliding ön
ice and snow. Proc. roy. Soc. A 172 (1939) s. 280.
16. Bowden, F P: Friction ön snow and ice. Proc. roy. Soc. A 217
(1953) s. 462.
17. Tabor, D: The mechanism of rolling friction. Phil. Mag. 7: 45
(1954) s. 1081.
18. Heathcote, H L: The ball bearing in the making, under test
and ön service. Proc. Inst. Automobile Eng. 15 (1920—21) s. 569.
19. Stäger, H: Friktion och smörjning. Tekn. T. 79 (1949) s. 245—
260.
Nya metoder
Fiber av silketyp skärs till ulltyp i spinnmaskinen.
Alla syntetfibrer fås först i silketyp och måste därför
skäras i stycken för att bli av ulltyp. De erhållna fiberbitarna
blandas och arbetas till ett förgarn enligt de metoder som
används för naturfibrer. Då denna process är omständlig
och dyrbar, har man sökt enklare sätt att framställa garn
av ulltyp av kontinuerliga fiberknippen.
Vid en sådan process, som nu tillämpas industriellt i
Frankrike, skärs ett fiberknippe av silketyp i
spinnmaskinen. Det sträcks härvid mellan två valspar ca 200 mm
från varandra. Ett prisma med skarpa kanter, som
roterar parallellt med valsarna, är placerat något högre än
dessa så att fiberknippet bryts vid kontakt med en egg.
Genom den plötsliga riktningsändringen uppstår en punkt
med mindre hållfasthet i fibern som därför brister på ett
bestämt ställe. Fiberlängden kan alltså regleras genom
ändring av prismats rotationshastighet.
Efter skärningen snos garnet och spolas på samma sätt
som används vid spinning av garn av silketyp (R Auffret i
L’industrie textile april 1954 s. 252—255; ref. i EPA
Tech-nical Digest No. 235). SHl
Eldfast beläggning på metaller. Man kan skydda
metalldelar, som utsätts för mycket hög temperatur, genom att
belägga dem med ett kristallint skikt av en svårsmält
metalloxid. Experiment med keramiska skyddsskikt har
hittills i huvudsak begränsats till emaljer (Tekn. T. 1952
s. 627, 1955 s. 608), som tål temperaturer på 760—1 200°C,
men vid experiment med gasturbiner och reaktionsmotorer
behövs skydd för metalldelar vid temperaturer över
1 650°G. Härvid måste man använda rena, svårsmälta
oxider eller silikat.
Man har nu funnit att tillräckligt täta och vidhäftande
skikt av sådana ämnen kan anbringas på metallytor med
en metalliseringspistol med vilken en med reglerad
hastighet frammatad, sintrad stav av aluminiumoxid smälts ned
i en syrgas-acetylenlåga. Den smälta oxiden slungas mot
metallytan med en luftstråle och bildar ett ytterligt hårt
skikt med god vidhäftning, nötningshållfasthet och
kemisk resistens.
Oxidstavarna erhåller man genom att blanda
finpulvrise-rad aluminiumoxid med vatten och ett organiskt
bindemedel, såsom stärkelse, och strängpressa det plastiska
materialet till stavar, 600 mm långa och 3 mm i diameter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
