Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1956 - Nya metoder - Snabb gasbågskärning av aluminium, av SHl - Cementtillverkning utan vatten, av H Me - Polyalkoholer genom jäsning, av SHl - Andras erfarenheter - Dimetylsulfoxid som lösningsmedel, av SHl - Tioacetamid ersätter svavelväte vid analys, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
133
Fig. 1. Gasbågsvetsning
och gasbågskärning av
aluminium; upptill
svetsning, i mitten vanlig
skärning med
styrningsljusbåge och hopdraget
gasmunstycke, nedtill den nya
metoden med hopdragen
ljusbåge och vattenkylt
gasmunstycke.
mot oxidation, och vätet ger det önskade spänningsfallet
i ljusbågen. Metallen smälter mycket snabbt vid den höga
temperaturen och avlägsnas mekaniskt genom ljusbågens
strålverkan. Detta uppnås genom införande av
styrningsljusbåge och speciell utformning av gasmunstycket (fig. 1).
Metoden är särskilt avsedd för skärning av minst 6 mm
tjock plåt av aluminium eller aluminiumlegeringar, men
den bör kunna användas även för andra
icke-järnmetaller. Man prövar den sålunda vid bearbetning av
magnesium och titan (Chemical & Engineering News 17 okt. 1955
s. 4462, 4464). SHl
Cementtillverkning utan vatten. Vid målning av
råvarorna för cement tillsätts vatten vid den våta metoden.
Värmeförbrukningen vid sintringen till klinker blir då
relativt stor, därför att vattnet måste avdunstas. Denna
olägenhet undviks vid den torra metoden, men denna ger inte
en lika jämn produkt som den våta. Vattnet har
emellertid ingen speciell funktion, utan den våta metodens
fördelar beror på närvaron av en vätska. En annan sådan
kan därför ersätta vattnet. Av den fordras:
ångtrycket måste ha liten temperaturkoefficient;
vätskan får inte ens vid hög temperatur reagera med de
fasta ämnena;
den får varken oxideras eller reduceras eller absorbera
vatten;
dess kokpunkt måste vara 150—315°C;
vätskan måste ha litet ångbildningsvärme samt vara
relativt billig och lättillgänglig.
Endast en grupp petroleumdestillat befanns uppfylla alla
dessa fordringar nöjaktigt. Man behöver inte använda
andra råmaterial eller ändra dessas mängdförhållande
och kan använda gängse apparatur för målning. Den
främsta fördelen är att den värmemängd som åtgår för
avdrivning av vätskan kan minskas med ca 80 °/o. Detta
beror på att 75 °/o av vätskan kan avlägsnas genom
sedimentering och filtrering. Andra fördelar är att gröten ej
kan frysa och att ständig omröring inte behövs. Vätskan
kan även användas vid målning av klinker (Chemical
Engineering nov. 1955 s. 207). H Me
Polyalkoholer genom jäsning. Man har vid National
Research Council i Kanada utarbetat en billig metod för
framställning av polyalkoholer genom jäsning av glykos
med vissa jästsorter. Förfarandet har hittills provats bara
i laboratorieskala, men man tror att det kan utnyttjas
industriellt. Glycerol och d-arabitol kan t.ex. erhållas i gott
utbyte vid jäsning av en mäsk innehållande 20 °/o glykos
och 1 °/o jäst.
Genom ändring av betingelserna kan man variera
slutproduktens sammansättning, ökning av luftningen medför
sålunda minskning av glykosens utnyttjning och utbytet av
etanol men ökning av glycerolutbytet utan ändring av ara-
bitolutbytet. Höjning av temperaturen ökar
jäsningshastigheten och förhållandet glycerol : arabitol. Mäsk
innehållande 29 % glykos kan ge 0,32 g glycerol och 0,16 g
d-arabitol per g glykos (Chemical & Engineering News
3 okt. 1955 s. 4156). SHl
Andras erfarenheter
Dimetylsulfoxid som lösningsmedel. Om en
marknadsundersökning ger gynnsamt resultat, skall man i USA
bygga en fabrik för tillverkning av 4 500 t/år dimetylsulfoxid
som väntas kunna konkurrera med sådana allmänt
använda lösningsmedel som dimetylformamid, etylenglykol
och aceton.
Polyakrylnitril löser sig nämligen lika bra i
dimetylsulfoxid som i dimetylformamid, och den förra är billigare.
Den är blandbar med vatten och kan därför användas i
stället för glykol i kylarvätska. Dess specifika värme (0,7
kcal/kg) är högre än glykols. Dimetylsulfoxid löser
vidare 33 % mer acetylen än aceton varför man genom att
använda den kan fylla mera gas i stålbehållarna.
Acetylenens fraktkostnad blir härigenom lägre. En nackdel är
dock att dimetylsulfoxid är dyrare än glykol och aceton.
Dimetylsulfoxid löser stor mängd etylen, 60 vikt-%
svaveldioxid och 30 vikt-% klorväte eller kvävedioxid. Vidare
löser den nitrocellulosa, cellulosaacetat, kamfer och
hartser. Den har stor selektiv lösningsförmåga för aromatiska
och omättade kolväten och för svavelhaltiga ämnen;
paraffiner är mindre lösliga. Dimetylsulfoxid bör därför vara
användbar vid raffinering av dieseloljor och smörjoljor
samt vid andra typer av separeringsprocesser, t.ex.
fraktionering av fettsvror (Chemical Engineering april 1955
s. 146). ’ SHl
Tioacetamid ersätter svavelväte vid analys. Trots sin
giftighet (Tekn. T. 1949 s. 375) och obehagliga lukt har
svavelväte länge varit ett viktigt reagens vid kvalitativ
analys. Dess användning vid kvantitativ analys har
däremot varit starkt begränsad därför att det tenderar att ge
kolloidala fällningar. Under de senaste fem åren har
emellertid tioacetamid så småningom ersatt svavelväte som
sulfidfällningsmedel.
Tioacetamid CH3CSNH2 är ett vitt, vattenlösligt fast ämne
med smältpunkt 115—116°C. Det saknar svavelvätets
fysiologiska nackdelar och uppges vara ett utmärkt
fällningsreagens. En vattenlösning av tioacetamid är stabil vid
rumstemperatur, men vid upphettning över 80°C
hydrolyseras den snabbt, troligen över enolformen CH3C(SH)NH,
först till acetamid och svavelväte
CH3CSNH2 + H20 —► CH2CONH2 + H2S
varefter acetamiden hydrolyseras till ammoniumacetat
CH3CONH2 + H„0 —* CH3COO" + NH4+
Tioacetamids funktion som sulfidfällningsreagens anses
sålunda sammanhänga med dess hydrolys. Denna är i sur
lösning direkt proportionell mot både tioacetamid- och
vätejonkoncentrationen. Upphettas lösningen till kokning
går svavelvätet bort fortare än det bildas.
Mätningar av reaktionshastigheten vid fällning av
bly-sulfid ur en lösning hållande 0,05 N svavelsyra visar att
reaktionen huvudsakligen sker med svavelväte. Vid pH 4
faller blysulfiden 40—50 gånger så snabbt som tioacetamiden
hydrolyseras vilket synes visa att fällningen vid högre pH
sker genom direkt reaktion mellan blyjonen och
reagenset. Kvalitativa iakttagelser antyder vidare att t.ex. As5+ i
sur lösning fälls betydligt fortare av tioacetamid än av
svavelväte.
Reaktionen vid sulfidfällning med tioacetamid är alltså
inte så enkel som man först trodde, och noggrant studium
av varje aktuell fällningsreaktion med tiocetamid behövs
därför. Ett betydande antal sådana undersökningar har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
