- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
135

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1956 - Andras erfarenheter - Titans försprödning, av SHl - Syntetiska detergenter vid biologisk rening, av SHl - Oxamycin eller Seromycin — ett egenartat antibiotikum, av SHl - Fel vid bestämning av löst syre, av SHl - Förbättring av matbröds proteinhalt, av SHl - Polyvinylacetat för limning av trä, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74 februari 1956

135

tiskt taget fria från väte, ansågs de väteförsprödande.
Följande resultat erhölls:

Beteckning

Sammansättning

" Vätehalt
°/o

Sprödhet

Ti-140 A 2 Fe, 2 Cr, 2 Mo 0,017 ja

0,025 ja

0,021 ja

Ti-150 A 1,5 Fe, 2,7 Cr, 1,4 Cr, 0,025 ja

1,2 Mo 0,016 ja

Ti-155 AX 5 Al, 1,4 Fe, 1,4 Cr, 0,026 nej

1,2 Mo

C-130 AM 4 Al, 4 Mn 0,032 ja

0,015 ja

0,019 ja

0,028 ja

Ti-6A1-4V 6 Al, 4 V 0,027 nej

Väteförsprödning kan tydligen uppstå vid en vätehalt
på bara 0,015 %>. De båda legeringarna Ti-155 AX och
Ti-6 Al-4 V visade inga tecken på försprödning, men då
endast ett prov av var och en av dem undersökts, kan man
inte med säkerhet påstå att de har liten känslighet för väte
(H M Burte m.fl. i Metal Progress maj 1955 s. 115—120).

SHl

Syntetiska detergenter vid biologisk rening. En
amerikansk undersökning tycks visa att syntetiska detergenter
kan delas i två huvudgrupper efter sin inverkan på
biologisk rening av avloppsvatten (Tekn. T. 1954 s. 710).
Alkylsulfat, sulfonerade aminer och estrar avlägsnas
genom vanlig biologisk behandling på 20—30 h i varmt
väder. Anjonaktiva detergenter, såsom
alkylbensensulfo-nat, och nonjonaktiva, t.ex. polymerer av etylenoxid, har
halveringstider på 7—16 dygn även i varmt väder.

Detta är av vikt då förbrukningen av den senare gruppens
detergenter växer. Deras störning av den biologiska
reningen består i skumning och dålig lukt samt svårigheter
vid koagulering, sedimentation och avlägsnande av järn.
Användning av delvis avsatt siam från
filtreringsanlägg-ningen underlättar avlägsnandet av detergenter. Prov med
kvartsand och kalksten pågår. Den skumning, som
orsakas av detergenter, har visat sig bero både av vattnets
slamhalt och av slammets sönderdelningshastighet
(Chemical & Engineering News 18 april 1955 s. 1656). SHl

Oxamycin eller Seromycin — ett egenartat
antibiotikum. Vid två amerikanska läkemedelsfirmor har man
samtidigt funnit, undersökt och syntetiserat ett nytt
antibiotikum med stort verkningsområde. Det har givits
handelsnamnen Oxamycin och Seromycin. Kemiskt är det
d-4-amino-3-isoxazolidon eller cykloserin med formeln

CH2-CHNH3+

O

"N

C—O

T/-

Denna förening är unik kemiskt sett då den är den första
kända 3-isoxazolidonen. I sitt biologiska verkningssätt
tycks den skilja sig från andra hittills kända antibiotika.
Den har liten molvikt, är amfojonisk, kristallin och
mycket stabil i alkalisk lösning men något instabil i sur eller
neutral.

Vid provrörsförsök har cykloserin relativt liten verkan
på 15 typer av bakterier, men vid kliniska försök har det
visat sig effektivt mot tuberkulos (särskilt lungtuberkulos)
och mot svårbotade infektioner av samma bakterier i
urinvägarna. En tänkbar förklaring på detta egendomliga
förhållande är att cykloserin verkar på ett enzymsystem eller
på andra ämnen som är livsviktiga för alla dessa
bakterier. Denna iakttagelse kan leda till omprövning av
andra antibiotika, som tidigare förkastats därför att de
givit liten verkan vid prov in vitro.

Det är emellertid ännu för tidigt att avgöra cykloserins

terapeutiska värde vid behandling av tuberkulos. Man
måste först undersöka bl.a. tuberkulosbacillens förmåga
att bli resistent mot läkemedlet vid långvarig behandling.

Andra undersökningar har visat att lika stora doser av
cykloserin behövs för bekämpande av infektioner med
Gram-negativa och Gram-positiva bakterier fastän
läkemedlet vid prov in vitro är effektivare mot de senare.
Cykloserins samverkan med andra antibiotika anses
särskilt intressant. En påtaglig synergistisk effekt har t.ex.
iakttagits vid behandling av tuberkulos med
dihydro-streptomycin och cykloserin men däremot ingen om även
isoniacid, används. Vidare ökar cykloserin penicillins,
ba-citracins, oxytetracyklins och kloramfenikols verkan på
vissa bakterier.

Cykloserin alstras av Streptomyces garyphalus, även
kallad S. orchidaceus, en tidigare okänd art som isolerats ur
jordprov från Guatemala och staten New York. Det kan
framställas i teknisk skala genom nedsänkt, aerob
jäsning eller syntetiskt (Chemical & Engineering News 16 maj
1955 s. 2066, 2070). SHl

Fel vid bestämning av löst syre. Vid användning av
vanliga metoder för bestämning av syre löst i vatten fås
riktiga resultat bara om man korrigerar för reducerande
ämnen som kan förekomma i vattnet. Man kunde inte
påvisa syre i vatten från en ångturbins kondensvattenpump,
men detta visade sig bero på närvaro av reducerande
ämnen. När vattnet fått passera en jonbytarkolonn med
biandbädd (Tekn. T. 1953 s. 491) erhölls nämligen en
syrehalt på 0,014 ml/1 vatten. Man har genom kontrollförsök
med kaliumpermanganat visat att all reducerande substans
avlägsnas i jonbytarkolonnen (D Parkhouse i Chemistry
& Industry 21 maj 1955 s. 588). SHl

Förbättring av matbröds proteinhalt. Om man håller
diet för att inte bli fet, löper man risk att få underskott
på äggviteämnen i födan. Det är nämligen, särskilt i
sådana fall, nödvändigt att beakta inte. bara proteinernas
mängd utan också deras kvalitet. Enligt amerikanska
uppgifter kan vitt matbröd ge ungefär en femtedel av
proteintillförseln, om det förtärs i lagom mängd. Olyckligtvis
innehåller brödäggvitan för litet av några livsviktiga
aminosyror (Tekn. T. 1955 s. 784).

Mjölkprotein är rik på just de aminosyror som finns i
otillräcklig mängd i vete. I USA sätter man därför allmänt
indunstad skummjölk till vetebröd för att öka dettas
näringsvärde. Det anses att tillsatsen bör vara 12 °/o fettfri
torrsubstans. Vissa bagare har emellertid rapporterat att
svårigheter då uppstår vid degens behandling. De kan
dock undvikas utan försämring av brödets näringsvärde
genom användning av kasein och indunstad skummjölk.
Man lär nämligen ha funnit att vitt bröd innehållande
3,3 %> kasein och 3 %> fettfri torrsubstans av mjölk har
en fördelaktigare proteinsammansättning än ett med 12 °/o
fettfri torrmjölk.

I Sverige förekommer inblandning av skummjölk i bröd
av råghelmjöl. Tack vare dettas höga proteinhalt anses
ca 6 °/o fettfri torrmjölk vara en lagom stor tillsats.
Brödets äggviteämnen består då av ca 87 %> mjölproteiner och
13 °/o mjölkproteiner (Chemical & Engineering News 3 okt.
1955 s. 4153; Livsmedelsteknik okt. 1955 s. 161). SHl

Polyvinylacetat för limning av trä. En relativt ny
limtyp, som särskilt i USA och Tyskland fått stor användning
för limning av trä, är en vattenemulsion av
polyvinylace-tatlösning. Det är av stor vikt att limmet är riktigt
sammansatt, men det har då betydande fördelar i synnerhet
vid möbeltillverkning.

Limmet levereras färdigt för användning och är hållbart
i detta skick. Man behöver alltså inte före användningen
försätta det med härdare eller fyllmedel. Limningen
utförs bäst vid ca 20°C och bör inte ta längre tid än 10—15
min. Presstrycket skall anbringas medan limmet ännu är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:25:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free