Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Voith-Schneider-propellern, av Wolfgang Baer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
149
största möjliga manövreringsförmåga och där
man måste anpassa sig efter varierande
belastningar. Den fyrkantiga strålytan (fig. 3) gör det
möjligt, speciellt på grunda vatten, att få
utrymme för en stor effekt med god verkningsgrad.
Propellern är därför speciellt ägnad för färjor,
hamnbogserare, pontonkranar, bärgningsfartyg,
mudderverk, bojutläggare, sjömätningsfartyg,
lotsfartyg, passagerarfartyg, tull- och
polisfartyg samt flodbogserare.
Referenslistan för de 700 installationerna visar,
att användningsområdet inom den civila
skeppsfarten huvudsakligen ligger på dessa
fartygstyper. Bland de olika anläggningarna skall några
typiska exempel beskrivas.
Installationer på färjor och flytkranar
Propellern har kommit till stor användning
inom färjbyggnaden, speciellt under de senaste
åren. Under tiden 1930—1945 var det blott 8
färjor, men under de senaste fem åren har
sammanlagt 34 färjor försetts med VS-propellrar. I
allmänhet har färjorna utrustats med två
propellrar, en i fören och en i aktern. Härigenom är
det möjligt att trots ström och vind föra in
färjorna även vid mycket höga överbyggnader och
ringa djupgående och utan hjälp av skyddande
färjbäddar.
Passagerar- och bilfärjan "Bremerhafen" som
trafikerar nedre delen av Weser har påfallande
hög överbyggnad, vilken var erforderlig för
passagerarutrymme och vagndäck, och färjan, som
framdrivs med två propellrar på vardera 500 hk,
kunde trots de svåra stormarna under vintern
Fig. 5. Landsvägsfärjan "Gräsö"; 28 m längd överallt,
21 m vattenlinjelängd, 8 m största bredd, 7,65 m
vattenlinjebredd, 1,65 m djupgående, två VS-propellrar om 100
hk var.
1954—1955 upprätthålla trafiken utan några
som helst störningar. En annan tysk färja är
bilfärjan "Baurat Ståhl" (fig. 4).
Det kan nämnas, att inte mindre än åtta
landsvägsfärjor (fig. 5 och 6) under de senaste åren
tagits i drift här i Sverige. Det finns även tre
flytkranar i drift och ytterligare en 150 t krän
kommer, Stockholms Hamnstyrelses nya (fig. 7),
som byggs vid Finnboda Varf och förses med två
diagonalt placerade propellrar.
Speciellt viktigt för introduktionen av
Voith-Schneider-propellern i Skandinavien har varit
utvecklingen av ett effektivt isskydd. Som varje
normal fartygspropeller är självfallet även
denna propeller i fara att skadas vid gång i kraftig
packis. Även om propellerbladen är lätt
utbytbara, orsakar dock en skada på bladen en
driftsstörning, som är svår att bemästra. Man måste
därför sträva efter att försöka få fram verkligt
effektiva skyddsåtgärder mot is.
Fig. 6. Arrangemangsritning till
fårjan "Gräsö", försedd med isskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
