Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Voith-Schneider-propellern, av Wolfgang Baer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 , TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8.
Is-skydd för
två
VS-propellrar.
Fig. 7. Arrangemangsritning till Stockholms Hamnstyrelses
nya 150 t flytkran; M,5 m längd överallt, 16,5 m största
bredd, i m mallat djup.
Man har härvidlag gått två vägar. För större
fartyg, där propellrarna sitter något så när
djupt, har man valt att placera själva
propellrarna i kilformiga underbyggnader. Dessa är så
utbildade, att man får en god avvisning såväl
framåt som bakåt. Flytande kroppar, t.ex. is,
tränges åt sidorna och kan sålunda varken störa
den främre eller den bakre propellern. Vid något
tillfälle har iskilen kompletterats med en kraftig
fördelare framför propellern.
Vid mindre fartyg, där propellern sitter
tämligen nära vattenytan, måste man tillgripa andra
utvägar. Man har här utvecklat ett absolut
is-skydd, bestående av en skyddskorg runt
propellrarna. Skyddskorgen består av ett gitter
uppbyggt av vågrätt liggande plattjärn (fig. 8). På
de svenska färjorna (fig. 6) har detta utförande
visat sig absolut tillfredsställande, och den
ursprungliga farhågan att skyddskorgen skulle
sänka verkningsgraden har visat sig vara utan
grund. Vid de små hastigheter på ca 14 km/h
som det här är fråga om, har skyddskorgarna
inte uppvisat någon märkbar försämring av
verkningsgraden. Man har valt ca 80 X 20 mm
plattjärn och för mindre propellrar placerat
järnen på ett avstånd av ca 70 mm. Vid propellrar
på 150 hk går man upp till ett avstånd av ca
100 mm, och för propellrar med större effekt
klarar man sig i allmänhet med den effektiva
dubbla iskilen.
Ur raden av specialfartyg för vilka
Voith-Schneider-propellern utgör en utmärkt lösning
kan särskilt nämnas bojutläggare och
sjömät-ningsfartyg. Bojutläggaren "Norden" t.ex.,
vilken tillhör Das Deutsche
Bundesverkehrsmini-sterium, har två propellrar på vardera 375 hk.
Dessa är placerade i det förhållandevis breda
akterskeppet och så långt från varandra, som
det är möjligt. På så sätt får man, trots att man
ej har någon propeller i fören, möjlighet till
tvärgående manövrer och kan ge förskeppet en
tvärriktad kraft. Denna möjlighet är av stor
betydelse, eftersom boj kranen är placerad i
förskeppet. Bojutläggaren kan vid dåligt väder lägga
sig på bojens vindsida utan någon som helst fara
för att den skall driva ned över bojen. På så sätt
underlättas arbetet med bojen avsevärt.
Det förhållandet, att man vid fartyg med
Voith-Schneider-propeller har till förfogande en
roderkraft motsvarande hela propellerkraften, utan
att därför någon fart är nödvändig, kommer
speciellt till sin rätt i trånga hamnbassänger. En
med sådan propeller utrustad flytkran är därför
i stånd att vrida sig på stället om sin egen axel
och behöver därför ett utrymme, som blott
motsvarar dess längd. Man har därför vid många
flytkranar kunnat avstå från ett separat
vridverk för själva kranen. Redan 1938 utrustades
fyra 350 t flytkranar med vardera tre propellrar,
var och en med 750 hk effekt, och sammanlagt
har 25 flytkranar byggts med
Voith-Schneider-drift.
"VSP-vattentraktorer"
Av alldeles speciellt intresse torde utvecklingen
av "Voith-vattentraktorn" vara. I denna har man
tillgodogjort sig propellerns alla speciella
egenskaper. De förutsättningar som låg till grund för
utvecklingen av vattentraktorn var små
dimensioner, litet deplacement, stor effekt, stor
driv-förmåga, ekonomisk verkningsgrad, största
manövreringsförmåga, kantringssäkerhet, stor
kursstabilitet och liten besättning.
För att samtidigt kunna uppfylla alla de
uppställda fordringarna var ett ingrepp i
fartygskroppen erforderlig. En normal bogserare har
vid stor effekt t.ex. inga små mått och inget litet
deplacement, eftersom den i så fall varken hade
blivit kursstabil eller kantringssäker. Kraven på
små dimensioner och stor drivförmåga lät sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
