Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Vattenslag i pumptryckledningar, av Erik Isgård - Svensk järnhantering 1955, av WS - Elkraftutbyte genom järnridån, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
, TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13. Svalltorn, utfört i
Holland (enligt Dubin1).
Andra metoder att begränsa
vattenslagets storlek
Enär vattenslagshöjden, w v0 : g, är
bestämmande för vattenslagets storlek, kan man genom
att minska w eller v0 även begränsa vattenslagets
storlek.
Tryckvågens hastighet w kan begränsas
därigenom att man väljer rörmaterial med liten
elasticitetsmodul, t.ex. plast eller gummi. Dessa
material lämpar sig dock ej för större ledningar, men
servisledningar av plast kan reducera obehagen
av lokala vattenslag i fastigheter.
Att reducera vattenslagets storlek genom att öka
rörets diameter blir i allmänhet mycket dyrt. Det
kan däremot förekomma, att man av andra skäl
måste dubblera en äldre överbelastad ledning och
därvid kan man i regel ernå en minskning av
vattenslagets storlek. Vid minskning av
vattenhastigheten reduceras emellertid även
friktionskrafterna och deras dämpande effekt på
vattenslagen. Det har därför hänt, att man efter
dubblering av en ledning har fått starkare slag än
tidigare.
Som nämnts är den i allmänhet enklaste
åtgärden att installera en luftklocka, vilken
emellertid tarvar en viss tillsyn. En anordning av
motsvarande typ är svalltornet, som är helt
oberoende av den mänskliga faktorn. Av kostnadsskäl
kan svalltorn endast användas upp till måttliga
höjder. I Holland har dock ett 55 m högt
svalltorn utförts, fig. 13. I vårt klimat lägger
dessutom frysrisken vissa hinder i vägen för
användning av svalltorn.
Vissa konstruktioner med avlastningsventiler,
som avbördar vatten vid ett visst vattentryck,
har använts för reduktion av vattenslag. Ventiler
som arbetar med fjädertryck blir dock i
allmänhet för långsamma för de snabba
vattenslagsför-loppen. En ny vattenslagsventil lär vara under
utarbetande i Frankrike, men erfarenheter av
denna finns ännu ej. Dylika specialventiler
ställer sig sannolikt mycket dyra.
Litteratur
1. Dubin, Ch: Protectiori des canalisations contre les effets des
coups de bélier. London 1955.
2. Gandenberg, W: Druckschwankungen in
Wasserversorgungslei-tungen. München 1950.
3. IsgIrd, E: Swedish report ön protection of pipelines against
water hammer. Stockholm 1954.
4. Parmakian, J: Waterhammer analysis. New York 1955.
Svensk järnhantering 1955. Exporten av järnmalm
uppgick under 1955 till 15 654 000 t mot 14 083 000 t år 1954;
ökningen var sålunda 1 571 000 t. Järnsvampsexporten
ökades från 16 000 till 21 000 t. Sammanlagda exporten av
tackjärn minskades från 61 000 till 57 000 t. Totalexporten
av handelsfärdigt järn och stål inklusive massiva ämnen
ökades från 179 000 till 262 000 t, därav massiva ämnen
från 37 000 till 62 000 t. Exporten av manufakturerade
järn- och stålvaror visade också en ökning — från 51 000
till 55 000 t.
I importen märks en ökning för skrot av smidbart järn
från 45 000 till 69 000 t. Importen av tackjärn minskade
något: från 100 000 till 99 000 t. Totalimporten av
handels-färdigt järn och stål inklusive ämnen ökade från 708 000
till 846 000 t eller med 138 000 t. Ökningen faller främst
på plåt, såväl varm- som kallbearbetad, medan minskning
kan noteras främst på armeringsjärn.
Produktionen visar väsentliga ökningar. Den
sammanlagda tackjärnsproduktionen uppgick till 1 173 000 t mot
939 000 t år 1954; ökningen var sålunda 234 000 t.
Produktionen av järnsvamp ökades från 52 000 till 74 000 t. Den
sammanlagda götproduktionen inklusive skrotat
stålgjutgods ökade från 1 840 000 till 2 125 000 t, varav ordinära
göt från 1 447 000 till 1 646 000 t och kvalitetsgöt från
393 000 till 479 000 t. Av götproduktionen utgjordes 400 000
t av bessemer- och thomasstål, 779 000 t av martinstål
samt 946 000 t av elektro- och degelstål. Summan av
produktionen av handelsfärdigt järn och stål inklusive till
andra än järnverk sålda ämnen ökades från 1 255 000 till
1 503 000 t.
Den beräknade tillförseln av handelsfärdigt järn och stål
(produktion + import — export) var 1955 något över 2 Mt,
vilket innebär en ökning på 0,3 Mt.
Antalet arbetare sysselsatta i järnhanteringen var 42 600.
Aret 1955 var för den svenska järn- och stålmarknaden,
förutom export och import av tackjärn, ett rekordår för
såväl export och import i övrigt som för produktion och
konsumtion.
För närvarande är orderstocken vid de svenska
järnverken god. Prisläget på inlandet är fast, men på
exportmarknaden möter kvalitetsstålet hård konkurrens, och priserna
kan icke betecknas som i allo tillfredsställande
(Järnverks-föreningens järnstatistik 1955). WS
Elkraftutbyte genom järnridån. I likhet med det
internationella varuutbytet mellan Väst- och Östeuropa har
även elkraftutbytet genom järnridån successivt krympt
under efterkrigsåren. Det helt integrerade
samkörnings-nätet i Tyskland har klippts upp i två separata delar med
endast obetydligt elkraftutbyte över zongränsen.
Västberlin har tvingats bygga upp en självständig
produktions-och distributionsapparat helt avskild från stadens östra
hälft och från omgivande landsbygd. Denna utveckling har
medfört att det totala elkraftutbytel genom järnridån
under 1954 endast uppgick till något tiotal MkWh, vilket kan
jämföras med ett elkraftutbyte på ca 6 000 MkWh mellan
Västeuropas länder.
På senaste tiden synes man i några öststater blivit mera
intresserad av ett vidgat utbyte av elkraft. Ett exempel
härpå är ett nyligen träffat avtal mellan Tjeckoslovakien
och Österrike. En 200 kV dubbelledning skall till 1958
byggas mellan dessa båda länder, över denna
samkör-ningsförbindelse skall ske ett ömsesidigt elkraftutbyte, som
baseras på det faktum att 80 %> av den totala
elproduktionen i Österrike utgöres av vattenkraft medan 90 °/o av
produktionen i Tjeckoslovakien utgöres av ångkraft.
Österrike skall under sommartid exportera 200—300
MkWh/år vattenkraftöverskott. I gengäld exporterar
Tjeckoslovakien vintertid 100—150 MkWh/år. Denna
samköming, som är av samma karaktär som den
dansksvenska, blir till stor fördel för de båda länderna och
beräknas medföra en väsentlig kolbesparing (En tjeckisk
delegat i Elektricitetskommittén inom ECE). Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
