Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Korrosion av stål i jord, av O Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
171
Korrosion av stål i jord
Fil. dr 0 Arrhenius, Grödinge
620.197.6
Sedan lång tid har Vattenfallsstyrelsen gjort
ingående observationer av stålkonstruktioners
röstning i jord (Tekn. T. 1955 s. 1025). Om
korrosion i mark är emellertid ytterst litet känt.
Noggrant utförda försök i samband med
mark-undersökningar har sporadiskt publicerats, den
hittills största undersökningen, omfattande ett
sjuttiotal provplatser samt provning av olika
stålsorter, har utförts av National Bureau of
Standards.
Samlar man all erfarenhet och sammanställer
kända undersökningar, finner man att vissa
faktorer syns vara dominerande. A priori kan man
säga, att temperaturen är av största vikt. I
ständigt frusen mark torde korrosionen vara starkt
tillbakasatt. Några undersökningar över dessa
förhållanden föreligger emellertid ej. Särskilt de
amerikanska undersökningarna har visat
ledningsmotståndets (resistivitetens) stora
betydelse. Ju rikare en jord är på lösta salter (låg
re-sistivitet) desto kraftigare blir korrosionen.
Reduktions-oxidationspotentialen spelar en
mycket stor roll. Här kan man emellertid ej ånge
några regler, då det kan förekomma kraftig
korrosion både under oxiderande och reducerande
omständigheter. Holländarna, som härvidlag har
utfört de mest ingående studier, anser att
reducerande jordar är synnerligen farliga. Svavel i
jorden kan under reducerande omständigheter
ge upphov till bildandet av svaveljärn, under
oxiderande till svavelsyrabildning. Särskilt
oangenäma verkningar har i många fall
svavelbakterier. Markreaktionen (pH) har i vanliga fall ej
så stor verkan men kan, om den nedgår till pH 3
eller lägre, orsaka stora skador. Vattenhalten i
marken spelar en stor roll. Utan vatten ingen
korrosion.
I våra vanliga markprofiler förekommer
jordarter med mycket stora skillnader i
ledningsförmåga. Man kan därför förmoda att rätt kraftiga
potentialdifferenser uppstår och att lokalelement
uppkommer. Mark med god ledningsförmåga
(låg resistivitet) är ett utmärkt medium för
vagabonderande strömmar. Dessa kan ledas långa
Sammandrag av Tekniska Skrifter nr 159 (1956). Svenska
Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska Skrifter gratis under
utgivningsåret och därpå följande kvartal mot skriftlig rekvisition i
varje sårskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
sträckor och har ofta förödande verkan. Olika
slag av humus har mycket olika verkningar. Som
exempel må nämnas, att en arkeolog meddelat
mig att gravar under björk visar mycket mindre
röstning av nedlagda järnföremål än gravar
under gran. Detta trots att björkens humus har
lägre resistivitet än granens.
Ytterligare mängder av markegenskaper kunde
här uppräknas men dels äger vi ofta mycket
ringa kännedom om deras korroderande
verkningar, dels skulle en uppräkning av dem
svämma över alla bräddar. Det är många faktorer,
som bör undersökas, men det är också en
vansklig sak att utföra undersökningar i mark;
förhållandena är mycket komplicerade. I marken råder
ett samspel mellan markpartiklar, markvätska
och markluft samt det där, i synnerhet i de
översta skikten, mycket rika organiska livet.
Ändrar man en faktor, försiggår förändringar
av andra egenskaper. Om man t.ex. ändrar pH,
ändras samtidigt löslighet, och det organiska
livet förändras ofta starkt, ökar man
vattenhalten i marken över en viss gräns, blir den
för-sumpad, dvs. luftavsluten, och redoxpotentialen
ändras. Exemplen kan mångfaldigas.
För att lösa hithörande problem måste man
angripa det genom att göra mängder av
observationer och ur dem (med statistikens hjälp) söka
besvara frågorna. En förutsättning för att man
skall kunna få någon hållhake på problemen och
för att också se, om faktorerna är av praktisk
betydelse, är att undersöka så många provplatser
som möjligt och pröva dem i många olika
hänseenden.
Det första och viktigaste är att pröva om
resultaten av de amerikanska undersökningarna även
gäller i vårt land. Detta är ju ej på förhand givet.
I de nordligaste staterna i USA finner man
liksom här glaciala bildningar, antagligen av
samma ålder som våra marker, men i den största
delen av landet är jordarna av hög ålder och starkt
förvittrade. Humusinnehållet är ringa. Även i
andra hänseenden finns skillnader.
Egendomligt nog har i vårt land ytterst få
undersökningar över röstning i mark utförts där
man från början tagit reda på föremålets
dimensioner. I några få fall har det lyckats att
uppspåra dylika. Sammanställningen (och den om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
