Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Arbetslivet och den svenska befolkningsutvecklingen, av Ivar Öman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
, TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 4. Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning i produktiv ålder inom andra näringsgrenar än jordbruket
1930, 1940 och 1950, i tusental
År Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande
Män Kvinnor Män Kvinnor
—25 25—50 50—65 —25 25—50 50—65 —25 25—50 50—65 —25 25—50 50—65
1930 ............... 288 677 229 249 343 124 44 9 2 139 444 163
1940 ............... 295 826 256 256 344 89 52 25 38 138 587 261
1950 ............... 277 1 025 344 237 385 132 56 30 38 126 705 309
gjorde 61 resp. 68 %. Ändå är med dessa
fördelningstal icke satt någon punkt för utvecklingen.
Jordbruksbefolkningens ålderssammansättning
kommer framdeles i förhållande till den övriga
befolkningen att bli ännu ogynnsammare.
Den förvärvsarbetande befolkningen
utanför jordbruket
Den totala arbetskraftsvolym, som i
framtiden kommer att stå till näringslivets förfogande,
bestämmes i sista hand av huru stor del av
befolkningen, som kan antagas bli yrkesverksam.
Därvid är att märka, att den yrkesverksamma
befolkningen på intet sätt är identisk med
befolkningen i produktiv ålder. Skillnaden kan
enkelt exemplifieras med ett par siffror ur 1950
års folkräkning. Befolkningen i produktiv ålder
räknade 1950 4 670 000 personer, antalet
förvärvsarbetande 3 120 000. Då av de
förvärvsarbetande 153 000 personer tillhörde åldersskiktet
över 65 år, uppgick sålunda de utanför
förvärvslivet stående till icke mindre än 1 700 000 elller
36,5 % av den produktiva befolkningen.
Förklaringen till att mera än en tredjedel av
den produktiva befolkningen icke räknas såsom
förvärvsarbetande ligger i folkräkningarnas
definition av begreppet yrkesverksamhet.
Husmödrarnas stora och för samhället så betydelsefulla
grupp anses icke vara förvärvsarbetande. Såsom
förvärvsarbetande räknas endast den, som utför
inkomstgivande arbete i sådan omfattning, att
den upptar större delen av en normalarbetsdag
— liksom också familjemedlemmar, som
biträder familjeföreståndaren i dennes yrke.
Med denna definition måste andelen
förvärvsarbetande uppenbarligen bli en helt annan bland
männen än bland kvinnorna. För männens
vidkommande är antalet personer i produktiv ålder
endast en obetydlighet större än antalet
förvärvsarbetande. Avvikelsen i den stora
åldersgruppen 25—50 år är 2—3 %. Inom
åldersgruppen 15—25 år redovisas dock (för andra
näringsgrenar än jordbruket) en något sjunkande andel
förvärvsarbetande (86,7 % 1930, 85,0 % 1940,
83,2 % 1950). Det ökade antalet studerande i
högre skolor och andra utbildningsanstalter
torde här ha gjort sig gällande.
Vad angår kvinnorna ställer det sig med den
anförda definitionen av yrkesverksamheten
mycket svårt att fastslå, huru många som deltaga
och huru många som icke deltaga i förvärvs-
livet. I en mängd fall torde gifta kvinnor arbeta
både inom och utom hemmet, varvid
gränsdragningen blir en ömtålig uppgift. Försök att med
yrkesstatistikens hjälp bestämma
förvärvsintensitetens omfattning kan bland annat av detta
skäl leda till missvisande resultat. Risken för
felslut är särskilt stor, när man kommer in på
den till jordbruksnäringen hörande kvinnliga
befolkningen. Jordbrukets kvinnor (husmödrar
och andra familjemedlemmar) delar som regel
sin tid mellan hemsysslor och jordbruksarbete.
Vid 1930 års folkräkning betraktades
jordbruksarbetet som det väsentliga. Av en kvinnlig
jordbruksbefolkning om 599 000 personer i åldern
15—65 år räknades då ej mindre än 226 000 eller
37,7 % som förvärvsarbetande.
År 1940 ändrades klassificeringen av i
jordbruksarbetet deltagande hustrur. Följden blev,
att av 575 000 kvinnor i åldern 15—65 år endast
88 000 eller 15,3 % räknades som
yrkesverksamma. Jordbruket hade under 1930-talet
skenbarligen förlorat två tredjedelar av sin kvinnliga
arbetskraft!
Vill man få en någorlunda riktig bild av
relationen förvärvsarbetande — ej
förvärvsarbetande inom de produktiva åldersgrupperna, är det
försiktigast att utesluta jordbruket och hålla sig
till de övriga näringsgrenarna, tabell 4.
Den förvärvsarbetande delen av den befolkning,
varom här är fråga, har mellan 1930 och 1950
ökat från 1 910 000 till 2 400 000 eller med
25,6 %. Samtidigt har den icke förvärvsarbetan-
Tabell 5. Gifta kvinnor: förvärvsarbetande och ej
förvärvsarbetande i produktiv ålder inom andra näringsgrenar än
jordbruket 1930, 1940 och 1950, i tusental
År Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande
15—25 25—50 50—65 15—25 25—50 50—65
1930 7 68 14 34 399 141
1940 12 93 14 49 524 179
1950 26 163 34 60 669 224
Tabell 6. Icke gifta kvinnor: förvärvsarbetande och ej
förvärvsarbetande i produktiv ålder inom andra näringsgrenar
än jordbruket 1930, 1940 och 1950, i tusental
År Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande
15—25 25—50 50—65 15—25 25—50 50—65
1930 242 275 110 105 45 22
1940 244 251 75 89 63 82
1950 211 222 98 66 36 85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>