Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Nya material - Latexfärger av akryl- och vinylplast, av SHl - Darlan — en mjuk syntetfiber, av SHl - Adsorberande kalciumsilikat, av SHl - En mångsidigt användbar elast, av SHl - Klar, glasfiberarmerad polyesterplast, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
, TEKNISK TIDSKRIFT
Nya material
Latexfärger av akryl- eller vinylplast. Latexfärger
byggda på sampolymerisat av butadien och styren (Tekn.
T. 1951 s. 753, 1953 s. 971), som snabbt slog igenom under
1953, möter nu skarp konkurrens, åtminstone i USA, från
luktlösa alkydfärger och särskilt från nya typer av
latexfärger (Tekn. T. 1952 s. 883, 1955 s. 120), innehållande
akrylplast, polyvinylacetat, sampolymerisat av vinyl- och
vinylidenklorid eller polystyren med vatten som
disper-sionsmedium.
Latexfärger med butadien-styren har nämligen några
olägenheter ur tillverkarens synpunkt, t.ex. att de inte kan
beredas med hårt vatten och att kalciumsulfat inte kan
användas som pigment. Olägenheter för förbrukaren är
att färgen förstörs vid frysning och att färgfilmen tenderar
att gulna och bli spröd. Flera av dessa brister saknas hos
färger av akrylplast och polyvinylacetat (PVA).
Båda dessa material ger snabbtorkande latexfärger. Under
normala betingelser kan man med akrylfärg stryka en
andra gång efter 20—30 min. PVA-färg måste torka 1—2
h. Man kan stryka två gånger samma dag med båda
färgerna. De har svag lukt som snabbt försvinner under
torkningen, är lättstrukna och har god adhesion till många
olika underlag, t.ex. betong, gips, asbestcementplattor, trä
och grundmålad metall.
Tillfredsställande filmer av PVA-färg fås emellertid inte
vid en temperatur under 10°C, medan akrylfärg kan
strykas även vid stor luftfuktighet och vid något över 0°C.
Den kan också strykas på heta värmeelement då den inte
blir spröd eller ger stark lukt vid upphettning. Filmer av
båda färgtyperna har stor genomsläpplighet för
vattenånga men skyddar dock effektivt underlaget mot flytande
vatten. Färgerna kan därför strykas på ytor som är så
fuktiga att de inte kan målas med vanliga färger.
Akrylfärgerna har enastående god färgstabilitet; de
förändras inte ens vid hög temperatur, stor relativ fuktighet
eller av ultraviolett ljus. Vit akrylfärg gulnar sålunda
varken inomhus eller utomhus. Erfarenheten har visat att rätt
sammansatta akrylfärger står emot nedsmutsning och
tvättning lika bra som syntetiska lackfärger. God
tvättbar-het uppnås redan inom 1 h efter strykningen. Också
PVA-färger uppges ha god tvättbarhet så snart de torkat
fullständigt; största resistens mot våt gnidning uppnår de dock
först ungefär en vecka efter strykningen.
Filmer av PVA-färg (särskilt mörka nyanser) fläckas lätt
av vatten under vissa betingelser. Man har försökt
undanröja denna olägenhet genom tvärbindning av polymeren
och tillsats av cyklopentadienmodifierad linolja, men ännu
har man liten kännedom om resultatet härav.
PVA-färger har hittills mest använts för inomhusmålning
och på senaste tid som porfyllande grundfärg. Man
hoppas emellertid att de också skall få användning vid
utom-husmålning. Akrylfärgerna kan emellertid utnyttjas vid
såväl utomhus- som inomhusmålning, som porfyllande
grundfärg och som härdande grundfärg för metaller.
Akrylfärgerna är utan tvivel överlägsna de latexfärger som
nu finns i handeln, men de är dyrare. Akrylharts kostar
nämligen 8 ct/lb mer än butadien-styren-polymerisat och
PVA-plast (Chemical Engineering juli 1955 s. 140, 142,
144). SHl
Darlan — en mjuk syntetfiber. Möjligheterna att
framställa en ny syntetfiber av vinylidendinitril började strax
efter andra världskrigets slut. Avsikten var att erhålla ett
material till förstärkning av kord för bildäck, men den
fiber man fick har visat sig lämpligare till textilier. Den
har fått handelsnamnet Darlan och tillverkas nu i
halvstor skala. Materialet uppges vara mjukt som ejderdun
och lär inte bli elektriskt laddat. En damkappa av Darlan
sägs ha lika vackert fall som den dyrbaraste päls
(Business Week 22 okt. 1955 s. 92). SHl
Adsorberande kalciumsilikat. I en amerikansk halvstor
fabrik tillverkas nu en typ syntetiskt kalciumsilikat i
pulverform, vilket kan adsorbera 1—2,5 gånger sin vikt vätska
och dock förbli friflytande. Materialet, kallat Micro-Cel,
framställs i kornstorlekar ned till 0,02 ji.
Tillverkningsprocessen medger framställning av produkter med ganska
olika fysikaliska egenskaper.
Silikatet kan användas för ökning av ett torrt pulvers
volym. Då det är inert, har liten kornstorlek och stor
specifik yta (95—175 m2/g), kan det vidare sättas till pigment
som utdrygningsmedel och till färger som
matterings-medel. Det kan också utnyttjas som suspenderingsmedel
och som förstärkande fyllmedel i gummi. Silikatet
rekommenderas för användning i pulverformiga insekt- och
ogräsbekämpare och i konstgödsel för hindrande av
dennas hopbakning.
Micro-Cel framställs genom reaktion mellan kalk och
ki-selgur vid hög temperatur i närvaro av vatten. En fabrik
för tillverkning av 14 000 t/år är under byggnad (Chemical
& Engineering News 31 okt. 1955 s. 4690). SHl
En mångsidigt användbar elast. Inom industrin önskar
man sig ofta en elast som lätt och billigt kan formas till
detaljer för experiment, prototyper och små
tillverkningsserier. Ett sådant material anser man sig ha funnit i ett
uretangummi (Tekn. T. 1954 s. 431) med handelsnamnet
Polyrubber. Man framställer det helt enkelt genom att vid
rumstemperatur blanda ett isocyanat med en polyester.
Det kan gjutas i mycket enkla formar, och genom ändring
av sammansättningen kan dess volymvikt varieras från
48 till 850 kg/m3 och dess förlängning från 0—300 °/o.
Uretangummits fysikaliska egenskaper är tämligen
konstanta inom temperaturområdet — 40 till + 150°C.
Materialet har vidare god resistens mot oxidation, utspädda
syror, de flesta lösningsmedel, oljor, aromathaltiga
bränslen, saltvatten och solljus. Uretangummi kan utan särskilda
anordningar gjutas fast vid ett stycke av samma material
varvid en fog av grundmaterialets hållfasthet erhålles.
Polyrubber är nu ungefär tio gånger så dyrt som
naturgummi, men trots detta kan det i många fall bli billigare i
användning därför att inga tillsatser behövs och
formningen är enkel och billig. Dessa fördelar är givetvis
särskilt framträdande för delar som inte skall masstillverkas,
eftersom formkostnaden då är av stor betydelse för
produktens kostnad. Man tycks dock tro att uretangummit
skall användas även på grund av sina speciella egenskaper
(Chemical Engineering nov. 1955 s. 142, 144). SHl
Klar, glasfiberarmerad polyesterplast. Man har i USA
börjat tillverka en omättad polyester försatt med monomer
styren eller vinyltoluen. Denna blandning får ett
genomsnittligt brytningsindex på 1,546 vilket är nära lika med
glasets 1,548. Härigenom får laminatet (åtminstone inom
ett visst temperaturområde) betydligt större
genomskinlighet än hittills tillverkade polyesterlaminat. Det nya
materialet lär vidare icke missfärgas av ultraviolett ljus och
ha god resistens mot nötning och atmosfären utomhus.
Plasten väter glasfibern bra och har mycket god adhesion
till den, varigenom laminatet får god hållfasthet. Den
härdade, oarmerade plasten har böjbrottgränsen 12 kp/mm2
och dragbrottgränsen 7 kp/mm2. Dess hårdhet är 110—115
Rockwell M. Laminatet bör därför med fördel kunna
användas för samma ändamål som annan glasfiberarmerad
polyesterplast, särskilt utomhus och när god resistens mot
ultraviolett ljus fordras. Man tror att det är lämpligt även
till radarkåpor för flygplan.
För att uppnå tillräcklig härdningshastighet måste man
tillsätta 10—25 °/o monomer styren eller vinyltoluen. Bästa
resultat uppnås med 80 delar polyester och 20 delar
monomer. Blandningen härdar vid rumstemperatur eller
högre temperatur till en genomskinlig, stel härdplast. Som
katalysator används t.ex. 1 %> bensoylperoxid (Chemical &
Engineering News 5 sept. 1955 s. 3720). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
