Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Nya metoder - Snabb, automatisk svetsmetod, av SHl - Hystereskoppling ger varvtalsberoende moment, av F Ö - Böcker - Lärobok i fysik för högre läroanstalter, av Wll - Ricci-Calculus, av L E Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
, TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Princip för
lujste-reskoppling.
Fig. 2.
Moment-varvtalskarak-teristikor för
hystereskopp-ling vid olika stort luftgap.
Sraälthastigheten är så stor (t.ex. 45 kg/h vid 1 000 A)
att handsvetsning är utesluten. Man använder därför en
automatisk metod vid vilken ett spänningskänsligt relä
reglerar elektrodlängden. Vidare styrs arbetsstycket i
förhållande till ljusbågen med en specialkonstruerad
apparat. Svetselektroden matas genom ett 25—35 mm tjockt
skikt pulverformigt flussmedel bestående av metalloxider
(Iron Age 16 juni 1955 s. 90—91). SHl
Hystereskoppling ger varvtalsberoende moment. Om
en kropp av magnetiskt material roterar i fältet från en
magnet, så att fältlinjerna slutes genom kroppen, fig. 1,
uppstår ett bromsande moment. Detta orsakas av
kroppens magnetiska hysteres. Momentets storlek är
beroende av materialets hysteresförluster och induktionens
storlek men oberoende av rotationshastigheten, fig. 2. Även
om relativrörelsen mellan magneten och kroppen är noll,
kvarstår momentet om kroppen ej retarderats hastigare än
magneten. Principen har använts i kopplingar t.ex. för att
hålla trådspänningen konstant i textilmaskiner, fig. 3,
tråddragsbänkar och i andra fall, där ett inställbart
konstant moment fordras. En sådan koppling kan även
användas som broms. Kopplingen kan utföras för en
inställ-bar momentvariation av 10 : 1, varför ett fåtal typer kan
täcka ett stort användningsområde.
Virvelströmmar och luftfriktion tenderar att öka
kopplingens moment då hastigheten ökas, men
virvelströmmarna kan delvis kompenseras om man förser kopplingen med
mjukjärnspolskor, i vilka virvelströmmarna orsakar en
minskning av det totala magnetiska flödet.
Bromsmomentet får då ett maximum vid ett visst varvtal, fig. 2 upptill.
Luftfriktionsförlusterna orsakar inga svårigheter, såvida ej
kopplingen kvls av en direktkopplad fläkt. Då hela broms-
effekten övergår i värme, måste värmeavledningen beaktas
vid konstruktion och montering av kopplingen.
Den enda orsaken till oregelbundet och varierande
moment, som kan förekomma hos dessa kopplingar är om
momentet omställes då en koppling står stilla, så att
mag-netflödet minskar, utan att hystereskroppen
ommagneti-seras. Den har då sina starka poler kvar och
ommagneti-seras ej av det svaga fältet, vilket ger ett ojämnt vridande
moment. Kopplingen måste därför rotera, då den skall
omställas till lägre moment (General Electric Review 1955
h. 2 s. 50—54). F 0
Böcker
Fig. 3. Varpspänningskoppling för vävstol.
Lärobok i fysik för högre läroanstalter
(Moll—Rudberg) , utgiven av Erik Rudberg. Svenska Bokförlaget
Norstedts, Stockholm. Bd 1: Allmän fysik, 14:e uppl. 1954,
75 s. 2,75 kr. Bd 2: Värmelära, 12 :e uppl. 1948, 80 s. 3 kr.
Bd 3: Magnetism och elektricitet, 15 :e uppl. 1949, 165 s.
3,60 kr. Bd 4: Vågrörelselära och optik, 9:e uppl. 1948.
158 s. 3,25 kr. Bd 5: Mekanik, 12:e uppl. 1947, 52 s.
2,35 kr.
Den kända läroboken i fysik för realgymnasiet av Moll—
Rudberg omfattar numera fem band och ges ut av Erik
Rudberg. Dess första band, Allmän fysik, är omarbetad
1954 under det att de övriga banden är något äldre.
I den 1954 omarbetade delen hade man hoppats få se en
konsekvent tillämpning av MKSA-systemet, men det
används fortfarande en blandning av olika system.
Visserligen är MKSA-systemet nämnt och kilogram används
inte som kraftenhet, men både det gamla tekniska
systemet baserat på kilopond som kraftenhet och det något
nyare CGS-systemet är medtaget. Givetvis måste
gymnasisterna veta att dessa båda måttsystem finns, och de
måste även vid behov kunna hitta erforderliga
omräk-ningsfaktorer, men att de skall behöva lära sig att tänka
i olika måttsystem är rena slöseriet med tiden och
innebär en allvarlig extra belastning i de krävande kurserna.
Förf. har för övrigt själv förirrat sig något i
måttsystemslabyrinten och säger (s. 37) att 1 erg *= 0,01 |xJ i stället för
0,1 jiJ. Som enhet för tryck anges "1 mm kvicksilverpelare,
ofta helt förkortat till 1 mm, där missförstånd är
uteslutet". Enligt min mening är det, särskilt i en lärobok,
olämpligt att tillåta sådant slarv med enheterna. Vidare
anges att normaltrycket 760 torr är 1 034 kp/cm2 i stället
för 1,0332 kp/cm2. I avsnittet om tryckenheter borde även
1 bar ha angivits.
En lärobok i fysik bör enligt min mening i så stor
utsträckning som möjligt behandla tillämpningarna i teknisk
skala. Så görs också på ett flertal ställen, men det skulle
nog vara möjligt att få med ännu fler tekniska
tillämpningar. I flera fall behövs det också bättre figurer.
Behandlingen av de tekniska tillämpningarna skulle också
kunna förbättras, t.ex. avsnittet om ångturbiner.
I övrigt finns inget att anmärka på boken, som är klart
och redigt skriven och i stort sett väl illustrerad. Wll
Ricci-Calculus, 2:a uppl., av J A Schouten. Gula serien
bd 10. Springer, Berlin 1954. 516 s., 16 fig. 58,60 DM.
Förf. till föreliggande bok var före emeritusåldern
matematikprofessor i Amsterdam och är nu chef för
Mathema-tisch Centrum i denna stad. Han har ägnat sitt liv åt
ten-soranalysen och angränsande områden.
Ricci-kalkyl (efter upphovsmannen) är förf:s namn på
tensoranalysen, som har viktiga tillämpningar i den
teoretiska fysiken (kontinuumsmekanik, kristallfysik,
relativitetsteori) och därmed också i tekniken.
Ingen skall av detta arbete vänta sig en lättläst och
lätt-överskådlig framställning av de stora dragen i den
fler-dimensionella differentialgeometrin. Som en första
introduktion är den icke lämpad. Den som däremot söker
detaljerad information om vad sig på fältet tilldragit haver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
