Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Silikonernas användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
221
der allyltriklorosilan och resorcinol. Enligt
uppgift från USA ger NOL 24 glasfiberlaminatet
större våthållfasthet än tidigare använda
appre-turmedel.
En speciell silikon används för impregnering av
läder i samband med dettas garvning.
Härigenom blir lädret vattenavvisande utan att dess
genomsläpplighet för luft ändras, och denna
egenskap består även när det böjs, t.ex. som
ovanläder i skor. Lädrets mikroporer (Tekn. T.
1955 s. 1040), vilka suger in vatten vid dess
böjning, kan visserligen tätas med en god
skosmörja, men dennas vattenawisande förmåga är
inte lika bestående som silikonens. Packningar
av silikonimpregnerat läder lär hålla betydligt
längre än vanliga läderpackningar.
Tegel är poröst och släpper därför igenom
vattenånga. Detta är av stor betydelse för
byggnaders uttorkning och ventilation men också en
nackdel, t.ex. hos taktegel, då fukt tränger
igenom det vid långvarig vätning. Detta kan
emellertid undvikas, utan att vattenångans passage
inifrån och utåt hindras, om teglet impregneras
med en silikon. På grund av dennas
vattenavvisande förmåga suger teglet nämligen inte upp
vatten trots att dess porer är öppna. Vidare finns
det i vatten lösliga silikonpreparat som man
stryker på utvändiga putsväggar för att göra
dem vattenavvisande.
Färg och lack
Silikonfärger används främst för målning av
metall som har förhöjd arbetstemperatur (upp
till ca 500°C). De är dessutom resistenta mot
atmosfären utomhus. De utnyttjas därför vid
målning av t.ex. ugnar, plåtskorstenar och
avgasrör på bilar. Sådana färger görs vanligen med
ren eller modifierad silikon som bindemedel och
aluminium- eller zinkpulver som pigment.
Lackfärger med ett organiskt bindemedel och
aluminiumpulver som pigment kan göras så att de
tycks tåla 540°C tillfredsställande, men de har
mycket dålig resistens utomhus och mot
saltvatten. Man har gjort silikonfärger som tål
540°C eller kanske högre temperatur och dock
har utmärkt resistens mot saltvatten även vid
hög temperatur.
Siloxaner med en eller flera vinyl- eller
allyl-grupper som sidkedjor ger silikoner med sämre
värmehärdighet än metyl- och fenylsiloxaner. De
kan emellertid utnyttjas för framställning av
hartser med vissa ovanliga egenskaper och kan
ge sampolymerisat med andra ämnen.
Vinyl-silantriol CH2 : CHSi(OH)3 ger t.ex. en
rymd-polymer vid upphettning, kan sampolymeriseras
med omättade organiska ämnen i närvaro av
bensoylperoxid eller kan kondenseras med andra
siloxaner, såsom metyl- eller fenylsiloxan, till
siloxansampolymerisat. Dessa är dock instabila
och måste användas genast efter framställningen.
Silikonalkyder (Tekn. T. 1951 s. 813) ger
lackfärger som kan anbringas på samma sätt som
vanliga färger. Produkterna kan vara
lufttorkande eller brännlacker som härdas vid upp till
260°C. Man anser att silikonalkyderna bildas
genom kondensation av silanolens OH-grupper
med fria OH-grupper i alkyden.
Silikoner med metyl- eller fenylgrupper är mest
värmehärdiga. Metylsilikonhartser torkar snabbt
och ger ett hårt skikt som dock är ganska sprött
och har dålig adhesion till metaller.
Fenylsili-koner är mjuka och torkar till ett klibbigt skikt,
som dock kan göras icke klibbande, böjligt och
vidhäftande genom lämplig härdning. Man kan
därför vänta att rymdpolymerer av metyl- och
fenylsiloxaner skall ge de bästa silikonlackerna.
Detta har också i allmänhet visat sig vara fallet.
De böjligaste silikonhartserna härdar relativt
snabbt och har bättre resistens mot kemikalier
men sämre mot atmosfären. Som exempel på en
silikonfärg kan följande sammansättning
anföras :
Viktdelar
Pasta av aluminium i bladform, 65 °/o metall 370
Silikonharts, 50 °/o lösning................ 432
Lösningsmedel .......................... 134
Vid upphettning i luft till hög temperatur
oxideras mjukt stål tills det är fullständigt förstört.
Under samma betingelser får rostfritt stål ett
tätt oxidskikt som skyddar det mot fortsatt
oxidation. Man har emellertid funnit att mjukt stål,
struket med en aluminiuin-silikonfärg, kan
användas vid temperaturer som hade medfört dess
förstöring, om det varit oskyddat. Även rostfritt
stål behöver skydd vid kontinuerlig exponering
för luft vid 760—870°C och detta lär silikonfärg
kunna ge.
Om ett icke pigmenterat lackskikt av en
metyl-fenylsilikon utsätts för temperaturer på 260°C
eller mer börjar det vanligen sönderfalla.
Troligen avspjälkas metylgrupperna under bildning
av myrsyra, formaldehyd, koldioxid och vatten,
varvid ett skelett av kiseldioxid blir kvar. Vid
högre temperatur angrips också fenylgrupperna.
Är lacken pigmenterad, kan den genom
sidked-j ornäs avspjälkning högaktiva silikonresten
reagera med pigmentet. Detta anses förklara
sili-konfärgernas goda värmeresistens.
Aluminiumpigmentet diffunderar inte in i stål
vid upphettning, medan zinkpulver tränger in i
mjukt stål men inte i rostfritt vid upphettning
till 430°C. Genom pigmentets förening med
grundmetallen får färgskiktet mycket god
adhesion. Enligt en uppgift fås bästa resultat med
ett pigment bestående av ca 2 delar fint
aluminiumpulver och 1 del zinkstoft. Som pigment i
värmehärdiga silikonfärger har man utom
aluminium- och zinkpulver använt grafit, zinkoxid,
kadmium och tenn.
Silikonfärger används också i stor utsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
