Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Andras erfarenheter - Akrolein, av SHl - Nitroparaffiner, av H Me - Metylglykosid, av SHl - Molybden med stor kryphållfasthet, av SHl - Förbättring av utmattningshållfastheten hos borrstål, av CS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
233
skumplast av isocyanat. Den ökar antalet tvärbindningar i
slutprodukten.
Akrolein reagerar med vinyletyleter till en etoxipyran
som kan hydrolyseras till glutaraldehyd. Denna ger vid
hydrering pentandiol-:/,5 som används vid tillverkning av
polyestrar, mjukningsmedel och fibrer. Produkter erhållna
med pentandiol har stor böjlighet, troligen på grund av
diolens relativt stora kedjelängd.
Man framställer numera akrolein genom termisk
krack-ning av diallyleter varvid propylen fås som biprodukt,
genom katalytisk oxidation av propylen eller genom
kondensation av acetaldehyd och formaldehyd (Chemical &
Engineering News 9 maj 1955 s. 1964). SHl
Nitroparaffiner. Man har nu överfört nitrering i gasfas
från laboratorieskala till teknisk skala. Processen har stor
betydelse för framställning av nitroparaffiner och deras
derivat, som nu tillverkas i en amerikansk anläggning för
4 500 t/år. Produkterna används i många organisk-kemiska
industrier. De är också mycket goda lösningsmedel,
bränslen och drivmedel. Genom hydrolys med mineralsyror
bildas fettsyror, reduktion ger aminer, vid kondensation med
aldehyder får man nitroalkoholer eller nitroolefiner, och
sur reduktion av nitroalkoholer ger aminoalkoholer.
De viktigaste stegen vid den nya processen är förångning
av salpetersyra under tryck, reaktion mellan syraångor och
kolväten vid hög temperatur, återvinning av kväveoxider
och ej reagerade kolväten, rening och separering av
nitro-paraffinerna och framställning av derivat.
Genom att använda ett adiabatiskt nitreringskärl kan man
utnyttja reaktionsvärmet till förångning av salpetersyra.
Den höga temperaturen 400—450°C, den korta
reaktionstiden 0,1—5,0 s och syrans frätande egenskaper har
emellertid medfört vissa problem som lösts på två sätt. Vid den
ena metoden använder man ett antal tryckmunstycken av
speciallegering för att spruta in flytande syra i en ström
av heta kolväten. Vid den andra nyttjar man en inert
smälta för värmeöverföring från nitrerings- till
ångbild-ningszonen. Den första metoden visade sig vara billigast
både i konstruktion och i drift.
Vid reningen av råprodukterna uppstår också
besvärligheter. De återvunna kolvätena innehåller tjärartade
produkter och i salpetersyran bildas oxalsyra. Råprodukten
innehåller bl.a. aldehyder, alkoholer, estrar, nitriler och
syror. Vid separeringen måste man vara försiktig för att
en mängd sidreaktioner eller sönderdelning skall undvikas.
Dessutom verkar nitroparaffinerna korroderande på stål
och missfärgas av små föroreningar.
Av betydelse vid processen är förutom temperaturen
utgångsämnenas molförhållande, reaktionstiden och trycket.
För varje kolväte finns en optimal nitreringstemperatur,
men det totala utbytet av nitroparaffiner kan hållas nästan
konstant om reaktionstid och temperatur ställs in rätt vid
ett givet tryck och molförhållande för reaktanterna
(Chemical Engineering jan. 1956 s. 199—202). H Me
Metylglykosid. En cyklisk polyalkohol med fyra
reaktiva hydroxylgrupper (fig. 1), som kallas metylglykosid,
har visat sig vara ett utmärkt råmaterial vid framställning
av talloljeestrar och fernissor, fettsyraestrar,
mjukningsmedel, nonjonaktiva vätmedel och alkyder.
Som modifierings- och mjukningsmedel kan
metylglykosid användas i amin- och fenolhartser. Alkyder med hög
oljehalt, tillverkade med metylglykosid, lär torka mycket
snabbt till en hård och glänsande lackfilm med god
böjlighet. Kombineras härvid sojaolja eller dehydratiserad
ricinolja med adipinsyra eller tetrahydroftalsyraanhydrid, får
man ett utmärkt mjukningsmedel för spröda brännlacker.
Partiella fettsyraestrar med metylglykosid är goda
nonjonaktiva vätmedel. Deras egenskaper kan modifieras
genom omsättning med etylenoxid varvid produkter med
olika vattenlöslighet kan erhållas. Dessa ämnen kan
användas som emulgeringsmedel.
Fig. 1.
Metylglyko-sids formel.
Metylglykosid är ett icke hygroskopiskt, friflytande
pulver med smältpunkt 166°C och är därför lätthanterlig.
Vid tillverkning av estrar eller lackhartser kan den
tillsättas såväl vid reaktionens början som senare under
processen. Den kan nu erhållas i USA packad i 50 kg säckar
från en halvstor anläggning.
Man framställer metylglykosid genom en kontinuerlig
process, bestående i en reaktion mellan glykos och
metanol i närvaro av en katjonbytare. Tidigare har man
använt en stark syra som katalysator, men denna metod är
olämplig för tillverkning i stor skala då den ger dåligt
utbyte, och svårlösta korrosionsproblem uppstår. Med
kat-jonbytaren lär man erhålla en renare produkt i 68 °/o
utbyte (Chemical & Engineering News 24 okt. 1955 s. 4592).
SHl
Molybden med stor kryphållfasthet. Man har vid
Bat-telle Memorial Institute funnit att tillsats av vissa stabila
metalloxider ökar molybdens kryphållfasthet vid hög
temperatur avsevärt mera än tillsats av legeringsmetaller. De
effektivaste av dessa har visat sig vara kisel, krom,
aluminium och volfram, medan de bästa oxiderna befunnits
vara zirkonium- och titanoxid.
Materialen har framställts pulvermetallurgiskt, och deras
kryphållfasthet har bestämts vid 980—1 090°C. Det uppges
att oxidtillsatsen i vissa fall fyrfaldigat molybdens
kryp-brottgräns för 100 h vid 980°C utan ändring av dess
egenskaper vid rumstemperatur, medan legeringsmetaller lär
ge bara hälften så stor ökning av krypbrottgränsen. Man
anser emellertid tänkbart att material med ännu större
kryphållfasthet kan erhållas genom tillsats av både
oxider och legeringsmetaller.
Vid hög temperatur måste molybden skyddas mot
oxidation. Detta kan ske genom plätering med ett relativt
resistent material, och man har därför undersökt olika
plä-teringsmaterials inverkan på molybdens kryphållfasthet.
Härvid har man funnit att denna inte alls påverkas av
nickelplätering vilken dock begränsar materialets
förlängning till 7—9 »/o. Ehuru dess seghet blir något mindre än
opläterat molybdens anses den tillräcklig för de flesta
hög-temperaturtillämpningar. SHl
Förbättring av utmattningshållfastheten hos borrstål.
Bergborrståls utmattnings- och
korrosionsutmattningshåll-fasthet (livslängd) kan avsevärt höjas genom att man på
stålytan valsar in vissa mönster med räfflade valsar (fig.
1). Härvid uppkommer nämligen tryckspänningar i borr-
Fig. 1. Invalsning av räfflor i borr stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
