Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1956 - Nållager och deras användning inom maskintekniken, av E Gallasch - Teflon-filt tål 200°C - Oxidisolerad aluminiumtråd - Nya metoder - Smälteldstäder i ångpannor, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
267
Fig. 12. Nålhylsor i
drivanordning till tvättmaskin.
Nya metoder
För särskilda ändamål förses nållagrens ytterringar med
smörjspår. Tack vare nålhållarna är det möjligt att med
de till buds stående små utrymmena använda
rullningslager.
Även i förbränningsmotorer används nålhållare och
nållager. Man finner dem icke endast som vevlager och
kolv-tappslager för lättare motorer, utan även vipparmar till
ventiler och centrifugalvikter i regulatorer lagras i stor
utsträckning i nållager, fig. 8. Den obetydliga friktionen i
nållager inverkar särskilt förmånligt i detta fall.
Ett mycket intressant användningsområde för nållager är
verktygsmaskintillverkningen. Här finner man nållager och
nålhållare i de mest olikartade växellådor,
spindellagringar, matningsanordningar, specialkonstruerade borrenheter
och drivanordningar, fig. 9.
Genom att för lagring av en snäckaxel, fig. 10, använda
nållager kan tack vare den utrymmesbesparande
konstruktionen avståndet mellan lagerställena hållas litet och
därigenom uppnår man en ringa fjädring hos snäckaxeln. De
förekommande axialkrafterna tas upp i kulsatserna i de
kombinerade nållagren-axialkullagren.
Ett dubbelsidigt verkande nål-kullager har byggts in i en
rotationskompressor, fig. 11. Genom det kombinerade
nålkullagret låses rotoraxeln i längdriktningen under det att
nållagret på ena sidan verkar som frigående lager och
sålunda tar upp värmeutvidgningen i axeln under drift. Med
hänsyn till drifttemperaturen och passningen — för axeln
ko och för lättmetallhusets lagerläge M6 — inbyggs lagren
med radialglapp C3.
I drivanordningen för en tvättmaskin kan också
användas nålhylsor, fig. 12. Tvättrumman lagras här med två
nålhylsor, vilka drivs in i stålbussningen med N7. Axeln
är härdad och slipad till h6. Trummans vikt tas upp av
glidlagerbrickor. Dessa tillika med manschettätningen
sörjer för en tillräcklig tätning av lagerställena.
Litteratur
1. Meldau, E: Einfluss der Lagerluft auf clie Druckverteilung, die
statische Tragfähigkeit und die Lebensdauer radial belasleter
Wålz-lager. Konstruktion 4 (1952) h. 3.
2. Schenk, O: Die Schmierung von Xadellagern mit ölnebel.
Ma-schine und Werkzeug 1954 h. 17.
Teflon-filt tål 200° C nästan obegränsad tid, och den kan
kokas i kungsvatten eller rykande svavelsyra utan att
förändras. Filten tillverkas 1,5—12 mm tjock i stycken på
upp till 0,5 X 3,6 m.
Oxidisolerad aluniiniiuntråd, erhållen genom
anodoxi-dering i ett 5 [i tjockt skikt, väntas möjliggöra användning
av aluminium i stället för koppar i lindningar för
transformatorer, elektromagneter och kanske för vissa motorer
och generatorer.
Smälteldstäder i ångpannor. För kolpulvereldade
ångpannor har man särskilt i Tyskland under senare år byggt
ett större antal eldstäder, där man har så hög
temperatur att askan i kolet smälter och den smälta askan till
större eller mindre del avskiljs.
I en vanlig kolpulvereldstad med torr botten får man
endast i storleksordningen 10 °/o av kolets aska avskild som
slagg i eldstaden under det att man i smälteldstäder kan
få mellan 35 och 70 °/o och i cykloneldstäder upp emot
90 %> av askan avskild, fig. 1. Det är framför allt
flam-temperaturen och askans smältpunkt och givetvis i viss
mån eldstadskonstruktionen, som bestämmer hur stor del
av askan som avskiljs i eldstaden.
Flamtemperaturen är beroende på eldstadens
utformning. I mer eller mindre öppna smälteldstäder (fig. 2) får
man temperaturer i flammans kärna på 1 600—1 700°C, i
slutna smälteldstäder (fig. 3) kan man få temperaturer på
1 650—1 750°C och i cykloneldstäder (fig. 4) kommer man
upp ända till 1 800—1 900°C.’Eftersom temperaturen blir
högst i cykloneldstäderna, får man där den effektivaste
avskiljningen av aska i eldstaden.
Fastän en väsentlig del av askan avskiljs i eldstaden har
man även vid smälteldstäder askavskiljare efter
ångpannan. I regel återförs den i sådana filter uppsamlade askan
för smältning till eldstaden. Några svårigheter har
därigenom inte uppkommit. Man har t.o.m. transporterat
tillvaratagen flygaska från vanliga torreldstäder till
smälteldstäder för att få den mer hanterliga granulerade askan.
Kolets askhalt inverkar också på askutskiljningen, varvid
en högre askhalt ger en högre avskiljningsgrad, fig. 5,
emedan askpartiklarna koagulerar. Givetvis påverkas
avskiljningen också av askans egenskaper, som kemisk sam-
Fig. 1. Primär avskiljning av aska i eldstäder i förhållande
till askmängd i kolet vid olika flamtemperaturer; I
torreldstäder, II smälteldstäder.
Fig. 2. öppna och delvis öppna smälteldstäder utan
slaggrost, i mitten med smältbord; eldstadsbelastning upp till
0,7 MW/m’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
