Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Grundvattenförhållandena vid Vivstavarv under dämningen vid Bergeforsen, av Bengt Gustafsson - Lule älvs utbyggnad, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TEKNISK TIDSKRIFT
m
Fig. 6. Vattenstånd i dammen, vid olika
observationspunkter längs grusstråket och i Vivstavarvsområdet under
däm-ningstiden 18 september—11 december 1955.
Enligt Forchheimer tillväxer den avbördning,
som kan erhållas ur en byggnadsgrop,
proportionellt mot längden, om formen i övrigt
bibehålles. Man hade därför anledning vänta, att
möjligheten att utvinna vatten med oförändrad
avsänkning skulle stiga ungefär i samma mån
som längden på gropen ökades. På grund av
gropens storlek kunde man också hoppas, att en
ökning av bredden skulle medföra ökad
avbördning. Gropen utvidgades och fördjupades därför
så långt som de maskinella resurserna och
gruskullens utsträckning medgav och är nu ca 1 500
m2 i vattenlinjen. Vattendjupet är 3—4 m.
För den händelse gropen ej skulle kunna
avbörda tillräcklig vattenmängd med självfall
uppriggades en pumpanläggning med fyra pumpar
med en sammanlagd kapacitet av ca 700 1/s.
För att förbättra förhållandena på de
vattensjuka markerna kring skolan planerades en
yt-dränering.
Slutord
Genom de vidtagna åtgärderna har det i stort
sett lyckats att hålla nere vattenståndet vid
Viv-stavarv, fig. 5. Detta bekräftas av dagliga
vattenståndsobservationer under september—december
1955, fig. 6. Vissa punkter (G1 och G 7) som
ligger vid Herrgården, har visat en svagt
stigande vattennivå, i övrigt har punkterna vid
Vivsta-varv skött sig bra. Pumpning har ej behövt
tillgripas. Den avbördade vattenmängden har
uppmätts till 600 1/s.
När dämningen nu varit uppe flera månader,
kan man våga påstå, att de med dämningen
följande svårigheterna vid Vivstavarv bemästrats.
Hur man skall förfara med den upptagna gropen
är ännu för tidigt att bestämma. Grundvatten-
strömmens framtida kapacitet är ännu oviss.
Se-dimentation i Bergeforsmagasinet kan med tiden
medföra en nedgång av kapaciteten. Nu torde
den vara den största kända i Sverige. Vattnet är
bra och borde kunna utnyttjas som
konsumtionsvatten. Någon kund utöver Sköns vattenverk
har emellertid ännu inte anmält sig.
Lule älvs utbyggnad. Lule älv är den största
vattenkrafttillgången i Norrbotten. Fullt utbyggd beräknas den
bli Sveriges största energialstrande älv och ge 12 500
MkWh/år eller 15 °/o av landets totala vattenkraftresurser.
Vattenfallsstyrelsens utbyggnader i Lule älv har hittills
varit helt koncentrerade till de övre delarna av Stora Lule
älv. På 1910-talet skapades här Porjus kraftstation, under
1920-talet genomfördes regleringen av Suorva, 1952 kördes
Harsprånget i gång och 1955 blev Ligga kraftstation
färdig. Med Porjus kraftstation som började byggas främst
för att ge malmfält och malmbana elkraft hade 58 m av
Luleälvens falltrappa tagits i anspråk. Med Harsprånget
nyttiggjordes ytterligare 107 m och med Ligga kraftstation
har totalt 206 m av Luleälvens falltrappa utnyttjats.
Suorvas reglering togs i bruk 1923 och efter ökade
uppdämningar under 1930-talet täcker den uppdämda sjön en
areal av 210 km2 och har ett magasinsinnehåll av 2 750
milj. m3. Suorva är det näst Vänern största
regleringsmagasinet i Sverige. Magasinet motsvarar ungefär 1 340 MkWh
i stationerna Porjus, Harsprånget och Ligga.
I dag produceras 3 000 MkWh/år i de tre kraftstationerna
i Lule älv. Av denna produktion distribueras drygt 1 300
MkWh till olika förbrukare inom Norrbotten.
Vattenfall räknar nu med att återvända till Lule älv till
sommaren och sätta upp en byggnadsorganisation som
torde bli stadigvarande inom Norrbotten under många år.
Det första arbetet blir Porsi, som man hoppas kunna
påbörja detta år. Porsi blir en betydande och viktig
anläggning som skall utnyttja 33 m fallhöjd och ge 1000
MkWh/år. Man räknar med att ha stationen i drift 1960.
Mellan Ligga och Porsi finns en betydande
utbyggnadsmöjlighet. Man har där projekterat en kraftstation
Mes-saure som torde komma att låta tala om sig. Fallhöjden i
Messaure blir inte mindre än 86 m och stationen kommer,
när den står färdig 1963, att ge nästan lika mycket energi
som Harsprånget, ca 1 800 MkWh/år. Messaure kommer
framför allt att bli ett dammbygge med inte mindre än
12 milj. m3 fyllnadsmassor i dammen. Arbetsvolymen
kanske illustreras bäst av att man varje sommar — den enda
årstid då man kan bygga denna renodlade jorddamm —
skall lägga ut lika stora dammassor som på fem år lades
ut i Harsprångsdammen.
Efter Porsi och Messaure kommer troligen turen till
Edeforsen och Letsi, efter dem Akkats och Bodenforsarna.
Letsi i nedre delen av Lilla Lule älv blir den största av
dessa anläggningar, aningen mindre än Messaure.
Tillsammans beräknas Messaure, Porsi, Akkats, Letsi,
Edeforsen och Bodenforsarna ge 6 000 MkWh/år eller nästan
dubbelt så mycket som Porjus, Harsprånget och Ligga.
Man får räkna med att regleringar utöver de hittills
utförda så småningom kommer att fordras. En ökad
reglering av Lulejaure torde komma först, därefter sannolikt en
reglering av Satisjaure.
I Lilla Lule älv skulle det vara önskvärt ined regleringar
redan från 1960 men det är knappast troligt att man vid
den tidpunkten kan hinna få någon reglering klar. Såsom
arbetshypotes har man tidigare räknat med en
regleringsdamm vid utloppet ur Skalka för reglering av Saggat—
Tjåmotis—Skalka. Vid Pärlälven torde man få räkna med
en stor reglering av Karats och mycket tyder på att
Karatsregleringen kommer först i Lilla Lule älv (Åke Busck vid
konferensen "Jorden, skogen, malmen och vattenkraften i
morgondagens Norrbotten" den 20 mars 1956 i Luleå). W.S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
