Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Nya metoder - Vägguttag med överkoppling, av WS - Hålkorsmaskin för geodetiska problem, av Ilmar Ussissoo - Termoelement för 1700—1850°C, av SHl - Saltfri ammoniak från lager i saltformationer, av HMe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 mars 1956
303
Fig. 2. Vägguttag med överkoppling.
strömmen i gruppledningen ej passerar varje enskilt uttags
kontaktfjädrar. Ledningsanslutningarna är lätt åtkomliga
då man tagit av täcklocket och ledningarna kan lätt
frånskiljas vid felsökning.
Genom överkopplingen kan gruppledningarna mellan
uttagen förläggas horisontellt på samma höjd som
vägguttagen (fig. 1). Därigenom sparar man vertikalledningar och
avgreningsdosor. Har man vägguttagen på särskilda
grupper behövs sålunda endast en vertikal ledning (enl. Joel
Olssons Elektriska AB, Stockholm). WS
Hålkortsmaskin för geodetiska problem. Vid Geodætisk
Institut i Köpenhamn användes nu hålkortsmaskiner vid
lösningen av geodetiska och vissa andra problem
sammanhängande med beräkningsbeställningar.
De maskiner som används där är: tabulator som skriver
ut siffror och text från hålkort och som också adderar och
subtraherar, översättningsmaskin som skriver ut siffror
vid hålkortets överkant efter vad som finns stansat i
kortet, sorteringsmaskin som sorterar korten efter vad som
stansats i dem samt kalkylator, typ 602 A, som räknar med
de fyra vanliga räknesätten och stansar resultatet.
De problem, som behandlats vid Geodætisk Institut är
bl.a. dels koordinattransformationer och överräkningar
mellan olika geodetiska system, dels multiplikation av
matriser och inversion av matriser (dvs. lösning av
ekvationssystem) samt utjämningsproblem. Av problem med
till-lämpningar utanför geodesin kan bl.a. nämnas harmonisk
analys, vissa beräkningar i samband med det astronomiska
trekropparsproblemet samt numerisk lösning av vissa
differentialekvationer.
Vid koordinattransformationer används den komplexa
funktionen u + iv = f (x + ig), vilken utvecklas i
Taylor-serie, varvid vanligen termer t.o.m. tredje potensen
medtas, ibland t.o.m. sjätte potensen. Därvid fås u och v i en
enda operation. Tidsåtgången per punkt är om vid
serieutvecklingen t.o.m. tredje potensen medtas 12—15 s och
vid utveckling t.o.m. sjätte potensen 20 s.
Vid utjämning startar man med felekvationer och
deri-verade villkorsekvationer vilka anordnas i matrisen enligt
ett visst mönster. Sedan inverteras matrisen, som i detta
fall är symmetrisk, och lösningen erhålles alltså utan att
man går över normalekvationer. Eliminationsmetoden är
Gauss—Andersens.
Under förutsättning att man utför två oberoende
utjämningar samtidigt medhinns med standardutrustning båda
utjämningarna på 12 h om i vardera utjämningen ingår 20
obekanta. Med tillsatsutrustning som ökar maskinens
kapacitet kan tidsåtgången nedbringas till hälften. Tids-
åtgången ökar proportionellt mot kvadraten på antalet
obekanta. Vid lösning av vanliga ekvationssystem, alltså
system med asymmetrisk matris, åtgår dubbelt så lång tid.
I de angivna tiderna har ej tid för stansning av
utgångsvärden i korten inräknats. llmar Ussisoo
Termoelement för 1 700—1 850° C. Man har i
Storbritannien framställt ett platina-rodiumelement bestående
av legeringar med 20 och 40 %> rodium. Elementets emk
uppges vara fullt reproducerbar så att man kan använda
en fastställd kalibreringskurva. Legeringarna blir inte
spröda, behöver inte skyddas mot luften, och elementets
emk ändras inte vid upprepade upphettningar och
avkyl-ningar.
Ändringen av elementets emk med temperaturen är liten
vid lägre temperatur men tillräckligt stor över 1 700°C.
Man behöver därför inte korrigera för yttertemperaturen
utom vid mycket noggranna mätningar. Temperaturer på
1 700—1 850°C och i specialfall 1 880°C kan mätas
industriellt, enligt uppgift med större noggrannhet än med
något annat hittills framställt termoelement (R C Jewell,
E G Knowles & T Land i Metal Industri 9 sept. 1955
s. 217—221). . SHl
Saltfri ammoniak från lager i saltformationer.
Problemet att lagra ammoniak, speciellt i sådana
säsongbeto-nade industrier som konstgödselindustrin, har man i USA
löst genom att använda underjordiska urholkningar i
salt-formationer. En olägenhet är emellertid härvid att nästan
alla salter, och bland dem natriumklorid, är lösliga i
flytande ammoniak. Man har därför utarbetat en metod för
uttagning av saltfri ammoniak.
I lagerrummet doppar en värmeväxlare ner, helt täckt av
en inert vätska, såsom pentan, på vilken ammoniaken
flyter (fig. 1). Från det övre skiktet avgår då
ammoniakånga som komprimeras och pumpas in i värmeväxlaren,
där den kondenseras. Därvid upptas värme av
pentanskik-tet, som sedan avger det till den flytande ammoniakfasen,
så att ammoniakånga bortgår. Kompressorn ger alltså den
energi som behövs för ammoniakens avdrivning.
De salter, som kristalliserar ut i lagerrummet faller ned
genom pentanskiktet och kan inte bilda en beläggning på
Fig. 1. Metod
för utvinning
av salt fri
ammoniak
ur lagerrum
i salt
formationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
