- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
314

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1956 - Den svenska rikstelefontrafikens automatisering, av Bertil Bjurel - Egna forskningslaboratorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 12. Jämförelse mellan samtalstaxa för -
helautomatiserat rikssamtal och–-telefonistexpedierat
rikssamtal i avståndsklass två.

formen, kunde man förutse att vissa abonnenter
skulle ha behov av hjälpmedel för att
bestämma kostnaderna för rikssamtal eller hjäpmedel
för att förhindra obehörig uppkoppling av
rikssamtal. För att möjliggöra detta infördes bl.a.
"abonnerade samtalsmätare", som möjliggör
avläsning av antalet markeringar vid
helautomatisk rikstrafik. Dessa samtalsmätare användes
bl.a. av tobaksaffärer.

Man kunde förutse fall där vissa abonnenter,
t.ex. restauranger, önskade tillhandahålla sina
kunder fria lokalsamtal men medge rikstrafik
endast mot betalning. För sådana abonnenter
utvecklades en utrustning, med vilken
abonnentens telefonapparat kan spärras eller öppnas för
rikstrafik med en nyckel och där rikssamtalens
pris kan avläsas på en samtalsmätare.

För abonnentväxlar på hotell medges
abonnemang på samtalsmätare anslutna till de
avgående centralledningarna och för automatiska
abonnentväxlar tillhandahålls riksspärrar. Dessa
riksspärrar kan kopplas så att de spärrar all trafik
till andra riktnummerområden än det egna eller
medger trafik till ett begränsat antal vanligen
angränsande riktnummerområden. Efterfrågan
på dessa utrustningar har blivit mindre än
väntad, vilket väl får antas utgöra ett bevis på att
olägenheterna med den nya debiteringsformen är
obetydliga.

För att uppkoppling av helautomatiska
rikssamtal skall bli möjlig från telefonkiosker har
Televerket utvecklat en samtalsautomat för flera
mynt. Genom att lägga i mynt allteftersom de
förbrukas kan man från denna apparat koppla
rikssamtal helautomatiskt över godtyckliga
avstånd.

En särskild apparatur kallad trafikavläsare gör
det möjligt att i detalj erhålla uppgift om alla
samtal som utväxlas från en viss
telefonabonnent. Om abonnenten tvivlar på
samtalsräkningens riktighet, kan apparaten på abonnentens
begäran inkopplas.

Resultat av automatiseringen

Sedan 1949 har rikstrafiken automatiserats
successivt, och för närvarande är ca 30 % av
rikssamtalen automatiserade. Automatiseringen
innebär en synnerligen lönsam investering.
Genom den nu verkställda helautomatiseringen av
rikstrafiken har telefonistbehovet kunnat
reduceras med ca 1 350 rikstelefonister. Enbart vid
automatiseringen av vian Stockholm—Göteborg
minskade telefonistbehovet med 175,
motsvarande en lönekostnad om 1,6 Mkr/år.

Abonnenternas reaktioner vid automatiseringen
av en riksvia kan avläsas av de trafikstegringar
och ändringar av samtalstid som äger rum.
Genomsnittligt ökar antalet rikssamtal med ca
85 %, medan trafikstyrkan endast ökar ca 30 %,
dvs. abonnenten kostar på sig fler samtal men
minskar samtalens längd. De individuella
variationerna mellan olika vior är stora, och ökningar
i fråga om samtalsantalet med upp till 200 %
förekommer.

Alla tecken tyder på att abonnenterna funnit
den nya trafikformen gynnsammare än den
manuella. Härtill har bidragit det förhållandet att
trafiken avvecklas snabbare och kostnaderna för
samtalen är lägre än vid manuell trafik. Trots
att abonnenterna fritt kan välja mellan
tele-fonistbetjänade samtal eller helautomatiska
väljer ca 98 % den helautomatiska möjligheten.

Automatiseringen av telefontrafiken
representerar med säkerhet en av de största
rationaliseringar som förekommit i svenskt näringsliv. Om
automatiseringen får fortgå planenligt, medför
enbart rikstrafikens automatisering en
minskning av antalet telefonister från nuvarande ca
8 000 till mindre än 1 000 år 1970. I detta
sammanhang uppkommer givetvis stora
personal-awecklingsproblem. Hittills har emellertid dessa
kunnat bemästras på ett för personalen i stort
sett tillfredsställande sätt. Genom att
automa-tiseringsprocessen äger rum i etapper, räknar
Televerket med att så skall bli möjligt även
under kommande år.

Tyvärr kan en rationaliseringsprocess av den
omfattning automatiseringen utgör ej
genomföras utan ökning av den tekniska expertisen.
Ingenjörsbristen kastar sin skugga över
framtiden, och Televerket liksom andra företag måste
se till att ingenjörerna blir ännu bättre
utnyttjade än hittills. Det framstår mot denna
bakgrund som angeläget att samarbete öppnas
mellan utvecklings- och forskningsgrupper inom
skilda företag med likartade mål. Om vi
tillvaratar dessa möjligheter skall det kanske bli
möjligt för det lilla landet Sverige att även i
framtiden hävda sig som ett av världens främsta
telefonländer.

Egna forskningslaboratorier har över 4 000
industriföretag i USA enligt National Research Council.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:25:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free