Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1956 - Statens atomplaner, av GAH - Nya metoder - Central manövrering över eldistributionsnätet, av Lr - Ljudstyrd omkopplare för dikteringsapparat, av J-R Törnquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
TEKNISK TIDSKRIFT
AB Atomenergi skall vid Studsvik uppföra en modell till
ett extraktionsverk för upparbetning av reaktorbränder
och denna bör så snart ske kan följas av en anläggning i
full skala med en sådan kapacitet att den kan tillgodose
de reaktorer som kommer att byggas under en
10-års-period framåt.
Organisationen
Atomenergifrågornas vikt synes kräva att en statlig
delegation skapas för att följa utvecklingen på
atomenergiområdet och dra upp allmänna riktlinjer för
atomenergi-verksamheten mot bakgrunden av det allmänna
bränsle-och kraftförsörjningsläget. Delegationen skall yttra sig i
koncessionsärenden samt lagstiftnings- och sekretessfrågor
på atomenergiområdet och beträffande statsanslag för
atomenergiverksamhet. Även internationella och nordiska
samarbetsfrågor skall förläggas till detta organ. Antalet
ledamöter i delegationen skall vara fem, dess sekretariat
skall ligga inom Handelsdepartementet.
AB Atomenergi skall i stort sett behålla sin nuvarande
struktur. Det växande atomenergiprogrammet kräver dock
en betydande förstärkning av personal och organisation.
En ökning av aktiekapitalet (för närvarande 3,5 Mkr.) kan
bli nödvändig. Bolagets verksamhet har hittills
huvudsakligen finansierats genom statsanslag (61,5 Mkr. fram till
1 juli 1956). Så länge bolagets verksamhet består i
forsknings- och utvecklingsarbete torde det vara naturligt att
sådana anslag fortsätter att utgå utan krav på
återbetalning. I den mån bolaget uppför industriella anläggningar
bör dock de statliga bidragen få karaktären av lån som
skall förräntas och återbetalas.
AB Atomenergi anses böra svara för den praktiska
atomenergiverksamheten i Sverige under ett utvecklingsskede
som beräknas sträcka sig 5—10 år framåt i tiden vad
beträffar värmealstrande reaktorer och 10—15 år för
elkraftreaktorer. Under denna tid skulle bolaget svara för
målforskningen på atomenergiområdet och för övrig
försöksverksamhet som kräver speciella reaktorer och andra
anordningar. Särskilt skulle detta gälla utvecklingen av
bränsleelement. Bolaget skulle vidare handha
framställningen av uran och andra atombränslen, tillverkningen av
bränsleelement och behandlingen av använt atombränsle.
Vid uppförande av industriella försöksreaktorer i full
skala avses huvudansvaret för reaktorkonstruktionen ligga
hos AB Atomenergi även om stora delar av anläggningarna
icke tillverkas inom bolaget. Bolaget skall dock stå som
ägare av energiproducerande reaktorer endast i de fall
där andra intressenter icke vill engagera sig i
utvecklingsarbetet. Vid ett samarbete med statliga eller enskilda
kraft-eller värmeproducenter kan antingen hela reaktordelen
beställas hos bolaget eller kan bolaget få i uppdrag att
utarbeta eller låta utarbeta konstruktioner vilka sedan
beställs hos levererande industrier. I det senare fallet skall
dock bolaget sköta erforderlig leveranskontroll.
På längre sikt skall AB Atomenergi fortsätta
forsknings-och utvecklingsarbetet, tillhandahålla
reaktorkonstruktioner till reaktorköpare eller granska på annat håll gjorda
konstruktioner. Koncession för uppförande av reaktorer
skall alltjämt vara beroende av att bolaget godkänt
konstruktionerna. Bränsleframställning, behandling av bränder
samt handel med atombränslen skall fortfarande vara
bolagets ensamrätt.
Atomkommittén som hittills svarat för grundforskningen
på atomenergiområdet samt för handläggning av en rad
andra med atomenergi sammanhängande frågor bl.a.
kontakten med utländska organisationer samt patent skall
ombildas till ett fristående forskningsråd eller eventuellt
sammanföras med andra forskningsråd. Denna fråga skall
granskas av 1955 års Universitetsutredning.
Någon särskild instans för övervakning av
säkerhetsfrågorna skall ej inrättas ännu. Uppkommande
strålskydds-problem skall tills vidare handläggas av
Atomenergidelegationen och nuvarande strålskyddsorgan.
Lagstiftningen
För närvarande kräver 1886 års lag angående
stenkols-fyndigheter koncession för bearbetning och tillgodogörande
av vissa fyndigheter. År 1945 infördes i denna lag
bestämmelser om statlig kontroll över utvinning och användning
av uran. Ar 1953 utvidgades den till att avse även torium
och beryllium.
Denna lag skall nu revideras och kompletteras med en
särskild atomenergilag. Utvinning av uran, torium och
beryllium skall fortfarande komma att kräva koncession
liksom även bearbetning av uran och torium. Särskilt
tillstånd skall fordras för att överlåta, förvärva eller inneha
uran, torium och plutonium. Tillstånd skall också fordras
för att uppföra, inneha eller driva atomreaktorer och
anläggningar för bearbetning av atombränslen och
atombränder. GAH
Nya metoder
Central manövrering över eldistributionsnätet. För att
få ned elkostnaderna är det önskvärt att minska
belastningstopparna och därmed höja utnyttningstiden. Detta
kan ske genom användning av "sekunda"
förbrukningsobjekt, som bortkopplas under högbelastningstid. Exempel
härpå är elångpannor för vattenvärmning och
uppvärmning. Bortkopplingen sker endera genom särskilda
kopp-lingsur på förutbestämda tider eller — vid mera sällan
förekommande manöver — manuellt. Kopplingsuren måste
ofta uppsättas i ouppvärmda utrymmen och kräver
relativt stora drift- och underhållskostnader.
I utlandet, speciellt Schweiz, har sedan länge
bortkopplingen av de sekunda förbrukningsobjekten skett direkt
från elverkscentralerna med hjälp av tonfrekvensimpulser
utsända över det elektriska distributionssystemet. Den
första svenska anläggningen av detta slag har nyligen
tagits i drift i Härnösand.
En asynkrongenerator för 725 Hz, uppställd i
elverkscentralen, matar ut impulser med bestämda tidsintervall på
6 kV huvudsamlingsskenor. Med en särskild programgivare
kan 45 olika dubbelkommandon ("in" och "ut") ges.
Inmatningen till 6 kV nätet sker via en
anpassningstransformator i serie med en resonanskrets, som hindrar den
drift-frekventa spänningen att matas in i generatorn.
Impulserna matas över distributionsnätet till konsumenterna, där
de upptas av de till lågspänningsnätet anslutna
mottagar-reläerna. Dessa reläer kan direkt eller med hjälp av
kontaktorer verkställa de önskade manövrerna, t.ex. till- eller
frånkoppling av förbrukningsobjekt.
Centralmanövreringen kan givetvis användas även för
överföring av andra meddelanden från elverkscentralen
till en enstaka eller en viss grupp av konsumenter. Den
vakthavande driftpersonalen förses således med en
larmapparat, som kan anslutas till godtyckligt vägguttag. En
liknande utrustning planeras även för borgarbrandkåren.
Andra möjliga användningar är t.ex. manövrering av
linje-brytare i transformatorstationer eller av elektriska portlås,
påkoppling av elvärme före weekendbesök i sportstugor.
Man kan även sträcka ut servicen längre och tänka sig
väckning av abonnenterna på avtalad tid, kombinerad med
automatisk kaffekokning (ERA 1956 h. 1 s. 2). Lr
Ljudstyrd omkopplare för dikteringsapparat. Då en
bandspelare användes som dikteringsmaskin har man
hittills varit tvungen att med en manuell omkopplare stoppa
inspelningsbandet, då en längre paus i dikteringen blivit
nödvändig, för att senare, då diktamen åter skall
fortsättas, på nytt starta bandet. En tysktillverkad ljudstyrd
omkopplare förenklar betjäningen av bandspelaren
därhän, att den automatiskt startar apparaten vid diktamens
början och sedan stänger av den så snart en paus i
dikteringen överskrider en viss inställbar tid av några
sekunder. Anordningen styrs av tonfrekvensen från utgången av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
