Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1956 - Utveckling genom personlig insats, av Bo Casten Carlberg - Motorbussarnas framtid i Sverige, av WS - Atomenergi för norsk träförädling, av WS - 27 000 m³ berg under en månad - 5000 turister besökte Harsprångets kraftstation 1955 - Norsk industris bruttoproduktionsvärde 1955 - Köpenhamn »avcyklas» helt - Gaffeltruck och lastpall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
TEKNISK TIDSKRIFT
administrationen samt planering och kontroll av
försäljarnas arbete, fig. 3.
Den ständiga uppföljningen av
försäljningsresultaten och försälj arträningen ingår i de
områden, där försäljningsplaneraren kan stödja
försäljarnas arbete.
Ett realistiskt inriktat utvecklingsarbete inom
företaget måste ha god kontakt med produkten
ute i marknaden. Produktkoncentration och
produktförenkling är för våra företag vitalt viktiga
delar av utvecklingsarbetet. Här behöver
försäljningsavdelningen sätta in i analys tränade
krafter, såväl i marknaden tillsammans med
försäljaren soin i det interna grupparbetet
tillsammans med konstruktionens, tillverkningens och
ekonomins folk. Särskilt när det gäller
produktionsvaror må frågas om man inte ofta kan få
bättre resultat av utvecklingsarbetet om
teknikern följer försäljaren ut för att se produktens
problem i marknaden mera konkret och levande.
Ett resultatrikt utvecklingsarbete
För att få fram ett resultatrikt
utvecklingsarbete måste vi också ta upp frågan om
styrelsernas arbete.
Tar i styrelsearbetet de löpande uppgifterna
ofta ej för mycken tid? Skulle vi ej kunna få ett
mera resultatrikt utvecklingsarbete och kanske
undvika felinriktningar om styrelsearbetet mera
inriktas på att avsätta tid för en konstruktiv
diskussion av företagspolitiken?
Även frågan om att sammansätta styrelsen för
att verkligen kunna få en sådan allsidig och
konstruktiv diskussion kommer då in. Avvägningen
mellan utomstående personkrafter och
personkrafter från det egna företaget är här en faktor.
Frågan om företagets möjlighet att genomföra
sina utvecklingsintentioner i dagens samhälle är
aktuell. Skulle ej en mera aktiv
konsumentkontakt ofta vara välbetänkt för att klarlägga
företagets riktlinjer utåt? Nu är det i regel mest
tryck in mot företaget från samhället, alltför
litet klarläggning och impulser utåt till
samhället. Det gäller här att skapa sunda
förutsättningar för ett resultatrikt utvecklingsarbete inom
företaget.
Motorbussarnas framtid i Sverige. Sverige har för
närvarande 8 500 bussar och antalet väntas 1960 ha stigit till
ca 9 000. Att bussantalet beräknas växa relativt långsamt
beror främst på den mycket kraftiga ökningen av
personbilsantalet under de senaste åren. Detta har medfört att
trafikanternas antal har minskat såväl i städerna som även
ute i landet.
SJ behärskar för närvarande en vagnpark på ca 2 000
bussar, Postverket har ca 240 diligensbussar för långa
landsvägslinjer, och av våra större städer har Stockholm
ca 600 motorbussar, Göteborg 165 och Malmö 90.
I Sverige har bränslekostnaderna en avgörande betydelse
för driftekonomin, och för framtiden kommer säkert
dieselmotorn att förbli den dominerande när det gäller tyngre
fordon. Vad man främst kan hoppas på är väl en fortsatt
utveckling av motorerna mot högre varvtal och således
mindre vikt för en viss maximieffekt. Nödvändigt är dock
att brännoljan i fråga om kvalitet och lämpliga egenskaper
håller jämna steg med motorerna.
Det synes även sannolikt, att den enhetsbyggda bussen
blir allt vanligare, då det på så sätt blir möjligt att bygga
effektiva och hållbara bussar med rimlig vikt. Här är det
också nödvändigt, att gällande restriktioner för högsta
axeltryck lättas och högre vikter medges allt eftersom
vägnätet blir bättre och utan risk tillåter detta.
En utväg att minska personalkostnaderna torde vara en
allmännare övergång till enmansdrift även i större städer.
Man bör dock härvid se till, att avgiftsupptagningen görs
lättare genom lämpligt taxesystem som tillåter
användande av biljettmaskiner i största utsträckning.
Erfarenheterna från Stockholm synes ge vid handen att
den automatiska hydrauliska växellådan (Tekn. T. 1949
s. 965; 1952 s. 827; 1954 s. 785) blir oumbärlig i större
städer för att underlätta körningen och låta föraren
odelat ägna sin uppmärksamhet åt övrig trafik. Ett verksamt
medel att göra själva förandet av bussen fysiskt mindre
krävande är även servostyrning som man har provat i
Stockholm och funnit värdefull.
Bromsarna måste också göras effektivare med tanke
främst på att förbättra värmeavledningen från
bromstrummorna.
Någon språngartad utveckling kan man väl inte hoppas
på när det gäller bussarna, men målet måste vara att få
fram robusta och driftsäkra fordon, så utförda att
översyn och reparation på allt sätt underlättas och behovet av
reparatörspersonal och arbetsplatser minskar. Sker inte
detta, är det fara värt att svårigheterna att driva ett
bussföretag med ekonomiskt tillfredsställande resultat blir
övermäktiga (C Hammarskjöld i Svensk Lokaltrafik 1956
h. 1 s. 14—26). WS
Atomenergi för norsk träförädling.
Saugbrugsforening-en i Halden önskar att i samarbete med Norges Institutt
for Atomenergi på Kjeller bygga en atomreaktor för
produktion av ånga för värmeändamål. Reaktorn som skall
använda naturligt eller svagt anrikat uran som bränsle
och tungt vatten som moderator skall bli av
storleksordningen 10 000—20 000 kW. Anläggningarna skall sprängas
in i fjället i närheten av Saugbrugsforeningens stora
fabriksanläggningar för pappers- och cellulosatillverkning
som skall förbruka ångan.
Om regeringen och Stortinget godkänner förslaget
påbörjas sprängningsarbetena redan sommaren 1956.
Byggnadstiden beräknas till tre år och utgifterna uppskattas till
5 Mnkr., kostnaderna för tungt vatten och uran icke
inberäknade (Papper och Trä 1956 s. 70). WS
27 OOO m3 berg under en månad har utsprängts i den
16 m breda och 26,5 m höga (390 m2) avloppstunneln för
Vattenfallsstyrelsens kraftverksbygge i Stornorrfors.
Därmed har världsrekordet höjts med 5 000 m3.
5 OOO turister besökte Harsprångets kraftstation 1955,
vilket är betydligt flera än de som brukade komma för att
se fallet före utbyggnaden.
Norsk industris bruttoproduktionsvärde 1955 var
13 000 Mnkr. eller tio gånger produktionsvärdet 1900, som
var 1 300 Mnkr. i 1955 års penningvärde.
Köpenhamn "avcyklas" lielt på fem år om
motorise-ringen fortsätter i samma takt som nu. På bara ett år har
cyklarnas antal sjunkit med 23 %>; 4 000 cyklister har på
denna tid gått över till bil.
Gaffeltruck och lastpall sänker kostnaden för
transport 100 m av 1 000 kollin styckegods till 8,40 kr. från
37 kr. med magasinskärra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
